Elise Revell

67-åriga hackern om algoritmen hon strider för: "Hade det varit enkelt hade någon annan kommit på det före mig"

Elise Revell kläckte i början av 2000-talet en idé om en ny algoritm för it-säkerhet. Nu är hon övertygad om den kommer att spela en nyckelroll när dagens it-säkerhetslösningar blir utdaterade.

Med sina kluriga och vakna ögon påminner hon om Agatha Christies världsberömda romanfigur Mrs Marple, men 67-åringen är en så kallad white hat hacker som i syfte att göra världen säkrare har utvecklat vad hon anser är en revolutionerande krypteringsteknik som inte har några nycklar med primtal – tal delbara med sig själv eller ett.

Elise Revell menar att utan nycklar går informationen inte att hacka och är övertygad om att tekniken kommer att spela en avgörande roll när vi med stormsteg rör oss mot ett Internet-of-things- och AI-samhälle där supersnabba kvantdatorer får dagens IT-säkerhetslösningar obsoleta.

Efter att hon drog igång sitt IT-säkerhetsbolag Kelisec 2010 fick styrelsen stöpa om verksamheten från grunden 2016 och därmed gick också 15 miljoner kronor upp i rök.

”Det var en effekt av ett typiskt manligt beteende där män tror sig kunna mer om teknik än kvinnor och medvetet höll mig borta från utvecklingen när jag inte tyckte att den höll måttet.”

Bolaget har fortsatt att visa röda siffror, men hon hävdar att mycket talar till bolagets fördel nu. Ett exempel är att ett par storbolag har visat intresse för tekniken. Kelisec håller dessutom på att utveckla ett så kallat software developer kit för att göra verklighet av visionen om ett internationellt bank-id där det dessutom inte går att utge sig för att vara en annan person.

Men vad är det som säger att det ska lyckas denna gång? En sak är klar och det är att Elise Revell långtifrån är någon duvunge på it-säkerhetsområdet. Hon har redan 10 världspatent – och ett 11:e på ingång - med rubriker alltifrån ”Method and system for establishing a secure communication channel” till ”Secure node-to-multinode communication.”

”De röda siffrorna beror framförallt på stora investeringar kopplade till patentansökningar. Förlusterna har minskat i takt med att fler patent har blivit godkända.”

Det bör poängteras att det går att få godkända patent för lite vad som helst. Men samtidigt har svenska forskningsinstitutet Acreo kommit med en rapport om just Kelisec där slutsatsen bland annat är: ”The method itself is sound and can be made secure.”

I samband med Nordic IT Security-mässan vid Münchenbryggeriet i höstas fick Elise Revell hålla avslutningstalet inför 1 000 personer samt dema tekniken.

”Ledande säkerhetsexperter från FBI och CIA fanns i publiken och blev häpna", säger hon.

Så vad är det som gör hennes teknik unik med tanke på att nyckelfria krypteringstekniker exempelvis har provats för satellitsändningar med dåligt resultat?

Det som framförallt sticker ut är att Elise Revell hävdar att hon har utvecklat en teknik som ända ned på naonsekundnivå uppdaterar serier med ettor och nollor.

”Då du väl skickar informationen förändras den så snabbt att allt ser ut som jiddisch för den som försöker att hacka den.”

Vad som ytterligare talar för tekniken är att forskarnätverket Security Business 2013 tillsatte flera forskargrupper för att utvärdera tekniken, godkände den med höga poäng och på vetenskapligt manér blindpublicerade rönen till 150 universitet i världen.

Än så länge har det inte kommit någon invändning, enligt Elise Revell.

”Det här handlar om disruptiv innovation. För hade det varit enkelt hade någon annat kommit på det före mig.”

Elise Revell anser att problemet med dagens säkerhetsmetoder är att det krävs långa nycklar för att krypteringen ska klassas som säker.

Med internet-of-things på stark frammarsch med föga plats för långa nycklar i apparaternas sensorer våras det för hennes teknik.

”Hur ska du annars kunna kommunicera på ett säkert sätt med små sensorer.”

Efter att hon slutat tvåa i tävlingen Ericsson Garage Innovation ville telekomjätten köpa patenten, men fick kalla handen.

Men hur började då allt?

Född i finska Björneborg och uppvuxen i ett villaområde vid Furuvik i Gävle blev hon förvånad över allt prat om invandrare och undrade om hon trots sitt blonda hår och blå ögon kunde ses som just det.

Mamma skämde bort henne genom att låta henne ägna all tid åt studier och när Elise läste till biomedicinsk analytiker betalade mamma för inackordering vid ett studenthem på Reimersholme.

Efter avklarad utbildning läste hon till cytolog – specialist på cancerceller. Då hon senare arbetade vid KS dog mamma plötsligt när Elise Revell var 25 och hon stod ensam med dotter på 4 månader och kunde knappt koka potatis.

Förutom att snabbt tvingas lära sig laga mat ledde mammans död till att hon flyttade tillbaka till Sandviken för att ta hand om lillebror. Flytten innebar också en återgång till den plats där en rattfull kört ihjäl hennes bästa kompis i tidiga tonåren. Händelsen har gjort henne till absolutist.

Efter att bland annat ha läst tv-produktion var hon kameraman under en sändning med Lasse Lönndahl varpå producenten skrek: ”Ställ in skärpan för helvete.”

Då jag påpekar att hon har en spretig bana menar hon att det beror på att mamma tidigt lät henne göra vad hon ville. Hon har exempelvis även utbildat sig till informatör för FN:s Barnkonvention och när treåriga Madeleine McCann försvann tragiskt i Portugal 2007 födde hon idén att utveckla en säkerhetsteknik för att något liknande aldrig ska få drabba en barnfamilj igen.

Då hon läste matematik vid Uppsala universitet lade hon mycket tid på att experimentera med kodmaskinen i Beurlington-biblioteket. Experimenten banade väg för slutsatsen att primtal inte alls blir glesare och glesare ju fler man får fram, utan ”smetar ut sig jämnt”. Där och då insåg Elise Revell att hon var en spännande algoritm på spåren och började läsa kvantfysik.

Det var under den tiden hon insåg att upptäckten med primtal inte kunde användas. För att lösa problemet med att distribuera information på ett säkert sätt kunde således inte primtalsnycklar användas. I och med det blev nyckeldistributionsproblemet löst.

”Det blev så självklart för mig att jag den 3 juli 2009 ansökte om mitt första patent och fick det godkänt 18 månader senare.” Det banade i sin tur väg för ett möte med affärsängeln Lennart Schönning. Det tog ett par timmar innan han gjorde klart att han ”hellre satsar på hennes teknik än hästar.”

Medan två övriga tidiga investerare senare hoppade av genom att sälja aktier för 8 miljoner kronor vardera satt Lennart still i båten. Mycket vatten har runnit under broarna sedan dess och nu är Elise Revell även i full färd med att utveckla lösningar för att det inte ska gå att använda andras kreditkort.

”Vi arbetar i ett projekt i London som kallas Hapi och som gör att inloggningsfunktionen inte går att hacka.”