Fotograf: Tomas Oneborg/SvD/TT

Svenske forskaren: Så kan AI komma att förändra framtidens sjukvård

”Digitaliseringen kan snabbt sätta samhällets politiska struktur ur spel”, menar Håkan Eriksson, läkare och forskare vid Karolinska Institutet.

Vi lever i ett globaliserat och urbaniserat samhälle, vilket i ökande takt styrs av ett världsomspännande digitalt nätverk: internet. Via artificiell intelligens och alltmer avancerade algoritmer tar internet ett fastare grepp om kontinenter, länder, företag, sjukvårdssystem och därmed varje människa.

Vad sker då med den enskilda, ”digitalt modifierade” individen och hur ändras relationerna till samhällets olika aktörer i allmänhet och till vården i synnerhet? Val- och påverkansmöjligheter kan sägas öka. Samtidigt skärps samhällets kontrollmöjligheter och därmed styrningen och påverkan av den enskilda individen. (George Orwells framtidsskildring ”1984”, som orsakade stor uppståndelse, framstår i dag som en Bullerbyskildring jämfört med digitaliseringens samhällsförändrande kraft.)

Ledning, styrning samt kompetens och samverkan blir nyckelfrågor som måste ges ökat fokus i digitaliseringens spår och kan väntas bli heta valfrågor 2018.

I dag sänder varje individ dagligen ut en tsunami av information, signaler och digitala data via sina mobiler, datorer, kontokort, sociala medier och olika sensorer, och mottar samtidigt en flod av nyheter, instruktioner, erbjudanden, uppmaningar, social kommunikation och annan information, med krav på snabba svar eller åtgärder.

Härigenom påverkas individens beteende och värderingar kontinuerligt och därmed förhållningssättet till samhället, medborgare, sjukvården, myndigheter och politiken.

DIAGNOS SVERIGE

Detta är ett utdrag ur debattantologin Diagnos Sverige: Om framtidens hälsa av Mats Ögren Wanger (red). I boken medverkar forskare, journalister, skolföreträdare, debattörer, politiska makthavare och andra personer med kunskaper inom medicinsk utveckling och spjutspetsteknologi för att väcka idéer om hur vi kan bygga en hållbar och framgångsrik hälso- och sjukvård.

Vi har hamnat i ett ytterlighetssamhälle, det vill säga ett samhälle där gränserna inom alla områden tänjs maximalt och där paradoxer ställs mot varandra:

Vi äter alltmer hälsoriktig mat samtidigt som andelen överviktiga ökar, söker alltmer spektakulära upplevelser samtidigt som vi kräver maximal trygghet, kräver ökad uppmärksamhet samtidigt som vi förväntar oss högsta personliga integritet, genomgår kosmetiska självförbättringar samtidigt som vi framhåller krav på ekologiska skönhetsmedel, ägnar oss åt hälsobefrämjande fysiska aktiviteter samtidigt som hälsofarligt stillasittande ökar och kräver offentliga sociala förmåner samtidigt som de offentliga finansieringsmöjligheterna utmanas.

I dessa ytterligheter förändras förutsättningarna för hälso- och sjukvården så snabbt att den inte hinner skifta läge förrän det åter är dags för nya lagar, regler och patientkrav att förhålla sig till.


Håkan Eriksson är läkare, forskare och professor emeritus vid Karolinska Institutet och Baylor Collage of Medicine, Houston. 


De framtidsstrategier, hälsoplaner, ledningskoncept och systemförändringar som vården utarbetar hinner bli obsoleta och överspelade innan de ens diskuterats färdigt, förankrats, beslutats om och implementerats. Skälen härtill är en komplex sjukvårdsorganisation med många beslutsnivåer och ett ökande antal aktörer, lägg därtill ett antal trender som påverkar såväl den enskilda individen som hela hälso- och sjukvården: nya bioteknologiska behandlingsmetoder, it, e-hälsa och robotisering.

Men den kanske starkaste förändringen är den snabba och gränslösa omdaning som hela samhället genomgår med större krav på samverkan, kompetensutveckling och integrering/koordinering mellan olika samhällsfunktioner och hälso- och sjukvården.

Allt detta drivs av digitaliseringen och utgör det verkliga paradigmskiftet inom hälso- och sjukvården.

Utvecklingen sker i en rasande takt allt sedan introduktionen av internet på 1980-talet, via World Wide Web på 1990-talet, lanseringen av iPhone 2007 och iPad 2010 till explosionen av sociala medier såsom Facebook, Twitter, Instagram, Snapchat och Skype.

”Internet of Things” har blivit ”Internet of Everything”. År 2015 fanns det globalt ca 13 miljarder uppkopplade enheter – 2020 förväntas antalet enheter uppgå till 50 miljarder. Den totala kunskapsmängdens förändringstakt är dramatisk – 1950 skedde en fördubbling på 25 år, 2018 beräknas fördubblingen ske på 18 månader. Denna utveckling har i sin tur varit drivkraften i det vi brukar kalla för ”tillgänglighetsrevolutionen”.

Parallellt med denna teknikdrivna omdaning påverkas även samhällets politiska struktur av digitaliseringens effekter. Demokratins spelregler kan snabbt sättas ur spel genom digitala manipulationer.

Vi ser en ökad nationalism och tillkomsten av allt fler populistiska regimer och folkvandringsströmmar av tidigare aldrig upplevd omfattning. Terrorismen har internationaliserats och intensifierats styrd bland annat av olika digitala system. Cyberterrorismen har blivit en realitet. Till detta kommer en snabb omdaning av nyhetsrapporteringen från traditionella media till avancerade digitala former, där källor och sanningshalt i rapporteringen är svåra att verifiera. Lögner och felaktigheter har blivit alternativa fakta.

I denna smått kaotiska verklighet bidrar sociala medier till ökat tryck och höjda förväntningar från medborgarnas sida på hälso- och sjukvårdens utformning, innehåll och tillgänglighet.


Med vårt NYHETSBREV missar du inget viktigt!

Kalendarium

För dig som prenumerant