Fotograf: Privat/Unsplash

Larmrapporterna duggar tätt – ändå skymtar klimatdystopikern hopp

Människor har övervunnit hot mot sin existens tidigare, konstaterar klimatdystopikern Roy Scranton.

 

Då undertecknad intervjuade klimatdystopikern Roy Scranton försommaren 2018 var budskapet “…vi måste förbereda oss på att vår civilisation kommer att gå under.”

Snart ett år senare har han djupdykt i hur vi människor behöver agera inför, under och efter om katastrofen verkligen blir ett faktum.

Och mitt i årets duggregn av larmrapporter finns ändå ljusglimtar av hopp.

Från en okänd assisterande professor vid Notre Dame-universitet i Indiana med studier vid Princeton i bagaget och dessförinnan militärtjänstgöring i Irak började vägen till berömmelse med att Roy Scranton skapade stor uppmärksamhet med en artikel i New York Times om sin bok “Learning to die in the Anthropocene: Reflections on the End of a Civilization” år 2013.

Sommaren 2017 blev det tydligt att han fortsatt på samma spår genom att boken “We're doomed. Now what?” publicerades.

Hans budskap att vi måste låta civilisationen gå under med värdighet provocerar. Om det är kört – vad har saker då för mening och varför åtminstone inte försöka minska skadeeffekterna.

Det oroväckande är att mycket av det han sade under intervjun för ett år sedan – som risken för skogsbränder världen över och annat – är på väg att hända eller redan har hänt.

Då jag återigen kontaktar Roy Scranton närmare ett år efter intervjun skriver han:

“Det är deprimerande att konstatera hur politiska händelser och vetenskapliga rapporter konstant bekräftar mina värsta farhågor.”

Han hänvisar till en artikel i ansedda MIT Technology Review i april. Där konstaterade han att det har duggat tätt med rapporter under 2019 som indikerar vi är på väg mot en katastrof. Han menar att vi med nuvarande kurs är på väg mot en punkt där vi tappar kontrollen med en uppvärmning 2–3 grader varmare än förindustriella nivåer.

Läs även: ”Du är aldrig för gammal för att börja tänka som Greta”

Ett orosmoln är att Parisuppgörelsen inte har tagit hänsyn till utsläpp under förindustrialismen och att vi utöver de max 2 – allra helst 1,5 graders uppvärmning – kan behöva kompensera ytterligare.

Därmed krymper tidshoristonen för att agera från 20 år ända ned till 10 eller rentav 3 år, menar han.

Ännu mer oroväckande är att allt högre halter av metangaser i atmosfären har registrerats.

Medan koldioxid värmer upp klimatet under decennier, orsakar den metangas som exempelvis finns i gigantiska mängder i Sibirien och Nordamerika en mycket snabbare uppvärmning som sedan försvinner snabbt.

En slags gigantisk värmechock med andra ord.

The Guardian har rapporterat om att permafrosten innehåller så mycket organiskt kol att halterna motsvarar det dubbla av all den koldioxid som redan finns i atmosfären.

Roy Scranton hävdar nu att människan måste satsa på att lära sig från tidigare katastrofer för att förbereda sig inför vad han ser som en stundande klimatapokalyps.

Läs även: Svenska uppstickaren Einride blev först – inte Google, Tesla eller Volvo

Han drar bland annat paralleller till vad som hände under “lilla istiden” på 1600-talet då jorden drabbades av en nedkylning på 1 grad och missväxt och svält ledde till att 30 procent av jordens befolkning –- på vissa håll uppemot 50 procent – gick under.

Hans vision är att vi bortom år 2050 måste föreställa oss en värld där det “nya normala” är alltifrån ständiga klimatkatastrofer till obeboeliga kustremsor på grund av att de är dränkta under vatten eller för varma.

Det “nya normala“ är alltifrån slumpmässigt våld utfört av arga och många gånger svältande människor till regeringar som kämpar för att behålla någon form av kontroll över medborgarna och människor som väljer att leva bakom murar för att gömma sig för krig där nationer slåss om den tidigare så överflödiga resursen drickbart vatten.

Skulle vi lyckas få bukt med klimathotet är det ingen isolerad företeelse, utan människan lär under en överskådlig tid få lösa problem som den pågående kollapsen av biosfären, rensa bort en massa gifter, få bort försurningen av våra vattendrag, skapa ett mer ekologiskt hållbart jordbruk och hantera jordens överbefolkning genom exempelvis enbarnspolicy.

Dessutom med en ständig stress om att koldioxidutsläppen – och metanutsläppen – återigen ska accelerera.

Och även om den dåliga nyheten är att klimatkatastrofen tvingar fram nya sätt att tänka och att vi måste överge den lyxkonsumtion som vi så länge har tagit för given finner Ray Scranton också en god nyhet.

Människor har övervunnit hot mot existensen tidigare.

Han nämner den uråldriga sumeriska berättelsen om kung Gilgamesh där människorna lyckades överleva en kollaps orsakad av just ekologisk transformation och den romerske poeten Vergilius Aeneiden som inte bara berättar om Trojas fall, utan också om trojanernas överlevnad.

Läs även: ”Nu vill vi resa djupt istället för långt”

En historisk analogi står ut mer än övriga – européernas utrensning av Nordamerikas indianer. Här lyckades ändå hövdingen Plenty Coups för indianstammen Kråkorna guida sitt folk genom en påtvingad övergång från livet som nomader och krigare/jägare till ett betydligt mer stillasittande och fridfullt liv som ranchägare och lantbrukare.

Även om de och många andra indianstammar i dag lever i reservat som brottas med problem som fattigdom, självmord och arbetslöshet har processen format poeter, historiker, sångare, dansare och tänkare, menar Roy Scranton.

Han anser att det är hög tid att sluta att förhärliga närheten till naturen och snarare fråga oss vad människan kan lära sig av alla modiga och intelligenta människor som har överlevt såväl kulturella som ekologiska katastrofer.

Men eftersom det har tagit en generation att acceptera vad som är på väg att hända och vi fortfarande inte har någon aning om utgången, är Roy Scranton osäker på om den moderna människan besitter de psykologiska och själsliga resurser som krävs för att möta den gigantiska utmaning som tornar upp sig allt större.

Allra mest illavarslande är att färsk forskning visar att vi redan nästa århundrade riskerar koldioxidnivåer på 1 200 PPM, en tredubbling mot dagens senast uppmätta 415 PPM, samt att förändringar i den atmosfäriska turbulensen kan leda till en upplösning av moln vid suptropikerna som reflekterar solljus.

Sker det riskerar jorden ytterligare 8 graders uppvärmning i förhållande till de 4 grader som vi redan tycks ha intecknat oss för under nästa århundrade.

En uppvärmning på 12 grader inom 100 år skulle bli ett så abrupt och radikalt skifte av vår miljö att han har svårt att föreställa sig ett scenario annat än att bara spillror återstår av mänskligheten.

Oavsett hur illa det går anser Roy Scranton ändå att den bästa vägen framåt är att studera tidigare katastrofer som på ett närmast ironiskt sätt har gjort jorden till en kyrkogård av fallna arter som används till att driva våra fordon.

Läs även: Från nära döden i Tjernobyl till hyllad vågkraftsinnovatör

En energikälla som dessutom starkt har bidragit till den prekära situation som människan nu befinner sig i.

Hotapporterna

Under 2019 har en rad vetenskapliga rapporter konstaterat att människan redan kan ha passerat en punkt för klimatuppvärmningen där det inte längre finns någon återvändo, enligt Roy Scranton.

  • Partiklar i atmosfären kan ge dubbla kyleffekten mot tidigare beräknat, vilket innebär att mer global uppvärmning kan ske om vi börjar rensa upp vår nedsmutsade atmosfär.
  • Grönlands istäcke har redan passerat en brytpunkt och Antarktis förlorar sex gånger mer ismassa än för 40 år sedan.
  • Extrema klimathändelser som torka och värmeböljor halverar mängden koldioxid som marken absorberar. Därmed får den global uppvärmningen inte bara extremvädret att öka, utan extremvädret orsakar ytterligare global uppvärmning.
  • Betydande uppvärmning i såväl den arktiska som den sibiriska permafrosten har lett till en så snabb ökning av metannivåerna i atmosfären att det riskerar att nollställa allt arbete som har skett sedan uppgörelsen efter klimatmötet i Paris 2015. 
  • Vårregnen i Arktis är en direkt effekt av att den global uppvärmningen har ökat med 30 procent på grund av metanutsläppen.

Läs även: Rockström: Medborgarlön som en lösning på klimatkrisen


Nyhetsbrevet för det nya näringslivet:

Kalendarium

MEST LÄST PÅ VA.SE

Senaste dygnet I veckan
  1. Världens hetaste startup just nu – ska hjälpa bönderna att bli klimaträddare
  2. Här är Nordens mest attraktiva arbetsgivare 2019 – Sweco som leds av Näringslivets mäktigaste kvinna 2019 på toppen
  3. Pensionsjätten satsar 740 miljoner i Northvolt – och spekulerar om Teslafabrik till Sverige
  4. Ed Sheeran spelar mot världsrekord – drar in 7 miljarder kronor på senaste turnén
  5. Bra lön direkt: 10 välbetalda jobb som inte kräver utbildning
  1. Att ta tåget är inte så klimatsmart som du tror
  2. Nya plastskatten – upp till 7 kronor per plastpåse
  3. Bianca Ingrossos varumärke en riktig tillväxtraket
  4. Skapa guldkant genom kontroll över ditt kapital – ”din väg till frihet”
  5. Världens hetaste startup just nu – ska hjälpa bönderna att bli klimaträddare

För dig som prenumerant

BLOGG

Följ chefredaktören på klimatresan

Under 2019 utmanar Veckans Affärer sina läsare att minska sina affärsresor med flyg med hälften. Chefredaktör Åsa Uhlin håller koll på hur det går med det och sitt eget mål att flyga mindre på bloggen VA:s klimatresa.