180 miljarder kronor beräknas marknaden för sällsynta jordartsmetaller vara värd år 2024. En stor del av dem finns i det utfattiga Nordkorea.

Nordkorea gömmer framtidsguldet som techbolagen skriker efter

Nordkorea är utfattigt. Men landet ruvar på sällsynta jordartsmetaller som såväl grannländerna som USA och de stora techbolagen eftertraktar.

Mellan Sydkoreas och Nordkoreas huvudstäder är avståndet några få mil, men utvecklingsnivån många decennier.

Gränsen mellan ett av världens rikaste och mest innovativa länder och ett av de mest bakåtsträvande och repressiva, den så kallade demilitariserade zonen, har blivit en märklig turistattraktion.

Men skyltarna i vägkanterna som varnar för landminor påminner om allvaret.
Busslaster med människor tar sig till den lantliga och frodigt grönskande platsen. Väl framme kan man köpa glass och t-tröjor, gå ned i den långa tunnel som Nordkorea grävde för att kunna invadera grannen i syd eller trängas med turister och skolklasser på någon av utsiktsplatserna.

Vissa tar en selfie mot horisonten. Andra hyr en kikare för att speja in i en öde stad där varken bilar eller människor syns till.

Nordkoreas ständiga vapenskramlande och hotfulla retorik har förstört relationerna med omvärlden och efter decennier av vanstyre är ekonomin i spillror. Landets BNP är i dag en fyrtiondel av Sydkoreas. Tiden verkar ha stannat någon gång på 1960-talet.

Nordkorea är ett land som saknar mycket. Men en sak kan finnas i överflöd: råvarorna som är kritiska för mycket av den teknik som definierar 2000-talet.

Det bergiga landet tros nämligen inte bara ha stora reserver av bland annat järn, guld, zink och koppar, utan även av så kallade sällsynta jordartsmetaller.

Läs även: Kongo tredubblar avgiften på metallen alla elbilstillverkare vill åt

Den här gruppen av sjutton grundämnen har vuxit i betydelse i takt med att deras användningsområden har utökats i den digitala åldern. I dag är de viktiga komponenter för såväl smarta telefoner, hårddiskar och elmotorer som för avancerade vapen.

Allt som allt har Nordkorea betydande reserver av över tvåhundra olika sorters mineraler, enligt tidningen The Guardian. Sajten Quartz återger två uppskattningar av värdet på Nordkoreas underjordiska resurser. Både ett statligt ägt sydkoreanskt gruvföretag och ett sydkoreanskt forskningsinstitut tror att de kan vara värda motsvarande flera tusen miljarder kronor.

Det är förvisso svårt att få fram tillförlitliga siffror från ett ökänt tillknäppt land. Men att Nordkorea åtminstone är begåvat med betydligt mer järn och kol än sin granne i söder är välkänt.

Skulle uppgifterna om fyndigheterna stämma innebär det att regimen i Pyongyang sitter på en både ekonomiskt och geopolitiskt viktig resurs.

Världsmarknaden för sällsynta jordartsmetaller uppgick under 2016 till drygt 80 miljarder kronor enligt amerikanska Global Market Insights. Till år 2024 väntar sig analysfirman att det mer än fördubblas till motsvarande över 180 miljarder kronor, drivet av en ökad efterfrågan från bland annat elbilsindustrin.

USA har på några decennier gått från att vara självförsörjande till att bli beroende av import av de sjutton grundämnena. På senare år har i stället Kina seglat upp som en dominant. Enligt The Economist har landet genom låga löner och en slapp miljölagstiftning lyckats ta över världsmarknaden. År 2010 stod de för över 95 procent av utbudet.

Läs även: Här är elbilarnas smutsiga baksida

När Kina år 2010 tillfälligt begränsade exporten stegrade priserna på världsmarknaden för att sedan kollapsa. Ta cerium som exempel. Den är en av de vanligaste och billigaste av den här sortens metaller och används bland annat för att polera tv-skärmar och linser. År 2008 handlades Cerium för 4,5 dollar, år 2011 för 118 dollar och 2012 för 26 dollar enligt nischsajten Mining.com.

Kinas grepp över den strategiska resursen oroar USA:s utrikesminister Mike Pompeo. När han fortfarande var chef för CIA sade han att USA:s beroende av utländska källor var ett "verkligt bekymmer".

Även världens största techbolag, Apple, verkar bekymrade. Förra året meddelade de att de av hållbarhetsskäl vill gå över till att bara använda återvunnet material, inklusive sällsynta jordartsmetaller, i sina telefoner. Den amerikanska hårdvarujätten medgav dock att de inte riktigt har kommit underfund med hur det skulle kunna gå till.

För både Vita huset och många techbolag skulle nya betydande fyndigheter utanför Kina säkert vara ett välkommet tillskott. Om de inte vore för att de verkar finns i Nordkorea.

Förutom att regimen med största sannolikhet skulle använda råvaran som en bricka i sin utrikespolitik saknar landet dessutom den expertis, utrustning, elektricitet, infrastruktur och de relationer med omvärlden som krävs för fullskalig drift. Problemen gör att de befintliga nordkoreanska gruvorna bara används till mindre 30 procent av sin kapacitet.

Läs även: Så ska Bergslagen bli nya Kongo – regeringen kartlägger värdefulla metaller

Trots de uppenbara hindren har Nordkoreas grannar genom åren visat intresse för landets råvaror. Kina har lagt stora summor på infrastrukturprojekt nära gränsen och slänger enligt Quartz särskilt lystna blickar på de sällsynta jordartsmetallerna. Enligt The Guardian har omkring tjugo kinesiska företag investerat i olika nordkoreanska gruvor.

Från sydkoreanskt håll ses Nordkoreas gruvindustri som ett möjligt sätt att finansiera de enorma kostnader som skulle uppstå vid en eventuell återförening skriver Quartz, som även noterar att den sydkoreanska staten förra året bjöd in företag för att lägga offerter på infrastrukturprojekt i Nordkorea. Särskilt sådana med fokus på gruvnäringen.

Men sanktionerna som infördes 2016 till följd av landets kärnvapentester innebär att även om Nordkorea skulle ha kapaciteten att gräva fram sina sällsynta jordartsmetaller så är de förbjudna att exportera dem.

Och i den egna, föråldrade, industrin gör de föga nytta så länge den auktoritära regimen i Pyongyang är mer intresserade av sin egen makt än landets utveckling.

Nordkoreas skatter verkar få ligga kvar under jorden och ruva för en överskådlig framtid.

Liksom minorna i den demilitariserade zonen som utgör gränsen mellan 1900-talet och 2000-talet.

Den här artikeln publicerades ursprungligen i Veckans Affärer #7 2018. Läs magasinsartiklar online på vår premiumsajt VA Insights:

Prova VA Insights gratis i 30 dagar

 

Fakta: Sjutton sällsynta metaller
Namnet till trots är de sällsynta jordartsmetallerna inte särskilt ovanliga. De förekommer relativt rikligt och på många olika platser – inte minst Sverige.

Flera av de totalt sjutton grundämnen som ingår i gruppen upptäcktes på och namngavs efter Ytterby i Stockholms skärgård.

Men i högre koncentrationer som motiverar utvinning finns de bara på vissa platser. Enligt The Economist kontrollerade Kina år 2010 över 95 procent av utbudet. Jakten på nya platser fortsätter. Möjliga kandidater är bland annat Australien, Brasilien, Grönland, Kanada och Nordkorea.

Varför är de viktiga?
Sällsynta jordartsmetaller används bland annat för att tillverka mobiltelefoner, elektriska motorer, katalysatorer, vindturbiner, mikrofoner, hörlurar, bränsleceller, LCD-skärmar och fiberoptik.

Metallerna:
Skandium
Yttrium
Lantan
Cerium
Praseodym
Neodym
Prometium
Samarium
Europium
Gadolinium
Terbium
Dysprosium
Holmium
Erbium
Tulium
Ytterbium
Lutetium


För dig som prenumerant

VA KVINNA PODCAST