Fotograf: Jill Bederoff

Professorn: ”Det finns flera svagheter i FN:s hållbarhetsmål”

Lars Niklasson, professor i statsvetenskap, har synat FN:s hållbarhetsmål i sömmarna och upptäckt flera svaga punkter där det är uppenbart att mer kunde ha gjorts.

FN:s 17 globala hållbarhetsmål står högt på agendan just nu, inte minst bland företagen.

Men när Lars Niklasson, professor i statsvetenskap, forskare vid Sieps och associerad forskare vid Ratio, synar de globala målen i sömmarna hittar han dock en rad svagheter i det digra framtidsdokument som förenat världens länder.

"Min idé var att se vad man får för bild om man läser hela dokumentet, men mycket är vagt, särskilt på miljöområdet. Där hänvisar man till Parisavtalet", säger Lars Niklasson som just lanserat boken "Improving the Sustainable Development Goals".

Han menar att målen är väldigt tillväxtbejakande men att det finns målkonflikter när dessa ställs mot andra, och då särskilt mål kring miljö och fattigdomsbekämpning.

"Handel, teknikutveckling, investeringar och fou-samarbeten kommer igen i nästan alla mål. Det är en väldigt tillväxtvänlig och även näringslivsvänlig strategi, det är mycket den typen av drivkrafter som ska få fart på saker och ting. Men hållbar utveckling handlar om tre utmaningar, ekonomisk, social och miljömässig, och det är inte säkert att de funkar ihop."

En av de främsta svagheterna i de globala målen är att korruptionsproblemet fått en undanskymd placering längs bak i dokumentet, menar Lars Niklasson.

"Korruption borde stå först och inte sist. De har underskattat problemen med att göra affärer med afrikanska länder. Ländernas regeringar kommer inte att ge upp frivilligt men korruptionen är det viktigaste att ta tag i om de vill vara attraktiva för handel och komma in i den globala ekonomiska produktionen. Det är rätt lovande att kinesiska företag lägger produktionen i Etiopien till exempel."

Han menar att det behövs regeringar som är vassa och vågar, både vad gäller att komma fram med nya åtgärder men också genomföra dem.

"Men också få människor som lever i gråzonsekonomier att betala mer skatt. Ibland när man träffar på människor i Afrika säger de att de visst kan betala mer skatt men då måste det bli ordning på regeringarna."

Ordet demokrati används inte i dokumentet konstaterar Lars Niklasson.

"Det är för kontroversiellt och då hade de inte fått med sig alla länder."
Men den kanske främsta svagheten i måldokumentet är att det inte underlättar övergången till fossilfria bränslen menar han.

"I mål 7 säger de att man ska ha tillgång till alternativ energi och i mål 12 säger de att de ska se över subventioner till fossila bränslen. Det är den svagaste punkten och här kom de helt uppenbart inte i mål. Det borde ju åtminstone ha funnits ett mål att avskaffa dem till 2050, men många länder är ju politiskt beroende av dessa subventioner."

Generellt anser Lars Niklasson att det är upp till bevis som gäller nu men istället för att be länderna berätta om vad de gjort i vackra uppföljningsdokument varje år så borde FN djupanalysera vissa länder och vissa initiativ.

"Det är ett bra sätt att lära sig, se orsakssamband om vad som funkar och vad som inte funkar. Att bara titta på måluppfyllelse och samla in siffror räcker inte. I Sverige skulle man kalla det för en lärande politik."

Läs även: Klimatkämpar möts: "Hopp är något du måste manifestera för världen"


Kalendarium

För dig som prenumerant

VA KVINNA PODCAST

BLOGG

Följ chefredaktören på klimatresan

Under 2019 utmanar Veckans Affärer sina läsare att minska sina affärsresor med flyg med hälften. Chefredaktör Åsa Uhlin håller koll på hur det går med det och sitt eget mål att flyga mindre på bloggen VA:s klimatresa.