Fredrik Åkerman, Viggo Forsberg och Angelo Demeter. Fotograf: Pixabay / Privat

Studenterna sitter på klimatsmart innovation – som ska minska kossornas metanutsläpp med upp till 80%

På bara några månader har de fyra grundarna till Volta Greentech gått från att vara högskolestudenter till att bli entreprenörer på heltid. Nu ska de kommersialisera den nya upptäckten. 

100 gram per dag, som en chokladkaka av mindre sort. Det är vad som krävs för att komma åt en av vår tids stora utmaningar, metangaser som släpps ut när världens en miljard kossor pruttar och rapar.

”Man kan se det som ett kosttillskott för kossor som blockerar metanproduktionen i kossans mage”, säger Fredrik Åkerman, en av de fyra högskolestudenter som ligger bakom nystartade Volta Greentech med bas på KTH i Stockholm.

Det handlar om Asparagopsis taxiformis, ett sjögräs som växer vilt i framförallt Sydostasien.

”Det torkas, hackas och blandas in i kossans vanliga kost. Det kommer bara utgöra 1 procent av den mängd foder de får per dag idag.”

Men det är inte Fredrik Åkerman, Leo Wezelius, Viggo Forsberg och Angelo Demeter som gjort upptäckten, det är forskare på CSIRO i Australien och på University of California, Davis.

”I Australien, där forskningen pågått i runt fem år, har de testat 20 olika sjögräs. Det här speciella sjögräset testade de på James Cook University i Queensland och fick resultatet 99 procents minskning i labb. Sedan ett år tillbaka har de också börjat forska på sjögräset på UC Davis också. Opublicerade data pekar på en reduktion mellan 50 och 80 procent.”

Nu har forskarna på UC Davis har gjort en sex månaders studie på 24 riktiga kossor. Resultaten har skickats in för publicering i en vetenskaplig tidskrift.

”Vi måste invänta publiceringen, vilket väntas ta en till två månader, men vi har har pratat med forskarna och det ser väldigt bra ut.”

För två år sedan började Fredrik Åkerman plugga till ingenjör på Chalmers i Göteborg. Men det var under en utbytestermin på UC Berkeley där han läste en entreprenörskurs, som han kom i kontakt med forskningen kring Asparagopsis taxiformis.

”När jag pratade med forskarna insåg jag att en av de stora utmaningarna var hur man skulle kunna producera så stora mängder av detta sjögräs. Om alla världens kossor skulle festa på den nya sjögräs-dieten kommer vi behöva dubbla världens totala sjögräsproduktion.”

Fredrik Åkerman tände på alla cylindrar och hoppade av sina studier.

”Jag ringde min kompis Viggo Forsberg som precis blivit klar med sin ekonomiexamen från Lunds universitet och Leo Wezelius som pluggade på KTH.”

En av de första insikterna teamet fick var att de måste skapa en modell där det finns incitament för bönderna att betala den extra kostnad som sjögräset kommer att innebära.

”Vår tanke är att bönderna ska kunna skapa en premiumprodukt som konsumenterna, i alla fall initialt, är villiga att betala ett högre pris för. Bönderna inser också att de behöver minska sina utsläpp för att bli hållbara.”

Det måste också sättas ett hårdare politiskt tryck på omställningen, menar Fredrik Åkerman och jämför med Kalifornien.

”Där har de lagstiftat om att minska metanutsläppen med 40 procent till år 2030 och bönderna får bidrag för att kunna ställa om. Vi borde införa något liknande i Sverige.”

Sedan Volta Greentech bildades i december har teamet kontaktat Sveriges Lantbruksuniversitet för att få hjälp med studier på svenska kossor. De är också på gång med ett pilotprojekt med en svensk bonde för att testa hela värdekedjan och har hittat en sjögräsbonde i Portugal som kan förse pilotprojektet med sjögräs.

”Vi borde kunna producera både i havet och i bassänger på land, också i Sverige. Men även om vi skeppar sjögräset från Sydostasien med båt så släpps det ut mindre än 1 procent av de totala utsläpp som sjögräset förhindrar att kossorna släpper ut.”

Det kvarstår dock några hinder innan Volta Greentech kan få grönt ljus. Ett av dem är att produkten måste godkännas som djurfoder av EU.

”Jag tror att den processen är några månader bort. Men det finns också en oro för att det ämne i sjögräset som blockerar metangasen, bromoform, är cancerframkallande i stora mängder och att det skulle kunna överföras till människor genom köttet eller mjölken. Men vi använder så små mängder och vi har fått förhandsinformation att det ser bra ut.”

De fyra grundarna har fått en plats på KTH Innovation och nu letar de efter ängelinvesterare som har både pengar och kunskap om hur deras idé ska kunna rädda världen.

”Nu ska vi på Sverigeturné och hälsa på lite olika bönder. De är väldigt intresserade men det hänger såklart på att vi kan visa att det är säkert för såväl kossorna som för människor.”


Nyhetsbrevet för det nya näringslivet:

Kalendarium

För dig som prenumerant

VA KVINNA PODCAST

BLOGG

Följ chefredaktören på klimatresan

Under 2019 utmanar Veckans Affärer sina läsare att minska sina affärsresor med flyg med hälften. Chefredaktör Åsa Uhlin håller koll på hur det går med det och sitt eget mål att flyga mindre på bloggen VA:s klimatresa.