Plastberget växer lavinartat – här är innovationerna som kan vända trenden

För två år sedan kom larmet - snart finns det mer plast än fisk i havet. Nu kommer nya smarta material, innovationer för återvinning och hårda regler för att minska användandet. Och Sverige ligger långt fram.

Att Kina under de senaste decennierna varit världens fabrik är känt. Men att landet också blivit världens soptipp är långt ifrån lika känt. 

Lastfartygen som transporterar billiga prylar till väst har tagit med sig skräpet tillbaka. Över hälften av världens pappers-, metall- och plastavfall, vilket 2016 uppgick till hela 7,3 miljoner ton, har landat i Kina. 

Men nu går fartygen tomma tillbaka. Den 1 januari i år började Kinas nya importstopp National Sword att gälla. Det omfattar 24 kategorier sorterat avfall, däribland olika typer av plast, papper och textilier. I beskedet till Världshandelsorganisationen, WTO, förra året förklarade Kina att "stora mängder förorenade och till och med farliga ämnen finns i det fasta avfallet" och meddelade att handeln därmed utgjorde ett oacceptabelt miljöproblem.

MOTALA BLIR EUROPABÄST

Materialbolaget Plastkretsen som ansvarar för omhändertagande av plastförpackningar på den svenska marknaden, har tagit ett investeringsbeslut på en kvarts miljard kronor för att bygga en helt ny anläggning i Motala. Satsningen kommer att leda till att Sverige får Europas modernaste sorteringsanläggning för plastförpackningar och att Sverige blir självförsörjande när det gäller sortering av plastförpackningar. Anläggningen tas i drift i början av 2019.

Så nu står vi i västvärlden här med långa näsor framför ett växande sopberg. 

I USA rapporteras redan "betydande mängder" källsorterat avfall man inte vet vad man ska göra med. På en del håll lagras det på parkeringsplatser, enligt den amerikanska branschorganisationen NWRA (National Waste & Recycling Association). 

"Nu måste Europa ha en idé själva i stället för att förlita sig på Kina. Intresset och medvetenheten kring plastens utmaningar har fullständigt exploderat sedan förra sommaren", säger Henrik Thunman, professor och avdelningschef för energiteknik på Chalmers tekniska högskola. 

I kraftcentralen inne på Chalmers i Göteborg pågår sedan ett drygt år försök med kemisk återvinning av plast. Materialet förgasas och kan återvinnas på molekylär nivå och sedan bli nya plastmaterial. 200 kilo plast i timmen omvandlas till gas i 850 graders värme. 

Läs även: Hennes dammsugare ska rädda haven från plasten

I dag är det bara en mindre del av allt plastavfall i Sverige, och i världen, som kan återvinnas i nya produkter. 

Det mesta går till förbränning för att producera el och fjärrvärme, eller används som bränsle i processindustrin. 

Den återvinning som sker är mekanisk, det vill säga en process där plasten hackas i små bitar för att sedan smältas ned. Problemet är att mycket av plastavfallet består av blandade material som är svåra att separera i den mekaniska återvinningen. 

"Syftet är att hitta en process som använder så lite energi som möjligt och som resulterar i material som är likvärdiga med ny plast", säger Henrik Thunman. 

En havssula utanför Norge som använder plast för att bygga sitt bo. Foto: Justin Gwynn/TT

Ett nytt, stort plastraffinaderi skulle minska eller helt ta bort Sveriges beroende av att importera jungfruliga fossila produkter för att tillverka plast och andra kemikalier.

Men där är vi inte ännu.

"Det är först nu vi börjar se en riktig marknad för återvinning, en betalningsvilja. Men för att på riktigt kunna konkurrera med att ta upp kol från marken måste samhället sätta upp krav på att inte acceptera ny råvara och sätta värde på att cirkulera. Det behövs tydliga ekonomiska drivkrafter", säger Henrik Thunman.

Men trots att plasten är ett stort miljöhot fortsätter vår plastanvändning attöka. Anledningen är att plast är ett billigt och extremt användbart material och vi har svårt att hitta andra material som kan ersätta den.

I fjol rapporterades för första gången siffror över hur mycket plast vi producerat sedan industrin tog fart efter andra världskriget. 

Studien, som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Science Advances, visade att vi hittills producerat 8,3 miljarder ton plast. Av det har 6,3 miljarder ton blivit plastavfall och av det har endast 9 procent återvunnits. Resten har deponerats eller slängts i naturen, plast som vid någon tidpunkt riskerar atthamna i världens slutgiltiga soptipp - havet.

"Det är inte själva plasten som är problemet, plast är ett bra material. Det handlar om hanteringen. För bara tjugo år sedan dumpade vi skräpet rakt från båten ned i havet eller öppnade fönstret och slängde ut det. Vi ska inte ha produkter där vi inte säkerställt att vi har koll på cykeln", säger Henrik Thunman. 

En av den senaste tidens stora ögonöppnare var rapporten som Ellen Macarthur Foundation släppte 2016, "New plastics economy". Slutsatsen, attdet kan finnas mer plast än fisk i haven 2050 mätt i vikt om inget görs, är ett av de mest välciterade någonsin i plastdebatten. 

"Sedan dess har vi sett en tydlig ökning av innovationer som är framtagna för att ta hand om plastavfall. Men än viktigare är att vi ser en alltmer spridd uppfattning om att innovationerna måste göra mer än att bara hantera symtomen, de måste ta itu med orsakerna", säger Sander Defruyt, New Plastics Economy Lead på Ellen Macarthur Foundation.    

"Framtiden kommer att kräva innovation i affärsmodeller för återanvändning, utveckling och design av återvinningsbara förpackningar, nya material och nya sorterings- och återvinningstekniker."

Den här artikeln publicerades ursprungligen i Veckans Affärer nummer 5, 2018. Läs magasinet online här eller klicka här för att provläsa vår premiumsajt VA Insights kostnadsfritt i 30 dagar.

För att skynda på en förändring mot cirkulära affärsmodeller utlyste Ellen Macarthur Foundation en tävling i fjol där de vinnande teamen prisades med 2 miljoner dollar vid årets World Economic Forum i Davos. 

Bland vinnarna fanns exempelvis amerikanska Full Cycle Bioplastics. De har utvecklat en teknik att tillverka plast av trä- och växtavfall som i ett nästa steg kan ges till bakterier och förvandlas till ny plast. Enligt bolaget har biobaserad komposterbar plast tidigare inte kunnat konkurrera med dagens plastfilm när det gäller att skydda mat och andra känsliga produkter. 

En annan tydlig innovationstrend som avspeglar sig bland vinnarna är de förpackningsfria butikerna, som också är ett svar på utmaningen med matsvinn. 

Tjeckiska Miwa har lanserat en app som låter kunderna beställa exakt den kvantitet som de behöver. Varorna skickas sedan direkt från producenten i återvinningsbara förpackningar hem till kunden eller till närmaste Miwabutik. 

I Chile har Algramo, som betyder per gram, lanserat en liknande grundtanke som slagit stort. I automater, som ställs ut i butiker, säljs bulkvaror som ris, bönor, linser och socker. Algramo, som nu finns i 1 200 lokala matbutiker runt om i Chile, fyller på automaterna och delar vinsten med butiksägarna. Maten fylls i återvinningsbara förpackningar. 

För två år sedan fick även Sverige sin första förpackningsfria butik, Gram Malmö. Grundaren Rowan Drury, som flyttat från Storbritannien till Malmö för åtta år sedan, hade inspirerats av lösviktsbutikerna i Berlin och Paris. Hit kommer de flesta kunder med sina egna behållare. 

För den som inte har med sig någon förpackning, går det att köpa papperspåsar eller glasburkar som man sedan kan återanvända.

En annan tydlig trend bland entreprenörerna på plastområdet är innovationer för att städa våra hav från plastavfall. Holländska Boyan Slat var tidig på området. Bara arton år gammal drog han 2013 i gång The Ocean Cleanup Project, en tubliknande barriär som ska fånga in flytande plast för atttas i land med fartyg och återvinnas. I sommar ska den första barriären sjösättas i Stilla havet där det enligt mätningar finns cirka 1,8 miljarder plastobjekt att ta om hand. 

Bakom Seabin, som redan satts i drift, finns två australiska surfare, Pete Ceglinski och Andrew Turton. Seabin är en flytande papperskorg som ska användas för att städa upp i hamnområden.  Surfcleaner, som är en svensk uppfinning, är ett tredje exempel på samma trend.

Läs mer: Hennes dammsugare ska rädda haven från plasten

Brittiska Cup Club, som också finns bland vinnarna i Ellen Macarthur Foundations tävling, har en innovativ affärsmodell. De har tagit fasta på attdet slängs över 40 miljarder engångskoppar i USA och Europa varje år och startat ett abonnemangssystem där kopparna kan lämnas tillbaka till de butiker som är kunder i systemet. För att hålla reda på kopparna, men ocksåersättningarna, märks de med en rfid-tagg. 

Men problemet kretsar inte bara runt engångskoppar. Hela 40 procent av den plast vi använder i dag går till engångsartiklar, säger Cecilia Hedfors, sakkunnig inom miljögifter på Naturskyddsföreningen. 

"Vi kommer inte att kunna tillverka ny plast i tillräcklig omfattning framöver. Därför måste plasten användas där den behövs." 

 Eller rätt plast på rätt plats som Ulrika Edlund, professor i polymerteknologi på KTH, så finurligt uttrycker det. 

"Godispapper till exempel. Måste varje kola vara inslagen i plast? Eller varför designas inte petflaskan så att korken sitter kvar i stället för att hamna i naturen? Det forskas också hur produkter som avger plast under sin användning, till exempel syntetiska fibrer i kläder, kan släppa ifrån sig mindre. Vi vill att företagen ska ta sitt ansvar i designsteget så att plasten inte hamnar i naturen", säger Cecilia Hedfors. 

Hittills har två huvudsakliga utvecklingsspår anammats för att lösa utmaningen. 

Det ena är att hitta alternativa material av biologiskt nedbrytbara material och det andra handlar om att tillverka dagens plast av bioråvara i stället för råolja. 
Uppfinningsrikedomen för att tillverka biologiskt nedbrytbar plast är stor. 

Av exempelvis mjölkprotein går det att skapa ett nedbrytbart material som är hårt och sprött som styrenplast och som kan användas till olika typer av hårda plastbehållare. 

Keratin från kycklingfjädrar, som är en billig restprodukt i livsmedelsindustrin, är ett starkt och uthålligt protein som påminner om plast och mer hållbar än plast från soja, stärkelse eller andra jordbruksprodukter. 

Ett tredje exempel är flytande trä som består av lignin, hampa eller lin samt vax och som har snarlika egenskaper med plast.

Forskare världen över jobbar också vidare med den plastätande bakterie som hittades på en soptipp i Japan för två år sedan. När forskarna muterade enzymet som bakterien använde, för att bättre förstå hur det utvecklats, upptäckte de att de av misstag råkat förbättra dess egenskaper att bryta ned pet. Det fick namnet petase. 

Det tar några dagar innan effekten av bakteriens nedbrytande funktion börjar synas, och hittills har muteringen av enzymet "bara" ökat den takten med cirka 20 procent. Forskarna menar dock att det finns stor potential attkunna göra processen betydligt snabbare, och använda den i stor skala. 

Petase och andra smarta upptäckter kommer att behövas. För även om intresset och medvetenheten kring plastens utmaningar fullständigt exploderat det senaste året saknas fortfarande långsiktiga, hållbara lösningar på det som på rekordkort tid seglat upp som ett av våra allra största miljöhot. 

Den här artikeln publicerades ursprungligen i Veckans Affärer nummer 5, 2018. Läs magasinet online här eller provläs vår premiumsajt VA Insights:

 

Prova Veckans Affärer Insights gratis i 30 dagar


Fakta: Land efter land sätter stopp

Sverige slår nya rekord ... 
Med 47 procents marginal nådde plaståtervinningen år 2016 klart över målet på 30 procent. Av petflaskorna återvanns 82 procent. Målet är 90 procent. 

... Storbritannien storsatsar ... 
I The UK Plastics Pact har plastindustrin, regeringen och frivilligorganisationer gått samman för att minska förbrukningen och öka återvinningen. År 2025 ska alla plastförpackningar innehålla 30 procent återvunnet material. 

... EU tar kamp mot plastkassarna ... 
Målet med EU:s nya plaststrategi är att alla engångsförpackningar ska vara nedbrytbara eller återvinningsbara senast 2030. Återvinningen ska bli mer lönsam för företagen, bland annat genom att se till att efterfrågan på återvunnen plast ökar. Och användningen av plastpåsar ska minska från 90 påsar per person och år till 40 påsar per person 2026. 

... Kenya hotar med fängelse ... 
Som elfte land i världen meddelade Kenya i augusti i fjol att de infört ett förbud mot plastpåsar. Den som bryter mot förbudet kan få skyhöga böter och till och med fängelse. I fjol gick även trettio kustländer samman för attstoppa dumpningen av plast i haven under kampanjen #CleanSeas. Vissa nationer som gått med i kampanjen, som Kenya och Indonesien, står enligt FN:s miljöprogram Unep bakom en mycket stor del av den plast som dumpas i haven. 

... och Kalifornien skippar sugrören 
För tre år sedan förbjöds plastpåsar för engångsbruk i Kalifornien och nu vill delstaten ta nästa steg i klimatarbetet. Den här gången handlar det om sugrör. Förslaget till ny lagstiftning innebär att sugrör endast ska ges när kunden efterfrågar det. 


Med vårt NYHETSBREV missar du inget viktigt!

Kalendarium

För dig som prenumerant