Amir Sajadi

Från politiker till social entreprenör: ”Jag ville inte vara en cynisk maktmänniska – jag vill driva förändring”

Efter tio år i svensk partipolitik hittade Amir Sajadi socialt entreprenörskap. Nu vill han låta Järvaskolan yngla av sig. "Om vi ska kunna inspirera och visa att vårt koncept ger effekt måste vi visa att våra arbetssätt och metoder går att replikera och skala upp", säger han till Veckans Affärer.

"Om man ville driva förändring så var det politiken man skulle ägna sig åt."

Sagt och gjort. Som 14-åring började Amir Sajadi engagera sig i Socialdemokraternas ungdomsförbund, Men efter tio år i politiken med inhopp som ledarskribent för Värmlands Dagblad fick han nog.

"Med tiden hade jag börjat känna en frustration av att politiken handlade mer om makt och inflytande än om förändring och påverkan. Jag tycker om kreativitet, samarbete och positivt förändringsarbete, men det fick jag inte utlopp för. En dag vaknade jag och kände att jag inte längre ville vara en cynisk maktmänniska", säger Amir Sajadi som är på Social Innovation Summit i Malmö för att delta i en paneldiskussion.

Så han började att bygga bolag istället. Först en PR-byrå tillsammans med några kompisar och sedan Cityveterinären.

"Jag kände att jag behärskade det väl, allt från idéutveckling till försäljning och varumärkesbyggande. Men någonstans fanns en tomhet. Mina föräldrar flydde från Iran och jag kom hit som nioåring. Det kändes onaturligt att inte vara engagerad i samhällsfrågor, det låg i mitt DNA. Men då fanns det bara två val, endera ville du driva förändring och då var den politiska vägen som gällde, eller då ville man tjäna pengar och då var det näringslivet som gällde."

Det var på en konferens i Kanada som ett tredje alternativ uppenbarade sig samhällsentreprenörskap. Då, för åtta år sedan, fanns det inte mycket av den varan i Sverige.

"Wow, kan man jobba på det här sättet. För mig blev det ett uppvaknande att träffa de 20-tal samhällsentreprenörer som var där och berättade om sina verksamheter. Jag önskar att någon berättat för mitt 16-åriga jag."

Han började jobba ihop med LSU, Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer, för att sprida kunskapen om samhällsentreprenörskap men han besökte också partiföreningarna och försökte få dem att förstå vikten av att släppa in sociala innovationer i politiken och i offentlig sektor.

"En av aktiviteterna vi gjorde tillsammans kallade vi för Hjärna, Hjärta, Cash."

Det blev sedermera namnet på hans startup där han erbjöd affärsstöd och coaching till entreprenörer som ville göra skillnad i samhället.

För några år sedan kom en ny vändpunkt i Amir Sajadis liv. Idén bakom Järvaskolan, en skola som bygger på att vara motorn i utvecklingen i socioekonomiskt svaga stadsdelar.

Med Järvaskolan kunde han sluta att tjata på den offentliga sektorn. Och på kapitalmarknaden. Med Järvaskolan kunde han driva strukturell förändring och innovationsarbete i egen regi.

"Nu kunde vi ta kontrollen över ledningen, bestämma vilka arbetssätt som var viktiga och äga kassaflödet. Vi fick en helt annan position att påverka samhällsutvecklingen."

Från starten 2016 har han ägnat sig åt Järvaskolan på heltid och sitter som vd i den stiftelse som driver den. Initiativet har dragit till sig stort intresse med donationer från näringslivsprofiler som Larry Leksell, Sven Hagströmer och Hugo Stenbecks stiftelse men också ett nära samarbete med Kinneviks stiftelse Reach for Change som vill förbättra livet för barn genom sociala innovationer.

Målet som satts upp för skolan är tuffa. Minst 90 procent av eleverna ska nå kunskapskraven, alla ska ha behörighet till gymnasiet men också fullfölja det och eleverna ska nå minst stadens meritvärde i snitt efter årskurs 9.

I år, tre år efter start, har skolan med hjälp av framförallt skolpengen men också donationer till extrainsatser nått breakeven, och börjat närma sig sina tuffa mål. Hembesök och helgskola är bara två exempel på hur Amir Sajadi tänker nytt.

"Om föräldrardialogen är viktig då måste vi ha en stark relation till föräldrarna, det är inte rocket science. Därför gör vi hembesök hos alla som ska börja i skolan. Varannan vecka har vi också undervisning på helgerna. Och en stor del av barnen kommer."

Nu planerar Amir Sajadi att låta Järvaskolan yngla av sig i andra socioekonomiskt svaga områden i Sverige. Flera dialoger med kommuner pågår. Han tittar också på möjligheten att öppna en gymnasieskola i Järva, inte minst efter att Tensta Gymnasium tvingats stänga efter omfattande problem.

"Om vi ska kunna inspirera och visa att vårt koncept ger effekt måste vi visa att våra arbetssätt och metoder går att replikera och skala upp, det innebär att vi behöver starta skolor i många fler kommuner."

Att mäta effekter i sociala företag är en utmaning för många. Själv har han en pragmatisk inställning till effektmätning.

"Det är mycket lättare att prata om det än att göra det själv. När man bygger upp en organisation är man så uppe i allt som behöver göras, personal, pengar och organisation, så under de första åren hinner man inte tänkta så mycket på mätning. Vi bestämde oss tidigt för att hålla oss till en enkel effektmätning som vi fick stöd för av Reach for Change, men ibland hann vi inte ens göra nollmätningarna på alla nya elever. Men vi blir bättre för varje år på att mäta effekterna av varje insats så att prioriteringarna blir bättre."

Under de år Amir Sajadi jobbat med socialt entreprenörskap har intresset ökat lavinartat, från alla håll, men han saknar fortfarande ett bra samarbete mellan näringslivet, den offentliga sektorn och politiken.

"Det finns en misstro från alla håll. De delar samma drivkrafter, men de delar inte tilltron till varandra i tillräckligt stor grad", säger han.

Läs även: Så blev hennes stödlinje för barn till en global rörelse – med 9000 medarbetare i 180 länder


Med vårt NYHETSBREV missar du inget viktigt!

Kalendarium

För dig som prenumerant