ANNONS

Cirkulärt kretslopp i Pågens bagerier – så blir återvunnet bröd till jäst och sedan till nytt bröd igen

Pågen fokuserar bland annat på två områden i sitt hållbarhetsarbete: att prioritera svenska råvaror och att arbeta långsiktigt med cirkulära system. Det gör de bland annat genom ett unikt kretsloppssystem och konceptodlingar med nya grödor.

På den skånska slätten en bit utanför Lund ligger Lilla Harrie valskvarn. Det är Sveriges äldsta kvarn och där har mjöl malts i mer än 500 år. Sedan drygt trettio år drivs kvarnen av Pågen och här är de nära sina producenter.

”Vi vill köpa svenska råvaror och så nära som möjligt. Därför är det naturligt för oss att vara här – mitt bland bönderna”, säger Jörgen Hansson, utvecklings- och försäljningschef på Lilla Harrie valskvarn.

Personliga relationer i fokus för Pågens strategi

Ett av Pågens mål är att stötta det svenska kommersiella jordbruket, och det gör de bland annat genom att köpa så mycket svenska råvaror som möjligt. Därför har Pågen ett personligt och långsiktigt samarbete med över 200 kontrakterade bönder runtom i Sverige. Som en del i det här samarbetet initierar och driver Pågen olika försöksprojekt med nya hållbara spannmålssorter – det kan till exempel vara en vetesort som ger större avkastning eller en rågsort som har bättre växtegenskaper och inte behöver stråförkortas.

Pågen

Pågen bakar, utvecklar och marknadsför ett färskt bagerisortiment som står ut, är lönsamt och blir konsumentens självklara val.

Bröd exporterar de till hela Norden och Tyskland, medan Gifflar och Krisprolls exporteras till cirka 20 länder. De har en omsättning på 3 miljarder kronor och har ungefär 1500 anställda.

”Även nya sorter som traditionellt sett inte odlas i Sverige, såsom dinkel och durum, har tagits fram i Pågens konceptodlingar”, berättar Jörgen Hansson och fortsätter:

”Vi åker ut i Europa och tar hem grödor som vi tycker är intressanta och sedan får de bönder som vill, testa att odla på dem. Bönderna tycker det är roligt att testa nya sorter och vi har kunnat köpa mer svenskodlat.”

Svenska råvaror – ett verktyg för hållbar produktion

Under 2017 stod andelen svenskt spannmål i Pågens bagerier för 93 procent av allt inköpt spannmål, och runt den siffran brukar det ligga. Att använda svenska råvaror är ett viktigt verktyg för att skapa ett både hållbart och kommersiellt gångbart svenskt jordbruk, och därför är det en del i Pågens övergripande strategiska hållbarhetsarbete. Helena Havglim är kvalitets- och hållbarhetschef på Pågen:

”Livsmedelsproduktion står för en stor del av människans klimatpåverkan och därför är just hållbarhet en så viktig fråga för oss.”

Förutom att prioritera svenska råvaror har Pågen också, sedan 2006, ett unikt kretsloppssystem där de återvinner allt sitt bröd. På det här sättet har Pågen skapat ett cirkulärt kretsloppssystem där svinnet blir minimalt, och samtidigt skapat en kultur av hållbarhetsmedvetenhet som förankrats väl i verksamheten. Eftersom Pågens främsta produkt är bröd – det vill säga en väldigt färsk produkt – betyder minskningen av svinnet mycket för hållbarhetsarbetet i stort.

Hur kom ni på tanken att göra jäst av överblivet bröd?

”Vi tänkte att det måste finnas ett bra sätt att använda resterna från bageriet, och det var så vi kom på idén med att starta ett jästeri. Det fungerade så bra att vi sedan började ta tillbaka brödet som inte blivit sålt från butikerna också”, berättar Helena Havglim och tillägger:

”Vi har en målsättning att alltid kunna erbjuda konsumenterna färskt bröd i butik, vilket gör att brödet kan konsumeras längre i hemmen. Eftersom det är där som det största matsvinnet uppstår leder denna metod till störst miljövinst då svinnet i hemmen minskar om brödet håller längre. Vårt cirkulära system är därför ett väldigt bra sätt att ta vara på det som blir kvar på hyllorna”, säger hon.

De satsar där det gör störst skillnad: råvarorna

Det är genom att ta vara på resterna och öka andelen av svenska råvaror som Pågen kan göra störst skillnad hållbarhetsmässigt.

”Många tror att transporterna gör mest skada men de står bara för 6 procent av vår klimatpåverkan. För oss är ingredienserna den stora klimatboven”, säger Helena Havglim.

”Bara häromveckan kom en forskningsrapport från SLU som visade att Sverige är bäst i Europa på kväveutnyttjande i jordbruket. Det gör att valet av svenska råvaror blir ännu viktigare”, avslutar Jörgen Hansson.


Med vårt NYHETSBREV missar du inget viktigt!

Kalendarium

För dig som prenumerant