Fotograf: Pexels/Max Burgers Press

Max Burgers ger svar på tal: ”Vi skulle aldrig påstå att vår meny är klimatpositiv om vi inte var säkra på att den är det”

Kaj Török, hållbarhetschef på Max Burgers, svarar på en tidigare artikel där Veckans Affärer synar det allt mer förekommande begreppet klimatpositiv, det vill säga att företagen binder mer koldioxid än vad de släpper ut.  

I en artikel från Veckans Affärer häromveckan synas trenden med att allt fler företag inte längre nöjer sig med att bli klimatneutrala utan tar det ett steg vidare och blir klimatpositiva, det vill säga att de binder mer koldioxid än vad de släpper ut.

Läs mer: Klimatpositiv till varje pris - Kan fler hamburgare rädda klimatet?

Många bolag som Ikea, H&M och Unilever har sådana planer. Men ett av de företag som menar att det redan är klimatpositivt är Max Burgers. Den 5 juni i år lanserade bolaget världens första klimatpositiva burgare med budskapet "för varje tugga du tar bidrar du till ett bättre klimat".

Att företagen tar klimatutmaningen i egna händer är självklart positivt. Samtidigt, eftersom fenomenet är nytt och det saknas en vedertagen definition för vad som fårkallas klimatpositivt, lyfter artikeln risken för att det blir mer av kommunikation och marknadsföring än effektiva åtgärder.

Efter vår granskning har även Hagainitiativet gett uttryck för liknande oro i en debattartikel i Aktuell Hållbarhet skriven av Nina Ekelund, generalsekreterare, och Nils Westling, forskningskoordinator.

"En allt vanligare tolkning av begreppet klimatpositivt är att ett företag genom att köpa klimatkompensation för mer än 100 procent av en produkts utsläpp kan marknadsföra produkten som klimatpositiv. Även om vi välkomnar ökad klimatkompensation, så ser vi en risk att detta urvattnar begreppet och vilseleder konsumenter som tror att produkterna de köper är positiva för klimatet, trots höga bruttoutsläpp av växthusgaser."

Hagainitiativet är också oroliga för en ökad ohållbar konsumtion om den marknadsförs som klimatpositiv. Det kan framstå som bättre för klimatet att flyga till Thailand och överkompensera för utsläppen, än att ta tåget till Mjölby. Det är inte en rimlig logik, menar Hagainitiativet.

"Vi skulle aldrig påstå att vår meny är klimatpositiv om vi inte var säkra på att den var det. Vi har restaurangvärldens bredaste klimatanalys och har låtit EY tredjepartsgranska att vi räknat rätt. Vi följer världens enda oberoende standard för klimatneutral, ISO14021, men suger ned ytterligare 10 procent från atmosfären bortom klimatneutral. Planteringen av träd i Uganda som fått pris av FN är certifierat av Plan-Vivo och tredjepartsgranskat", säger Kaj Török, hållbarhetschef på Max Burgers i en kommentar.

Att klimatkompensation skulle användas som ett slags avlatsbrev, en risk som Lisen Schultz, forskare på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, tar upp i artikeln bemöter han med att mycket forskning tyder på det motsatta.

"Att det skulle vara fallet är en missuppfattning. Snarare visar analysen av 1 800 företag som rapporterar till CDP att företag som klimatkompenserar minskar sina utsläppbetydligt snabbare än de som inte klimatkompenserar. Det finns flera förklaringar till det. För det första är det företag som är intresserade av klimatfrågan från början, för det andra måste du analysera dina utsläpp för att kompensera och då börjar du sänka dem i stort och smått. För det tredje skapar du en slags självpåtagen klimatskatt som motiverar dig ytterligare till att minska dina utsläpp."

Kaj Török är också besviken över att det inte framgår i artikeln hur mycket Max jobbar med att sänka sina utsläpp parallellt med att klimatkompensera.

"Vi har till och med bytt namn till Max Burgers för att visa att mycket av det som hamnar mellan två bröd hos oss inte är nötkött. Senast under 2022 ska varannan måltid hos oss vara fritt från rött kött, jämfört med dagens nivå på ungefär 40 procent. Når vi det målet bör våra klimatutsläpp ha minskat med 30 procent på sju år."

Det röda köttet står idag för cirka 53 procent av Max totala utsläpp, därför är det tillväxten för de gröna burgarna som får stort genomslag. 2015 stod de gröna burgarna från Max för 2 procent av försäljningen medan de idag står för cirka 20 procent, säger KajTörök.

"De gröna burgarna är en av många anledningar till varför vi minskat våra utsläpp av klimatgaser. Bara 2016 minskade vi med 10 procent per intjänad krona och i fjol med 5 procent."

Även Lars Zetterberg på IVL Svenska Miljöinstitutet ställer sig tveksam till begreppet klimatpositiv i artikeln.

"Äter du en hamburgare bidrar du till att minska klimatpåverkan menar Max eftersom de planterar träd som tar upp koldioxid. Det blir ett lite konstigt budskap att vi kan rädda klimatet genom att äta hamburgare. Ska vi rädda klimatet måste vi nog både plantera träd och äta färre hamburgare. Resonemanget skaver lite", säger han.

Kaj Török menar dock att både och är precis vad Max jobbar med.

"Om vi ska rädda klimatet och lyckas hålla nere den globala uppvärmningen så räcker det inte att göra antingen eller, vi måste göra både och. Det vill säga både att kraftigt minska utsläppen av klimatgaser och att binda en del av den koldioxid mänskligheten redan släppt ut i atmosfären. Det kanske viktigaste vi på Max kan göra i klimatfrågan är attsjälva göra både och få fler att inspireras att göra likadant."

Har ni funderat på att bara erbjuda gröna burgare?

"Vi tror på att snabbt uppnå resultat och vill inte lägga målet för långt i framtiden, så vad det blir efter 2022 vet vi inte riktigt. Vi har idag branschens överlägset bredaste meny av gröna burgare och är idag ensamma om både vegansk shake och veganska nuggets. I slutänden är det dock gästen som väljer vad den ska beställa. "

I artikeln ställer sig också Wim Carton, forskare på centret för hållbara studier vid Lunds universitet, tillsammans med sin kollega Elina Andersson och Maria Johansson, forskare vid institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet, tveksamma till klimatkompensation som strategi.

"Wim Carton och hans kollegor har skrivit ett antal debattartiklar och driver sedan några år ett slags kampanj mot just Max. De har intervjuat cirka 1 procent av småbrukarna iTrees For Global Benefit i Uganda om vad som inte fungerar så bra, men inte om vad som fungerar. De har fått svidande vetenskaplig kritik eftersom deras metod söker konfliktermen ignorerar nyttor, säger Kaj Török.

"Jag har träffat dem och frågat dem om de tror att småbrukarna får ett bättre liv eller inte genom att Trees For Global Benefit finns men det ville inte, eller kunde inte, svara på det."

När det gäller permanens, det vill säga att kompensationsprojekten ska ge beständig klimatnytta, håller han med om att det inte finns några garantier.

"Kontrakten är på 25 år men jag kan hålla med om att det är svårt att veta exakt hur länge träden kommer stå kvar. Om de kommer att stå kvar om 100 år vet vi säkert först om 100 år. Men vid bränder och andra oförutsedda händelser finns reservplanteringarsom garanterar att rätt mängd kol har bundits."

Avslutningsvis slår han fast att utan att börja dammsuga atmosfären på en del av den koldioxid som mänskligheten redan släppt ut så är det inte möjligt att nå de globala klimatmålen.

"När trädplantering kritiseras på ett orättvist sätt blir jag ledsen. Trädplantering är idagdet enda sättet att binda koldioxid från atmosfären som är certifierat ochtredjepartsgranskat. Att sluta plantera träd minskar varken halterna av klimatgaser i atmosfären eller fattigdomen i Uganda."


Kalendarium

För dig som prenumerant

VA KVINNA PODCAST

BLOGG

Följ chefredaktören på klimatresan

Under 2019 utmanar Veckans Affärer sina läsare att minska sina affärsresor med flyg med hälften. Chefredaktör Åsa Uhlin håller koll på hur det går med det och sitt eget mål att flyga mindre på bloggen VA:s klimatresa.