Fotograf: Maria Agrell via TT

”Vi står inför en revolution – gigekonomin är här för att stanna”

Gigekonomin är här för att stanna – och den kommer att växa i betydelse. Nu behövs en nyanserad diskussion om hur fördelarna med gigekonomin kan maximeras samtidigt som riskerna hanteras, skriver Andreas Hatzigeorgiou i en gästkrönika.

Nyligen hade jag förmånen att tala på en stor konferens på Borneo i Malaysia. Temat var disruption, och bland talarna fanns Steve Wozniak

Applemedgrundaren levererade givetvis en kavalkad av tankeväckande resonemang om superheta ämnen såsom artificiell intelligens, autonoma fordon och cybersäkerhet. Trots detta var det inte Wozniak som stod för resans största insikt.

Efter ett par hektiska dagar instängd i olika mötesrum med alldeles för mycket blaskigt kaffe i kroppen blev längtan att se något av omgivningen alltför stor. Jag hade inte mycket tid till förfogande men chansade på att hinna ut till ett naturreservat för att besöka en av Borneos magnifika djungler.

Av en slump kom jag i kontakt med en guide som på kort varsel kunde visa mig runt. Min guide, Mazelan, visade sig vara en sann expert på djungelns sprudlande liv.

Än mer imponerad – och konfunderad – blev jag när Mazelan började tala om de medicinska förmågorna hos djungelns olika växter. Hur kunde en guide veta hur trombocyter, det vill säga blodplättar, reagerar på vissa substanser hos olika växter? 

Svaret är att Mazelan inte är guide på heltid, utan egentligen patolog. Dr. Mazelans huvudsakliga sysselsättning är alltså att analysera blodprover hos till exempel cancerpatienter.

För Mazelan är djungeln en passion. Att vara djungelguide är ett ”gig” vid sidan om jobbet som patolog. Förutom detta giggar Mazelan på ett rehabcenter för utsatta orangutanger.

Där och då, mitt inne i en av Borneos jungfrujungler, slog det mig: vi står just nu inför en revolution. Och denna revolution personifieras av Mazelan.

Fler och fler människor gör som han: de kombinerar olika jobb för olika uppdragsgivare, pusslar ihop en tillvaro som både betalar räkningar och tillfredsställer passioner. På så vis bryter de sig loss från den gamla 9-till-5-ekonomins bojor.

Dessa världens Mazelans är kända som giggare. Bara i USA och Europa beräknas nu antalet giggare till uppemot 160 miljoner människor, enligt en rapport från McKinsey Global Institute. 

Jag är övertygad om att gigekonomin är här för att stanna och att den kommer att växa i betydelse.

Anledningen är att gigekonomin syresätts av tre underliggande megatrender: urbanisering, digitalisering, och det jag vill kalla för millenisering.

För det första innebär urbaniseringen att alltfler människor bor i städer, fler än någonsin tidigare. Urbaniseringen är en drivkraft för gigekonomin, eftersom gig frodas i täta miljöer.

Tänk bara på ett vanligt slags gig: cykelbud. Det är bara i städer som det är meningsfullt att frakta saker med cykel. Det är bara i städerna som det är möjligt att leverera dumplings tillräckligt snabbt för att undvika att de når fram kalla och sega.

För det andra så utmanar digitaliseringen den rådande 9-till-5-ekonomin. Att kombinera olika typer av jobb har traditionellt sett varit krångligt och tidsödandet. Därför har ett tillstånd av ”allt eller inget” dominerat.

Digitaliseringen förändrar nu detta. Med gigplattformar kan vi hitta olika gig och med ett klick synkronisera dessa med våra kalendrar. Vi kan vara både patologer och djungelguider och hjälpa utsatta orangutanger – allt på en och samma gång.

För det tredje medför milleniseringen, som har att göra med det pågående generationsskiftet, att både efterfrågan på och utbudet av giggare ökar. 

Millennials, det vill säga de som nu är mellan 20 och 36 år gamla, är en generation som tenderar att vara öppen för en tillvaro som giggare. Därmed expanderar de tillgången på giggare. I rollen som den nya tidens ledare kommer de även öka företagens sug efter giggare.

Dessa tre underliggande megatrender förstärker den disruptiva kraft som gigekonomin innebär. Men precis som alla revolutioner kommer gigrevolutionen medföra både för- och nackdelar, både vinnare och förlorare.

På pluskontot finns enorma vinster i form av en mer flexibel och effektiv arbetsmarknad, vilket i sin tur kan främja innovation, tillväxt och möjligtvis även mänskligt välbefinnande – undersökningar visar att de flesta giggare är det av eget fritt val, och 8 av 10 uppger att de uppskattar flexibiliteten.

Ett uppenbart problem gäller trygghet. Att vara giggare kan erbjuda ökad flexibilitet, men även ökad osäkerhet när det blir svårare att planera var nästa lönecheck ska komma från.

En mindre uppenbar baksida av gigekonomin handlar om de sociala aspekterna av arbete. En undersökning från EY visar att bara knappt 1 av 3 giggare tycker om att arbeta hemifrån. Detta är en låg andel men bör inte förvåna. 9-till-5-ekonomin må vara stel och seg men den tenderar att erbjuda arbetskamrater. Vi är, trots våra datorer och våra smarta telefoner, sociala djur.

Företag, fackföreningar, beslutsfattare och inte minst giggarna själva behöver engagera sig. En utgångspunkt bör vara att möjliggöra för den nya generationen människor och företag att tillvarata gigekonomins möjligheter.

Ett kännetecken för millennials tycks vara en längtan efter ett flexibelt liv. Men vad som gör den nya generationen speciell är samtidigt en uppskattning av trygghet. Detta bidrar till behovet av att ta tag i frågan om hur den svenska modellen kan utvecklas för att möjliggöra för både flexibilitet och trygghet på framtidens arbetsmarknad.    

Debatten som uppstått kring gigekonomins framväxt har tyvärr hittills handlat om att ta ställning för eller emot gigekonomin som fenomen. Detta är inte en konstruktiv debatt. De trender som driver gigekonomin är för starka för att tro att gigekonomin bara är en fluga.

Vad som behövs nu är en nyanserad diskussion om hur fördelarna med gigekonomin kan maximeras samtidigt som riskerna hanteras. Det är ett måste för att gigrevolutionen ska bli lyckosam snarare än plågsam. 

Andreas Hatzigeorgiou, fil. dr, är chefekonom och tillträdande vd vid Stockholms Handelskammare samt forskare vid Ratio.

Mer av Andreas Hatzigeorgiou: Robotarna som intar våra hem blottar sprickan i Sverige


Med vårt NYHETSBREV missar du inget viktigt!

Kalendarium

MEST LÄST PÅ VA.SE

Senaste dygnet I veckan
  1. FN-rapport: Marknadskrafterna dödar planeten – dags för nytt ekonomiskt system
  2. ”Dags att fyndköpa nischbanken som lockar med hög direktavkastning”
  3. Medias iskalla profetia i en notis från 1912 – fick skrämmande rätt om klimatkrisen
  4. Uppgifter: Handelsbanken skakas av metoo-härva
  5. Lämnade Avanza efter 20 år – här är Hembergs nya uppdrag
  1. FN-rapport: Marknadskrafterna dödar planeten – dags för nytt ekonomiskt system
  2. Klimatexperten: ”Vi måste börja förbereda oss på att vår civilisation kommer att gå under”
  3. Proffsens svarta lista: 5 aktier du borde sälja innan alla andra gör det
  4. Coca-Cola hoppar på senaste hälsotrenden – ska sälja kombucha
  5. Coca-Colas nya recept för att få fart på försäljningen – cannabis

För dig som prenumerant