Vilhelm Carlström

Krönika: Ditt sätt att investera din tid säger allt om dina prioriteringar

Är du vältränad? Då är du ytlig och läser för lite.

Den som alltid vinner på Trivial Pursuit och Quizkampen signalerar att den inte prioriterar mer fruktbar kunskap. Den som är mycket beläst har nedprioriterat social tid. Den som kan namnen på svenska kändisar saknar mer lukrativa tidsinvesteringsprojekt. Den som i sin sparsmakade produktbeskrivning på den digitala dejtingmarknaden listar mat som intresse meddelar indirekt att den inte har något bättre för sig än att äta.

Som alla vet är allt relativt, men det spelar ingen roll om analysen slår fel i det enskilda fallet för ekonomiska signaler handlar alltid om generaliseringar.

Den som vill sända en positiv signal måste alltså offra något, direkt eller indirekt. Det handlar om att ödsla tid och pengar, och därmed överföra ett alternativkostnadsvärde till en tydlig symbol till allmän beskådan – dyr skumpa till exempel. 

Men vaskning är inte längre förbehållet Stureplansbrats och Båstadsstekare. Vaskningsteknologin har utvecklats i takt med att personligt kapital diversifierats. I identitetskonsumtionens tidevarv bygger vi upp vårt privata statusvärde inte bara med pengar, utan också genom att handla med politiska åsikter, grupptillhörighet, intressen och livsstil.

Men oavsett om det är moraliskt, socialt, kulturellt eller ekonomiskt kapital så handlar det om att vaska. Vi kan exempelvis vaska ansträngning genom att engagera oss i helt ovidkommande eller hopplösa frågor. Livet blir jobbigare om man är vegan – därför är det en stark signal på en persons etiska högvärdighet.

Utvecklingen har inte undgått den allvetande marknaden, och med popkonstens renässans har vi alla blivit reklampelare.

Det finns en anledning att Adidasloggorna aldrig har varit större. Men den som verkligen vill visa hur starkt förknippad dess identitet är med streetkultur har nu möjlighet att köpa brandade lodishoodies från Off-White eller Supreme för minst tio gånger priset av motsvarande neutralt plagg. Ännu bättre: en kompis deltog precis i ett lotteri där han har chans att vinna rätten att få köpa ett par Nikesneakers för sextusen spänn – förutsatt att han dessutom orkar ta sig till en särskild butik i New York. Där kan vi tala om vaskning!

Tänk sedan vilket andrahandsvärde som överförs genom de ackumulerade alternativkostnaderna: lotteriets exklusivitet, pengarna, tiden och ansträngningen det krävs för att ta sig till andra sidan Atlanten. Har man sådana skor måste man verkligen bry sig om sneakers mer än allt annat...

Men glöm allt vad athleisure och fotbollströjor heter. Nu har Elon Musk börjat sälja en keps med loggan för sin tunnelstartup, The Boring Company. För tjugo dollar och lite ansträngning kan man visa att man anammar livsstilsentreprenörslivsstilen, är lite av en visionär, och har dålig humor. Kepsen säljer som smör.

Det är dags för alla företag att börja mångla identitet för att hänga med. Netflix har redan kastat sig huvudstupa in i merchandising. Det enda som krävs är att erbjuda identitetskodade vaskningar, produkter vars konsumtion kräver tid, pengar, kunskap och stor möda.

Jag tänker mig att H&M släpper en kollektion skapad av återvunna röstkort – så att omyndiga kids kan visa precis hur lite de bryr sig om svensk politik. Eller att Ikea låter tillverka ett bord i ett munkkloster i Nepal, utan att erbjuda hemkörning.

Själv ska jag tapetsera mina väggar med aktiebrev från Maersk – det är fett normcore, en snygg logga och jag har hört att de försöker minska på utsläppen.   


Vilhelm Carlström är redaktör på Veckans Affärer och stationerad i Köpenhamn.


Med vårt NYHETSBREV missar du inget viktigt!

Kalendarium

För dig som prenumerant