Vahid Zohali Fotograf: Claes Söderberg

Kom till Sverige som ensam flykting – nu är han hyllad IT-vd: ”Får man chansen ska man göra sitt yttersta”

Som 16-åring tvingades Vahid Zohali fly kriget mellan Iran och Irak och höll redan första natten på att frysa ihjäl i en snöstorm för att senare på den farofyllda färden mot Sverige omringas av en vargflock. “Vargmodellen” och en positiv livssyn har tagit honom till toppen.

”Det spelar ingen roll om du är snabbare, starkare eller smartare än andra om gruppen är omringad av en ylande vargflock som vilken sekund som helst kan gå till attack. Det enda sättet att överleva är att hålla ihop.” 

Det säger Vahid Zohali, Sverige-vd för IT-jätten DXC med 700 anställda som kom ensam till en flyktingförläggning i Härnösand när han var 17 år. 

Han är övertygad om att näringslivet kan visa vägen hur Sverige ska kunna integrera alla ensamkommande flyktingbarn från exempelvis kriget i Syrien på bästa sätt. 

Dels måste företagen ändra sin syn på CSR och se det som investeringar i stället för utgifter, dels måste näringslivet sänka trösklarna för mentorskapsprogram och traineetjänster. 

Men det handlar också om att lägga mer krut på att presentera sig tidigt i människors liv. Med hänsyn tagen till vilka kunder man har kanske inte alla anställda behöver behärska svenska språket och kanske allra viktigast – lägga fokus på varför i stället för vad och hur. 

“Alla förtjänar en chans och får man bara chansen ska man också göra sitt yttersta av den.” 

Just det kan man verkligen säga att Vahid Zohali har gjort efter att han på flykt undan kriget Iran-Irak och en farofylld resa kom till Sverige som ensamkommande flyktingbarn. 

Så hur lyckades han med konststycket att komma hit tomhänt och göra karriär? 
En del av förklaringen är att han som en ren överlevnadsmekanism blev en mästare på att se livet från den ljusa sidan. 

En annan starkt bidragande är att han tidigt visade prov på sin förmåga att få andra barn att följa honom in i olika fantasivärldar och att han ytterligare har förfinat dessa ledaregenskaper sedan dess. 

”Vi brukade ofta leka karaktärer i olika cowboy- eller rymdfilmer och jag delade ut olika roller och gav dem uppdrag. När jag blev 13–14 år och slutade leka på samma sätt blev barnen ledsna och undrade vad de skulle hitta på i stället.” 

Men han har aldrig slutat leka helt och brukar rekommendera sina team-medlemmar att hitta barnet i sig. 

”Hanterar du utmaningar genom att gå in i en förvaltarroll gör du bara som alla andra. Jag har alltid försökt att hitta sätt att göra saker annorlunda så att folk vaknar till.” 

Ett av hans främsta knep för att få folk att vakna till är att sätta så nästintill omöjliga och intressanta mål att även de mer själviska typerna börjar fokusera på laget i stället. 

Den förmågan har bland annat bidragit till att tidningen Chef nominerade Vahid Zohali till Årets Chef 2017 med motiveringen: 

”En modern ledare som inspirerar genom sitt tydliga och intelligenta ledarskap, som entusiasmerar, tolererar och kommunicerar.” 

Hans positiva livssyn bidrog till att han under sin flykt lärde sig att rida i bergig terräng utan att ens ha suttit på en hästrygg och inte dukade under då smugglarna redan första kvällen navigerade så fel att gruppen höll på att förfrysa i en snöstorm.

Det minnet liksom minnen som vargflocken och när han tillfångatogs och kastades i fängelse med ögonbindel är så svåra att han ibland har svårt att prata om dem. 

Så hur lyckades han trots alla svårigheter ändå se så ljust på tillvaron? 

En förklaring är hans bekymmersfria uppväxt i den iranska storstaden Esfahan – en gång landets huvudstad – fram tills kriget bröt ut. 

Då som nu är han inte bitter över föräldrarnas beslut att skicka iväg honom som 16-åring, utan tycker att det var det bästa beslut de kunde fatta. 

”Min storebror riskerade att skickas till fronten och mamma och pappa såg ingen annan lösning. Jag vet också att mina föräldrar aldrig hade fattat beslutet om man vetat hur svår flykten skulle bli.” 

Väl på plats i Sverige upplevde han aldrig någon större rasism att tala om och råkade han ändå stöta på någon som tyckte att han borde åka hem lyckades han ofta ändra uppfattningen. 

“Genom att förklara och argumentera för min sak lyckades jag bevisa att jag är en fullständigt normal människa.” 

Integrationen i det svenska samhället underlättades av att han engagerade sig i fotboll och basket. 

”Det svenska föreningslivet är ett fantastisk sätt att knyta kontakter och integrera unga människor med samhället.” 

Parallellt med arbeten – alltifrån städare och fönsterputsare till att servera, stå i baren och vara garderobiär –  lyckades han ta studenten, komplettera på Komvux och sedan läsa systemutvecklare vid Mittuniversitet i Sundsvall. 

”Den svenska modellen för att få studielån bidrog till att underlätta min integration. Det sämsta du kan göra som ensamkommande flyktingbarn – eller invandrare generellt – är att sitta och vänta på att saker ska hända.” 

Efter avslutade studier sökte han en massa jobb utan att få komma på en enda anställningsintervju. Vänner gav honom rådet att byta namn, men han vägrade. 

“Jag kände att namnet var det enda jag hade kvar från mitt förflutna och ville behålla det.” 

Han började som programmerare på 1990-talet. 

“Datorer var ett spännande ämne och det blev extra spännande då jag insåg att olika lösningar kan fylla viktiga samhällsfunktioner.” 

Efter sju år på brittiska IT-konsulten Logica fram till köpet av den svenska IT-klenoden WM-data och därefter ytterligare sju år varav fyra i den svenska ledningsgruppen, blev han globalt ansvarig för affärsområdet bank på IT-jätten Tieto och ledde som mest 1 100 anställda. 

Då han ofta träffar både ensamkommande flyktingbarn och karriärsugna och får frågor om tips blir svaret ofta detsamma. 

“Ska du bygga en starkt vägg är enda sättet att börja med en sten och lägga den så bra du kan och därefter ta nästa sten och göra samma sak. Det finns inga genvägar.” 

Tumregeln är att målet ska kännas nästintill onåbart, men likväl väldigt intressant. 

“Precis som vi höll ihop och överlevde vargflocken gäller det att få alla i gruppen att förstå att det aldrig går att nå stora mål om inte alla jobbar tillsammans för att nå dem.” 

Fem bästa karriärtipsen från Vahid Zohali: 
1. Sätt höga mål, men se till att ha delmål längs vägen – då de flesta drömmar kan delas upp i etapper. 
2. Skaffa en mentor – alla har något att lära av någon. 
3. Nätverka utifrån dröm och delmål. Fokusera inte bara på bolag, utan också nätverk och föreningar. 
4. Hitta din USP. Det finns många på arbetsmarknaden och du måste fråga dig hur just du sticker ut. 
5. Bemästra ditt fält genom att läsa in allt från fackterminologi till bloggar och följ media. 


Med vårt NYHETSBREV missar du inget viktigt!

Kalendarium

För dig som prenumerant