Fotograf: Linus Sundahl-Djerf/TT

AI-forskaren om året som Näringslivets mäktigaste techkvinna: Nu kan det bara gå utför

Stärkta möjligheter att bygga broar med näringslivet, en symbol för att locka fler kvinnor till tech och ett tecken på vilka möjligheter Sverige ger invandrare. Så ser robotikprofessor Danica Kragic Jensfelt på sin vinst inom techkategorin av Näringslivets mäktigaste kvinna 2018. 

Vad betydde vinsten förra året?

”För det första blev jag förvånad då den sortens händelser inte sker så ofta för den som är verksam inom akademin. Sedan kändes det lite jobbigt för en akademiker att hamna på första plats då det ju bara kan bli sämre nästa år, haha.

Skämt åsido så blir man ju medlem av en klubb och får därigenom ett verktyg som ger lite power och mandat bakom ens ord samtidigt som utmärkelsen ger ett viktigt signalvärde om att AI är här för att stanna.

Näringslivets mäktigaste kvinna

Näringslivets mäktigaste kvinna är en årlig utmärkelse där Veckans Affärer listar de 125 mäktigaste kvinnorna i Sverige. Torsdagen den 7 mars 2019 går den 21:a upplagan av stapeln på Grand Hotel i Stockholm. Inför galakvällen har vi intervjuat några av förra årets vinnare. 

Danica Kragic Jensfelt var 2018 års vinnare i kategorin Mäktigaste techkvinnorna. Till vardags är hon professor i AI vid KTH och programchef för WASP.

Det kan i sin tur bidra till ett växande intresse hos företag som tillverkar de produkter och tjänster vi dagligen använder att införliva AI i utvecklingen, men också väcka intresse för AI i samhället i stort.”

Hur har året som mäktigast varit?

”På ett sätt syns jag mer när jag är ute och håller mina föredrag. Det har i sin tur gett bättre möjligheter att utbilda brett om tekniker som många kanske inte vet så mycket om.

Akademins uppgift är att dela med sig av saker på ett lättförståeligt sätt och jag har lärt mig att inte ta för givet att andra förstår AI.

Så det gäller att förmedla kunskap på rätt nivå. Sedan är det inom akademiska kretsar inte alltid så högt värderat att arbeta med näringslivet då det finns en syn om att forskningen kan bli lidande. Jag är dock övertygad om framtidens akademiker måste kunna röra sig mellan akademin och näringslivet för skapa rejält genomslag för forskningen och sammanföra värden.”

Sedan ger väl det vetenskapligt förankrade bättre gehör hos företag?

”Jo, det kan nog stämma men först krävs ändå en lång akademisk karriär. Jag har forskat i drygt 20 år och hade jag redan från början haft massa interaktion med näringslivet hade jag nog riskerat att bli en sämre forskare.”

Vad är det viktigaste du gör just nu?

”Då det gäller forskning arbetar jag mycket med så kallade deformabla och flexibla material och tittar på återvinningsprocessen av kläder. Idag går en försvinnande liten andel till återvinning. Genom att ersätta människor som på visuell väg bedömer vilka tyg och klädesplagg som kan gå till återvinning med robotar är jag övertygad om att den andelen skulle kunna öka väsentligt.

Då det gäller styrelserollen i Saab handlar den dels om få fram en bra strategi för att fortsätta leverera produkter i världsklass, dels fundera över nya produkter. Cybersäkerhet är en sådan och genom att det delvis bygger på AI känner jag har en del att bidra med för såväl Saab som samhället i stort.

Vad gäller styrelserollen i Wallenbergs investmentbolag FAM ser jag hur nästa generations automatisering skulle kunna ta över människans arbete med händerna inom FAM-bolag som SKF och Stora Enso.”

Vad sker framöver?

”Först får jag bege mig till psykolog och diskutera hur jag ska hantera att inte längre befinner mig på toppen, haha. Skämt åsido så har priset gett en signal om att jag är beredd att göra något utöver vad som förväntas. Jag tror också att den sortens utmärkelser bidrar till att fler tjejer intresserar sig för teknik. Och med tanke på att jag relativt sent i livet kom ganska ensam till Sverige så säger utmärkelsen också en del om vilka möjligheter landet ger invandrare.”