Fotograf: Jill Bederoff

”Utan utländsk arbetskraft, inget svenskt techunder”

Kompetensutvisningarna måste stoppas, menar Karin Olli-Nilsson, redaktör på Veckans Affärer.

Det plingar till i Messengerappen. Det är en dataanalytiker från Indien som skriver. Pling! Nu är det en supporttekniker från Irak. Pling! Pling! Två programmerare från Pakistan hör av sig.

Nej, det är inte några påstådda Microsoftmedarbetare som fiskar efter mina kontouppgifter. Det är vanliga, hederliga svenska skattebetalare som svarar på ett inlägg där jag sökt intervjupersoner i en Facebookgrupp för personer med arbetstillstånd i Sverige. Meddelandena fortsätter strömma in. Snart har jag ett tjugotal case att välja bland.

De är högutbildade. De sitter på kunskaper svenska företag skriker sig hesa efter. De har redan jobbat i Sverige i flera år och bidragit till det som brukar kallas ”det svenska techundret”. Nu skriver de till mig – och de är rädda. Rädda för att bli utvisade, trots att deras svenska arbetsgivare är desperata att behålla dem.

Varför? För att Sverige de senaste åren, trots en skriande brist på arbetskraft inom IT-sektorn, tagit för vana att utvisa högutbildade personer på grund av bagatellartade misstag med deras arbetstillstånd.

Hur går det ihop?

LÄS ÄVEN: Stenhårda regler kring arbetstillstånd tvingar deras startup att öppna filial – i Pakistan

Allt har sitt ursprung i en lagändring från 2014. Reglerna för arbetstillstånd stramades då upp i syfte att förhindra oseriösa arbetsgivare från att utnyttja arbetskraft sedan det uppdagats att thailändska bärplockare lockats till Sverige för att tvingas jobba under usla förhållanden.

Nu har pendeln svängt – och den slår mot ärliga svenska techbolag som redan möter tuff internationell konkurrens om de eftertraktade IT-specialisterna.

Problemen uppstår när det är dags att ansöka om förlängt arbetstillstånd och Migrationsverket ska kontrollera att reglerna efterföljts. Här är tolkningarna stenhårda: minsta lilla avvikelse kan leda till avslag.

Det handlar oftast om uppriktiga misstag, som att arbetsgivaren tecknat fel sorts försäkring, eller ett slarvfel som gjort att den anställde tjänat någon hundralapp mindre än vad kollektivavtalet kräver.

Turerna kring de så kallade kompetensutvisningarna har varit många. Senast i juli kom tre vägledande domar från Migrationsöverdomstolen i Malmö där man intog en mjukare linje än tidigare, och såg till helhetsbilden i stället för att fastna i detaljerna. Det glädjande beskedet gjorde att många hoppades att det nu skulle bli slut på utvisningarna för gott.

Men bara några dagar senare kom nästa bakslag: efter två överklaganden på sitt utvisningsbesked fick en iransk ingenjör fyra veckor på sig att lämna landet. Karusellen snurrar vidare.

Vi svenskar är barnsligt förtjusta i att framhålla allt som får vårt lilla land att skina ute i den stora världen. Just nu är det ”det svenska techundret” som får oss att knycka lite extra på nacken av stolthet.

Vad vi lätt glömmer är att framgångsrika svenska bolag som Spotify, King, Mojang, Klarna och Izettle knappast varit det de är i dag utan invandrad arbetskraft.

Sverige klarar helt enkelt inte att på egen hand av att förse den techscen vi är så stolta över med kompetensen den behöver.

Den indiske dataanalytikern, supporteknikern från Irak och programmerarna från Pakistan behöver vår hjälp – och vi behöver dem.

Karin Olli-Nilsson är redaktör på Veckans Affärer.


Med vårt NYHETSBREV missar du inget viktigt!

Kalendarium

För dig som prenumerant