Fotograf: Anders Wiklund/TT, Preem (montage)

Preem kritiseras för dubblade utsläpp – ”Bättre att vi släpper ut koldioxid än att andra gör det”

Det stormar rejält kring Preems nya oljeraffinaderi i Lysekil, som om det blir verklighet blir Sveriges största koldioxidutsläppare. Men den snabbt ökande klimataktivismen kan komma att stoppa bygget.

Den 11 december i fjol kom ett mycket uppmärksammat fall in till Mark- och miljööverdomstolen på Riddarholmen i Stockholm. Det handlar om Preems nya oljeraffinaderi, Preemraff, i Lysekil.

Ytterligare ett exempel på att klimataktivismen nu snabbt får allt större spridning.

"Vi har sällan sett så många överklaganden från privatpersoner som i det här fallet", säger Ote Dunér, föredragande i målet på Mark- och miljööverdomstolen.

Preems raffinaderi norr om Lysekil kommer att öka sina koldioxidutsläpp från 1,7 till 3,4 miljoner ton per år när det byggs om och byggs till. Det motsvarar en klimatpåverkan på över en halv miljon New York-resor tur och retur med flyg – varje år, konstaterar Johanna Sandahl, Naturskyddsföreningens ordförande, och fortsätter:

"Något är uppenbart fel när man fortfarande 2018 kan få tillstånd till nyinvesteringar i långlivade fossila anläggningar. Redan 2030 måste vi i Sverige ha kommit ner till utsläpp som ligger nära noll, vilket innebär att det kommer att behövas ett förbud mot fossila bränslen snarare än tillstånd till verksamhet som kraftigt ökar utsläppen."

Det var den 9 november i fjol som Mark- och miljödomstolen i Vänersborg gav Preemraff i Lysekil tillstånd att bygga ut sin verksamhet, den största i raffinaderiets historia. Satsningen, som väntas kosta 15 miljarder kronor, handlar om att 2,5 miljoner ton tjockolja varje år ska kunna omvandlas till diesel och bensin.

Domstolen tog inte ställning till att utsläppen av koldioxid förväntas fördubblas.

Beslutet i den lägre instansen gav Preem rätt att börja bygga. Men de valde att avvakta uppger Malin Hallin, hållbarhetschef på Preem.

"Vi vill få det här prövat hela vägen", säger hon.

Preem motsatte sig inte heller den inhibition som en av de som överklagat begärt, vilket innebär att Preem tidigast kan börja bygga när Mark- och miljööverdomstolen sagt sitt.

Drivkraften bakom Preems nya satsning är en ändrad miljölagstiftning där kraven på svavelhalten i oljan måste minska.

"Vi vill både kunna processa förnybar råvara och införa en ny produktionsprocess som tar hand om den smutsigaste oljan i syfte att ta ned svavelhalten så att den kan bli bränsle som möter miljökraven."

Malin Hallin menar att det är bättre att de ökade koldioxidutsläppen sker från Preems raffinaderier än från något annat raffinaderi eftersom Preems raffinaderier är väldigt effektiva.

"Med det transportbehov vi har idag är det bättre att vi tillhandahåller bränslet än att någon annan gör det. När vi producerar en liter diesel släpps det ut 17 procent mindre koldioxid än när andra raffinaderier gör det."

Hon menar också att även om koldioxidutsläppen ökar lokalt av den nya satsningen kommer de att minska i användarledet.

"Vi kommer att kunna ta igen ungefär hälften där. Sedan har vi också ett samarbete med Chalmers kring koldioxidlagring, CCS, där vi hoppas kunna hämta hem cirka 500 000 ton. Men det är fortfarande inte noll."

Samtidigt med det kritiserade bygget har Preem ambitionen att leda den gröna omställningen och Malin Hallin lyfter fram samarbeten med Sunpine avseende tallolja och med Renfuel avseende ligninolja.

"Med vår nya anläggning i Göteborg kan vi årligen producera 1,5 miljon kubikmeter förnybart bränsle från årsskiftet 2023-2024. År 2030 är vår ambition att producera 3 miljoner kubikmeter förnybart, det motsvarar den mängd drivmedel som vi säljer per år i Sverige idag."

Nu ska Mark- och miljööverdomstolen gå igenom alla överklaganden och så småningom fatta ett beslut om ett prövningstillstånd, senast innan sommaren enligt Ote Dunér.

Prövningstillstånd har historiskt utfärdats av domstolen för mellan 20 och 25 procent av fallen men Johanna Sandahl på Naturskyddsföreningen menar att det är chansen att fallet ska prövas i högre instans är relativt hög.

"Jag tror att domstolen ser vikten av att pröva om det finns någon bortre gräns för hur stora utsläppsökningar medlemsländerna måste tolerera på grund av EU:s regelverk. Det är också dags att pröva om extremt klimatpåverkande utbyggnader verkligen ska få tillstånd som gäller i princip för evigt, till skillnad från i många länder. Vi ser inte heller att domstolen helt kommer att bortse från det nya svenska klimatramverket, som innebär att bedömningen sker inom en ny rättslig kontext. Där tror jag att Preemraffs argumentation om att man i alla fall är bättre än andra industrier i andra länder kommer att väga förhållandevis lätt."

Naturskyddsföreningens överklagande har siktat in sig på att domstolen ska tillämpa stoppregeln i 2 kapitlet 9 paragrafen i miljöbalken.

"Om utsläppen ökar i den omfattning som Preemraffs utökning medför kommer vi inte nå våra klimatmål. Vi anser att den utökade verksamheten vid Preemraff kan befaras föranleda skada eller olägenhet av väsentlig betydelse för människors hälsa eller miljön."


Nyhetsbrevet för det nya näringslivet:

Kalendarium

För dig som prenumerant

VA KVINNA PODCAST

BLOGG

Följ chefredaktören på klimatresan

Under 2019 utmanar Veckans Affärer sina läsare att minska sina affärsresor med flyg med hälften. Chefredaktör Åsa Uhlin håller koll på hur det går med det och sitt eget mål att flyga mindre på bloggen VA:s klimatresa.