Fotograf: Morgan Ekner

”Utmärkelsen gav mig mod och kraft att arbeta ännu hårdare för att nå FN:s globala mål”

Under året som Näringslivets mäktigaste samhällsförändrare har Anna Ryott bytt plattform. Från Norrsken till private equity-bolaget Summa med 11 miljarder att satsa på investeringar i linje med FN:s 17 hållbarhetsmål.

”Vi har bara elva år på oss så det krävs att det händer saker idag. Genom att verka från flera olika plattformar och styrelser känner jag att jag kan göra ännu mer. Jag är en otålig person som brinner för att använda kraften i näringslivet för att skapa en positiv förändring”, säger Anna Ryott när vi ses över en kaffe i Summa Equitys ljusa kontor ett stenkast från Stureplan.

I augusti i fjol tillträdde hon som ordförande i private equity-bolaget.

Läs mer: Ny miljardfond från riskkapitalbolag som investerar efter FN:s hållbarhetsmål

Näringslivets mäktigaste kvinna

Näringslivets mäktigaste kvinna är en årlig utmärkelse där Veckans Affärer listar de 125 mäktigaste kvinnorna i Sverige. Torsdagen den 7 mars 2019 går den 21:a upplagan av stapeln på Grand Hotel i Stockholm. Inför galakvällen har vi intervjuat några av förra årets vinnare. 

Anna Ryott var 2018 års vinnare i kategorin Mäktigaste samhällsförändrarna. Hon arbetar dagligdags på private equity-bolaget Summa.

Men det fanns en till orsak till bakom förflyttningen från Norrsken – mötet med norrmannen Reynir Indahl, Summas grundare.

”Summa hade precis dragit igång och jag hade redan tidigare gått med funderingarna på hur private equity, som står för 8 procent av Sveriges BNP, bättre skulle kunna bidra till hållbarhet utan att göra avkall på avkastningen. ’Du borde komma och jobba med oss’, sa han.”

Att bli erbjuden ordförandeposten i en bransch där 97 procent av alla partner är män är något hon är stolt över då det ger henne möjlighet att vara en förebild.

”Jag har fått så otroligt mycket positiv feedback, alltifrån kommentarer som ’kan en investerare se ut så där’ till ’roligt att det finns så stora resurser att investera hållbart.’”

Hon sitter fortfarande kvar i Norrskens styrelse och är också styrelseledamot i bland annat Axel Johnson AB, Löfbergs Lila och Childhood Foundation.

Summa Equity, som drog igång under 2017, ser världens stora utmaningar som möjligheter och letar investeringar utifrån FN:s 17 globala hållbarhetsmål. Hon illustrerar med hjälp av kaffekopparna på glasbordet.

”Vi investerar för att lösa globala problem och vi har valt att fokusera på tre områden som vi tror har den största potentialen: Resurseffektivitet, förändrad demografi och teknologiintensiva verksamheter. Alla investeringar ska ha en stark koppling till något eller några av de globala hållbarhetsmålen för vi menar att ju närmare vi kommer 2030 desto mer efterfrågan kommer det att bli på den typen av produkter och tjänster.”

Summa Equity stängde nyligen sina andra fond och förvaltar nu 11 miljarder kronor, pengar som de tagit in från pensionsfonder, försäkringsbolag och universitet i Norden, Europa och Nordamerika.

Hittills har Summa investerat i tolv bolag som uppfyller fondens kriterier, däribland svenska Infobric som arbetar för att säkra byggarbetsplatser, det svenska återvinningsbolaget Sortera och det norska återvinningsbolaget Norsk Gjenvinning. De går in med i snitt 300 miljoner kronor per investering som majoritetsägare.

”Vår ambition är inte att gå in i perfekta bolag utan vår ambition är att hitta företag som har potential att leverera såväl stark avkastning som lösningar på globala problem. Därför är det också viktigt att bolagens ledning prioriterar dessa frågor. Det är avgörande att vara transparent om man vill arbeta strategiskt med hållbarhet. Många är rädda för att berätta att de inte har koll på alla led, men inget bolag är perfekt och då är det viktigt att berätta om resan. Den resan har alla kunder och anställda respekt för.”

Läs även: Rockström: Så halverar vi klimatutsläppen till 2030 – ”Digitala revolutionen är världsekonomins joker”

Hon tar en klunk kaffe och beskriver sig själv som “löjligt passionerad av den globala affärsplan som FN:s mål verkligen är.”

”Jag går upp på morgonen och sitter med mina barn som är 13 och 15 år och tänker på att när de är 23 och 25 ska vi kunna säga att vi utrotade extrem fattigdom och räddade planeten.”

Hennes samhällsintresse är djupt rotat från uppväxten med en mamma som var mellanstadielärare och en pappa som var militär.

”Jag hade en trygg barndom med en mamma som alltid pratade om skolan och engagerade sig mycket i elever som hade olika utmaningar, och en pappa som pratade om situationen i världen bland annat spänningen mellan Ryssland och USA. Någonstans i den kontexten kände jag att det fanns en skyldighet att engagera sig.”

Hon minns en annan händelse som spädde på engagemanget ytterligare.

”Jag satt med mitt yngsta barn Leo i famnen i Kungsträdgården där körsbärsblommorna fullkomligen exploderat. Strax innan hade jag varit på ett styrelsemöte i Childhood foundation om pratat om pojkar som sniffade lim och levde i kloakerna i St Petersburg. Jag kunde inte släppa tanken på de små pojkarna och tänkte att Leo kommer att fråga om jag visste att barn levde på detta sätt och vad jag gjorde. Jag måste kunna säga att jag åtminstone försökte.”

När världen nu har en affärsplan att förhålla sig till måste alla bidra och inte vifta bort det med argumentet att det ändå inte spelar så stor roll vad man gör.

”Jag har alltid varit en optimist, men nu är jag en orolig optimist. Världen blir, som Hans Rosling ofta pratade om, bättre, men å andra sidan har vi klimatförändringar, ökade klyftor och en ökad nationalism. Det som oroar mig är känslan av att människor inte känner sig inkluderade.”

Mer läsning: Hans Roslings sista gåva till världen: Boken Factfulness förklarar varför apor ger mer korrekta svar än människor på hur det är ställt i världen