Joeri Van Laere, som leder forskningsprojektet Om betalsystemet kraschar

Vad händer om betalsystemen kraschar? Forskarnas experiment ska ge svaren

Kan Swish drabbas av en "nyårseffekt" och kommer det att börja svarthandlas med bensin om kortbetalningar plötsligt slutar fungera? Det är frågor som forskaren Joeri Van Laere undersöker. "En slutsats blir nog att i de flesta delar av samhället har man inte tänkt särskilt långt", säger han.

Vår avancerade samhällsinfrastruktur ger oss en lyxig vardag men den är också en akilleshäl om den försvinner, menar forskaren Joeri Van Laere som leder det fleråriga forskningsprojektet Om betalsystemet kraschar som finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Projektet tittar specifikt på vad som skulle hända om betalsystemen slås ut medan exempelvis elförsörjningen och annat fungerar som det ska. Det är en fråga som det inte har forskats särskilt mycket på tidigare, enligt Joeri Van Laere.

"Men det skulle få stora konsekvenser och det vill vi fördjupa oss i", säger han till Veckans Affärer.

Vad skulle kunna göra att betalsystemen störs eller slås ut?

"Det skulle kunna vara tekniska fel eller att en grupp eller ett land medvetet försöker förstöra för oss", säger han.

Inom ramen för projektet bjuds myndigheter och representanter för näringslivet, bland annat från bensinbolag och dagligvaruhandeln, in för att spela ett rollspel.

I ett datorsimulerat och fiktivt svenskt samhälle har betalsystemen kraschat och är nere under tio dagar.

Grupperna som består av 6-10 personer får i uppgift att tillsammans föreslå åtgärder som ska undvika en eskalerande dominoeffekt. Under rollspelet stannas simuleringen några gånger så att deltagarna får komma med nya lösningar. När simuleringen är färdig startas den om så att deltagarna kan utvärdera och testa nya saker.

"Eftersom ungefär 90 procent av alla transaktioner i Sverige i dag görs med bankkort försvinner ju huvudalternativet för betalningar om systemen störs", säger han.

Enligt Joeri Van Laere förstår grupperna som är med och rollspelar att det finns stora risker om folk inte kan handla trots att de har pengar på sina konton och det finns mat på hyllorna.

"Det skulle kunna leda till upplopp mot butiker, eller att man tar för sig. Ambitionen är därför att hålla butikerna öppna som vanligt och sälja genom fler alternativ utöver kontanter, samtidigt som man får ut budskapet att det går att handla, men att det blir lite krångligare och att kön till kassan är lång. Om butiker börjar stänga ökar ju trycket mot de som har öppet och då hamnar vi i en ond cirkel", säger han.

Deltagarna resonerar ganska olika kring hur länge folk kommer att ha förståelse och tålamod om ett betalstopp händer, berättar Joeri Van Laeren.

"Vissa tror att medborgarna snabbt kommer att tappa tålamodet medan andra tror att vi kommer att lyssna längre på myndigheternas uppmaningar."

Forskningsprojektet löper på fram till år 2020. I mitten av februari år hade nio av trettio planerade rollspel genomförts. Syftet är dubbelt. Dels ska deltagarna lära sig något och dels ska projektgruppen få förslag och idéer som så ska mynna ut i en samling strategier som kan lämnas över till MSB, andra myndigheter och banksektorn.

"Det är såklart lockande för oss att komma med en fin och skarp slutsats att 'det är så här man ska göra' om betalsystemen kraschar. Så enkelt är det inte", säger han.

Däremot tror Joeri Van Laere att det blir avgörande för förtroendet vad man gör, och hur det uppfattas, i det tidigaste skedet.

"Jag vågar påstå att det tidigt skulle komma en kraftig reaktion från myndigheter och näringslivet för att få ut budskapet att situationen är under kontroll men att det kan vara rörigt", säger han.

Det han ser som den stora faran i dag är att man inte har pratat ihop sig.

"Då kommer alla att göra på sitt sätt. Den otydligheten kommer kanske att spä på känslan av att man måste hamstra och få tag i varor innan de försvinner."

Hur väl är Sverige rustat vid ett riktigt betalstopp?

"Det är nog väldigt få bland gemene man som har tänkt på vad man ska göra om det inte går att betala någonstans på en hel vecka. Det betyder inte att de kommer att hamna i en kris. De allra flesta har nog reserver här och var eller kan lösa en del med grannar. Men det blir nog ganska omskakande."

Och hur ser det ut hos myndigheter och näringslivet?

"På samma sätt. Många tänker att 'nej, det kan väl inte hända', eller 'det kommer nog bankerna att lösa'. Det är vanlig reaktion rent allmänt i krisberedskapssammanhang. En slutsats i projektet kommer nog att bli att man i de flesta delar av samhället inte har tänkt särskilt långt."

Joeri Van Laere påpekar att vissa platser i Sverige har haft bekymmer med elavbrott det senaste året vilket i sin tur har påverkat betalningarna tillfälligt.

Hur har man löst problemet då?

"Bilden som uppstår är att butikerna löser problemet på olika sätt, vilket kan skapa förvirring kring vad som gäller. Vissa tar emot kontanter medan andra inte göra det. En del har i gång Swish för företag, medan andra har satt upp tillfälliga lösningar på sitt privata Swish. Men det blir ett pysslande med skatter och kvitton i efterhand."

I det akuta kan det också uppstå halvlöjliga situationer, säger han.

"Som att man precis har tankat bilen men inte längre kan betala. Får man köra iväg då eller blir det en smitning?", säger han.

Vad skulle kunna hända om störningarna håller i sig längre?

"Det är kärnan i vår forskning som vi håller på att utreda. Scenariot vi jobbar med är att det efter två dagar blir tydligt att det här kommer bli en långvarig störning och att man inte vet när betalsystemen kommer fungera igen. Då slår alla på en högre växel, för det är en helt annan situation", säger han.

En sak de tittar på i projektet är vad som kan tänkas hända om vissa betalsätt, exempelvis Swish, fortfarande fungerar medan andra slås ut.

"Skulle det bli en nyårsaftonseffekt för Swish, som när alla ringer samtidigt, och kommer systemet då gå ned? Det vet vi inte."

Vad skulle hända om inga elektroniska betalmedel överhuvudtaget fungerade?

"Resonemangen går isär. Vissa menar att man då måste möjliggöra kreditköp för att undvika totalt kaos", säger han.

Men då uppstår frågan vem som tar kreditrisken. Här finns ingen färdig plan.

"Det är kanske det största bekymret just nu, om det här skulle hända. Kreditfrågan är lite lurig, för näringslivet tänker att de skulle kunna tillåta vissa kreditköp från vissa kunder som de litar på. Men ska man skilja mellan folk i kassorna har vi en situation som lätt kan bli explosiv."

Från butikernas håll ser man gärna att staten står som garant men då måste man å andra sidan begränsa krediten till ett maxbelopp, konstaterar Joeri Van Laere.

Ett problem är att kontanterna inte ensamma kan ta över kortbetalningarnas roll. Bankomaterna kommer att tömmas och det kommer att vara svårt att att snabbt få fram fler kontanter och bilar med kvalificerad personal som kan transportera dem, menar han.

"För samtliga betalalternativ gäller att de inte har en massa reservkapacitet som de kan slänga in. De kan inte plötsligt femdubbla sin kapacitet", säger han.

Kan man tänka sig att andra betalmedel än pengar i någon form, exempelvis drivmedel, växer fram i ett sådant läge?

"Jag tror absolut att det kommer att uppstå. Det har inte varit ett huvudspår i diskussionerna som vi har haft hittills. Men från myndighetshåll har det funnits en viss oro för svarthandel och därför vill man hålla butikerna öppna. Man vill undvika att någon exempelvis kommer över en stor mängd drivmedel och sedan börjar sälja det svart."

Joeri Van Laeren tror även att befolkningen, vid ett betalstopp, skulle försöka avhjälpa situationen genom att börja låna av varandra, dela med sig av mat och samåka på ärenden för att spara drivmedel.

Hur kan privatpersoner förbereda sig?

"Man kan tänka på att inte göra sig beroende av ett enskilt betalalternativ och ha en viss mängd kontanter hemma som reserv. En lösning är att ha flera bankkort. Då kanske det ena funkar när det andra inte göra det eftersom olika bankkort är kopplade till olika tekniska leverantörer. Men alla har inte råd att ha tusenlappar liggande i kuvert hemma. Särskilt inte de ekonomiskt svaga, som troligtvis är mest utsatta i den här situationen."

Hur skulle krisberedskapen påverkas om kontanter helt fasas ut?

"Om vi bara hade bankkort kvar skulle det bli känsligt. Man behöver inte vara forskare för att förstå att det är farligt att ha alla ägg i samma korg. Men samtidigt som kontanterna minskar så får vi fler andra alternativ, exempelvis Swish."

Läs även: Kontanternas utfasning banar väg för än mer negativa räntor


För dig som prenumerant

VA KVINNA PODCAST

BLOGG

Följ chefredaktören på klimatresan

Under 2019 utmanar Veckans Affärer sina läsare att minska sina affärsresor med flyg med hälften. Chefredaktör Åsa Uhlin håller koll på hur det går med det och sitt eget mål att flyga mindre på bloggen VA:s klimatresa.