Fotograf: Pexels

Gigekonomins bistra facit: Vart fjärde bolag som ”gör en Uber” går under

Över 30 miljarder riskkapitaldollar har pumpats in i bolag som Uber och hundrastningstjänsten Wag and Rover. Hälften av bolagen finns inte kvar längre samtidigt som nyttan med tjänsterna inte har motsvarat det pris som näringslivet har fått betala.

Enorma mängder riskkapital till spillo, minimal nytta och återskapandet av tjänstefolkssamhället.

Det är facit tio år efter att taxitjänsten Uber såg dagens ljus och i sitt kölvatten födde en massa bolag som ville ”göra en Uber” genom att erbjuda alltifrån tvätt av kläder och leverans av matvaror till hundpassning.

Läs även: Sveriges doldis-techstjärna sålde just sitt bolag till Uber för 29 miljarder – allt började med en hjärnblödning

Det är den amerikanska tidskriften The Atlantic som har sammanställt såväl nyttan som hur det gått för de Uber-liknande bolagen och som konstaterar att gigekonomin har åstadkommit två saker:

För det första förde den samman en pool av arbetstagare som kunde tänka sig att leverera lågkvalificerade tjänster, och för det andra nådde den mer bemedlade människor som behövde tjänsterna.

Nu har det hunnit gå ett decennium sedan Uber visade vägen och fem år sedan den värsta gigekonomiboomen började mattas av.

The Atlantic har djupstuderat drygt 100 bolag som dels visar på en mördande konkurrens med liknande tjänster som att tvätta kläder, gå ut med hunden eller tvätta bilen, dels en affärsmodell som kräver ständigt mindre betalning av kunden och allt lägre löner till de som utför tjänsterna för att bolagen ens ska ha chans att växa.

Det har skapat en situation där det har krävts ett ständigt tillskott av riskkapital för att fylla gapet.

Förutom att Uber har tagit in sanslösa 24 miljarder dollar har de 104 bolagen som The Atlantic har studerat tagit in totalt 7,4 miljarder dollar.

Läs även: ”Vi står inför en revolution – gigekonomin är här för att stanna”

De bolag som har nått unicornstatus har snittat 1 miljard dollar i riskkapital, vilket kan jämföras med Google som endast tog in 36 miljoner dollar före noteringen.

En starkt bidragande orsak till att ondemand-bolagen har tagit in så stora summor är att det är betydligt mer resurskrävande att öppna fysiska verksamheter än att endast bara skala upp mjukvaruplattformar.

I dag finns fyra unicornbolag med den gemensamma nämnaren att de levererar mat – Doordash, Grubhub, Instacart och Postmates.

Hundpassaren Wag and Rover ligger nära en värdering på 1 miljard dollar, medan Waitr, som levererar frukost, brunch, lunch och middag och som nyligen hamnade på börsen, i dag värderas till 600 miljoner dollar.


Närmare hälften av bolagen är borta, 28 av dessa har gått under medan 19 har köpts upp. Återstår 53.

Eaze som levererar marijuana och Good Eggs som enligt bolaget levererar ”absurt färska matvaror” är två av dem. Dessutom finns ett antal mindre profilerade bolag som exempelvis New York-bolaget Plowz & Mowz som levererar tjänster som snöröjning, gräsklippning av lövblåsning, medan Blue Apron som både levererar recept och mat först hyllades, men sedan fick se kursen rasa till under 1 dollar.


Medan riskkapitalister har öst in 672 miljoner dollar i Wag and Rover anser The Atlantic att bolagets påverkan för konsumenten har varit minimal – man kunde lika gärna sätta upp en lapp i tvättstugan för att få hjälp med att passa hunden.

Med tanke på sådana exempel anser The Atlantic att man måste fråga sig om gigekonomin verkligen var bästa metoden för att använda det innovativa ekosystem Silicon Valley är förknippat med.

Det enorma pengaslöseriet är alltså den ena skuggsidan.

Den andra är att även om användarna kan spara både tid och pengar genom att använda tjänsterna så har hundratusentals människor satts i arbete under arbetsformer som inte liknar vanliga anställningar. Det vill säga priset har varit orimligt högt eftersom man har skapat en situation där vissa människors tid och ansträngning är värd hundratals gånger mer än andras.

Läs även: Gig-ekonomin: Så fungerar egentligen egenanställning


Nyhetsbrevet för det nya näringslivet:

Kalendarium

För dig som prenumerant

VA KVINNA PODCAST

BLOGG

Följ chefredaktören på klimatresan

Under 2019 utmanar Veckans Affärer sina läsare att minska sina affärsresor med flyg med hälften. Chefredaktör Åsa Uhlin håller koll på hur det går med det och sitt eget mål att flyga mindre på bloggen VA:s klimatresa.