Hon räddade livet på en man och startade organisationen Slumpens Hjältar – nu blir Polisen och SOS Alarm partners

En livsavgörande händelse på Västerbron för tio år sedan fick Jenny Burman att bli social entreprenör och lyfta vikten av civilkurage för samhället.  Nu sluter Polisen och SOS Alarm upp som partners.

"Det här har potential att bli något stort".

Det är en minst sagt entusiastisk Jenny Burman som berättar om hur det kom sig att hon upptäckte samhällsfenomenet civilkurage och hur otroligt viktigt det är att stötta och lyfta de som vågar ingripa.

Själv var hon på väg hem till söder från Kungsholmen en augustikväll för tio år sedan. Plötsligt, där i skymningen över Västerbron, fick hon syn på en man en bit bort som började klättra upp på broräcket.

"Jag fattade direkt vad som höll på att hända och bad inombords att han inte skulle hinna innan jag kom fram."

Väl framme hade han hunnit sätta sig på räcket med benen dinglande på utsidan och med hörlurar i öronen.

"Jag tror inte att du ska sitta där uppe för jag tror att du kan ramla ned var det enda jag kunde komma på att säga."

Efter stund började han berätta. Han hade varit högt uppsatt inom sitt företag men gått in i väggen och förlorat allt, jobb, familj och vänner. Den enda vän han hade kvar ville han inte belasta.

"Mannen som var i 55-års åldern led av panikångestattacker och hade testat en massa behandlingar, men inget hjälpte. Han hade kommit fram till att han inte ville leva längre."

Hon bad honom komma ned ett flertal gånger och till slut, med löftet att hon inte skulle ringa till polisen, gav han upp och klev ned.

"Han ville inte att polisen skulle ta honom till S:t Göran. Men det var andra som uppmärksammat händelsen och ringt och så småningom kom polisen ändå. Allt gick lugnt till och när vi kramade varandra bad han mig om ursäkt att han dragit in mig i detta, vilket han såklart inte behövt göra."

När alla lämnat platsen stod Jenny Burman kvar, chocken släppte och hon började skaka.

"Den känslan man lämnas kvar med och bristen på återkoppling. Hade jag gjort rätt? Jag hade så gärna velat ha någon att ringa till och få ställa alla mina frågor och få en bekräftelse. Vi måste skapa ett tydligare stöd för människor som vågar ingripa."

Hon menar på att när det sker en större olycka i samhället eller ett tillbud på en arbetsplats eller skola är uppbackningen ofta bra och genomtänkt. Men när vi ensamma ingriper kring orättvisor, påhopp, eller olyckor finns det ingen uppbackning.

"Det här var ett mönster som jag tidigt såg hos alla personer som jag träffade som ingripit på olika sätt. Jag förstår att man inte alltid kan få reda hur det gick för personen eftersom det handlar om sekretess. Däremot upplever jag att det är många som efterfrågar en återkoppling från någon professionell".

Definitionen av civilkurage är ett ingripande där man inte har någon egen vinning och där man också många gånger utsätter sig själv för fara. Den som agerar ser sitt personliga ansvar och handlingarna symboliseras av stort mod och medmänsklighet.

"Personer som ingriper är förebilder och samhället borde arbeta mer proaktivt med att få fler att följa i deras fotspår. Det är en viktig del i samhällskontraktet att veta att vi blir uppbackade av samhället när vi kliver fram. Det är ett sätt för samhället att säga att det värdesätter handlingar som präglas av civilkurage. Ett annat sätt att Sveriges som nation borde bli bättre på att hylla och lyfta fram förebilder på andra sätt."

Hon exemplifierar med händelsen i Paris i somras när Mamoudou Gassama, som några månader tidigare kommit som flykting från Mali, såg ett barn hänga på utsidan av en balkong. Han tvekade inte och klättrade fyra våningar för att rädda den lille pojken. Efter hjälteinsatsen fick han franskt medborgarskap, en guldmedalj från presidenten och erbjudande om ett jobb som brandman.

"Macron gör en lucka i sin kalender för att träffa honom. Det ligger ett jättestort symbolvärde i den här typen av handlingar. Jag önskar att man bara kunde komma lite närmare det i Sverige.

För två år sedan bestämde hon sig för att hon aktivt ville bidra till att göra samhället lite bättre. Hon startade podden Slumpens Hjältar, dokumentära och dramatiserade avsnitt med hjältar som ingriper i kritiska situationer.

"Jag har också med experter inom olika områden i varje avsnitt och mitt syfte är att inspirera flera att våga och vilja ingripa. Responsen har varit helt fantastisk. Över all förväntan."

Hittills har hon producerat 16 avsnitt och i mars släpper hon ytterligare sex avsnitt.

"De är så produktionstunga så jag kör dem i sjok."

Hur hittar du dessa berättelser?

"I början fick jag tips av vänner och sökte på nätet. Nu är det personer som hör av sig till mig. I nästa säsong som kommer i mars har jag till exempel med en kvinna vars barn blev bortrövat i ett villaområde i Göteborg. Hon har inte pratat med någon media tidigare men vill gärna vara med för att inspirera andra att engagera sig."

Redan under första säsongen i våras inledde hon ett samarbete med SOS Alarm och i vår kommer hon att inleda ett samarbete med Polisen. Aktörer som tycker att civilkurage är lika viktigt som Jenny Burman tycker.

"Civilkurage är enskilda handlingar som är viktiga för vår trygghet. Om vi vet om att det finns människor runt oss som kommer agera skapar det en upplevelse av trygghet. Det pratas mycket om trygghet men främst i form av fler poliser, men civilkurage ska också vara en del av hur man leder Sverige. De personer som visar civilkurage, det vill säga visar mod och medmänsklighet, är förebilder. Det finns inte ett företag i världen som inte skulle lyfta upp personer som gör bra saker. Men i samhället saknas strukturer för det. Vi tar det för givet."

För att medborgarna i ett land ska våga visa civilkurage krävs tillit, både till andra människor och till samhället.

"Vi lever i ett individualistiskt samhälle där människor frågar sig what's in it for me. Vi lever i en tid där man behöver arbeta mer med att bibehålla tilliten. Min yttersta målbild är att mod och medmänsklighet blir norm och en naturlig del av svenskt ledarskap."

Hennes förhoppning är att under nästa år kunna starta en organisation som jobbar med civilkurage nationellt för att bidra till fortsatt stort civilkurage i samhället.

"En viktig förutsättning är dock att de myndigheter och organisationer som på olika sätt är beroende av civilkurage är delaktiga i arbetet ger tyngd åt arbetet. Det handlar till syvende och sist om att samhället visar uppskattning för civilkurage och är delaktiga i att visa vägen framåt i ett starkt och tryggt civilkuragesamhälle."