Fotograf: Bilder från Bagheera.

Träningsskorna från Dalarna som konkurrerade med globala sneakersjättar

Träningsskor och sneakers har i mångt och mycket blivit synonymt med globala jättar som Adidas och Nike. Men under 1980-talet gav sig ett svenskt märke in i matchen om kundernas gunst. Sara Johansson från Centrum för Näringslivshistoria berättar historien om den svenska klassikern Bagheera.

Vi är nog många som minns 1980-talets WCT-overaller med en blandning av skräck och nostalgi. Skräck på grund av att materialet och passformen kanske inte alltid var så smickrande, i alla fall inte med dagens ögon, men framför allt nostalgi då plaggen gick att återfinna i var mans (och kvinnas) garderob. Inte sällan var det overaller med Bagheera tryckt stort över bröstet. Få reflekterade nog över att det här var ett svenskt märke.

Carl-Gustaf Karlsson, brodern Bo-Göran och kompanjonen Ronny Larsson hade startat Bagheera 1981 i Avesta. Bröderna hade en gedigen kunskap om branschen redan innan. Deras far drev den lokala sportaffären som de blivit allt mer involverade i. Men de ville mer och satsade därför på att utveckla ett eget varumärke med moderiktiga träningskläder.

”Vi gick från att vara ett litet företag till att slåss med de allra största bjässarna, bland annat för att vi valde att skapa sportkläder i pasteller”, berättar Carl-Gustaf Karlsson.

FRANK ANDERSSON VAR DRAGPLÅSTER

Bagheera sålde bäst i Sverige och i de övriga nordiska länderna, men kom även in på den amerikanska marknaden. Förutom de i dag närmast kultförklarade WCT-overallerna blev de också snabbt stora när det gällde träningsskor för olika ändamål.

Badmintonvärldsmästaren Thomas Kihlström spelade i Bagheeraskor och brottaren Frank Andersson rullade runt på mattan i ett par specialgjorda skor från Bagheera. Den senares framgångar ledde till att man även skapade en populär barn- och juniorsko som gick under namnet Frank.

”I början av 1980-talet tror vi att vår skomodell Thomas Cup var Sveriges mest sålda inomhussko. Detta i konkurrens med världsmärken som Adidas och Nike”, säger Carl-Gustaf Karlsson.

FOKUS PÅ HÅLLBARHET

1986 såldes hela företaget till det börsnoterade investmentbolaget Hexatrade. Men i slutet av 1990-talet köptes det tillbaka av Carl-Gustaf och Bo-Göran Karlsson. För Bagheera ligger fokus numera på hållbarhet och miljö. Som exempel kan nämnas beslutet att inte saluföra de billigaste merinoullprodukterna utan endast de som följer etiska krav och som är mest hållbara ur miljösynpunkt – från klippandet av fåren till förpackningen av produkterna.

”Konkurrensen i dag är mördande, och inte bara från Adidas och Nike. Nu finns det ju ytterligare 50 märken som slåss om marknaden. Men vi kan bara fokusera på vår idé: att skippa all produktion med dålig kvalitet och kapa onödiga kostnader så att produkterna också kan saluföras till ett hållbart pris.”

Skoförsäljningen med sneakers, jogging och running är i dag större än konfektionsdelen, även om Carl-Gustaf Karlsson tror att detta kan komma att förändras med tiden. Bagheeraprodukter används av både elitidrottare och motionärer – och som yrkesutrustning för brevbärare.

”Vi har funnit vår roll med att skapa funktionella kläder och skor. Vår identitet ligger i såväl idrotten som vardagen. Bland annat är vi stolta sponsorer av svenska orienteringslandslaget och genom offentlig upphandling levererar vi nu skor till Postnords medarbetare i både Sverige och Danmark.”

Läs även: Autopeden var 100 år före sin tid – en fluga som aldrig lyfte

Även om Bagheera delvis har slagit in på ett nytt spår, minns företaget gärna det glada 1980-talet:

”Vi har kvar vår framgångssaga och gläds över att många kommer ihåg oss från den tiden, men det gäller att hela tiden fortsätta utvecklas.”


Bilder från Bagheera.

Artikeln tidigare publicerad i tidningen Företagshistoria, nummer 2 2019.
Text: Sara Johansson, Centrum för Näringslivshistoria

Faktaruta

En artikel från Centrum för Näringslivshistoria

Den här artikeln kommer från Centrum för Näringslivshistoria, ett av världens ledande näringslivsarkiv. Vi hjälper företag att spara sitt historiska material och göra det lätt åtkomligt. I arkiven finns berättelserna som speglar vår samtid och gör oss klokare inför framtiden. Många av berättelserna, som den här artikeln, hittar du även i vår tidning Företagshistoria, som kommer fyra gånger om året, och på vår ämnessajt bizstories.se.

Mer om Centrum för Näringslivshistoria

Prenumerera på tidningen Företagshistoria

Läs mer företagshistoria online


För dig som prenumerant

VA KVINNA PODCAST

BLOGG

Följ chefredaktören på klimatresan

Under 2019 utmanar Veckans Affärer sina läsare att minska sina affärsresor med flyg med hälften. Chefredaktör Åsa Uhlin håller koll på hur det går med det och sitt eget mål att flyga mindre på bloggen VA:s klimatresa.