Gunhild Stordalen: "Maten är länken mellan människans och planetens hälsa"

Gunhild Stordalen är läkare, miljökämpe och grundare av organisationen EAT som verkar för ett sunt och hållbart globalt matsystem. Här skriver hon själv om sin kamp för en mer hållbar och hälsosam framtid.

”Sluta prata om att rädda världen”, sade alltid min mamma. Hon tyckte att jag lät naiv, som om jag sett alldeles för många superhjältefilmer.

Men att rädda världen har varit min vilja ända sedan jag som liten drömde mardrömmar om hur jorden går under av all miljöförstöring.Och jag har behållit min tro på att vi alla tillsammans har såväl ansvaret som möjligheterna att göra det. Som min mamma brukade säga:

”Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Och om du ska göra något börja med vad du äter!"

Diagnos Sverige

Detta är ett utdrag ur debattantologin Diagnos Sverige: Om framtidens hälsa av Mats Ögren Wanger (red). I boken medverkar forskare, journalister, skolföreträdare, debattörer, politiska makthavare och andra personer med kunskaper inom medicinsk utveckling och spjutspetsteknologi för att väcka idéer om hur vi kan bygga en hållbar och framgångsrik hälso- och sjukvård.

Jag bryr mig inte om mat för att jag är en finsmakare utan för att jag bryr mig om människor; om att rädda liv och skapa bättre hälsa och livskvalitet. Jag bryr mig om att säkra våra basala behov: frisk luft, färskvatten, någonstans att bo och ett hyggligt jobb att gå till. Och jag bryr mig om lika möjligheter – oavsett vem du är eller var du är född.

Maten är länken mellan mänsklig hälsa och planetens hälsa, den länkar samman de mänskliga rättigheterna med djurens. Dessutom finns de lokala och globala utmaningarna.

LÄS OCKSÅ: Studenter som hoppar av läkarutbildningen och bygger nya digitala tjänster räcker inte – vi måste få med dem som jobbar inom vården också

Det är anledningen till att jag valt att arbeta med mat. I nuläget driver maten utvecklingen åt helt fel håll, men det betyder att den också kan vara det bästa sättet att tackla våra globala utmaningar. Om vi kan hamna rätt i fråga om mat – ja, då har vi en stor möjlighet att skapa en betydligt ljusare framtid, inte bara för några få utan för oss alla.

Men innan jag börjar servera lösningar, förklara hur mat kan fixa utmaningarna och vad du kan göra direkt själv hemma, så vill jag påminna om vårt problem: ett havererat globalt matsystem. Ett system som förutom att det producerar billiga kalorier i överflöd, är fullständigt misslyckat.

En skrämmande hälsoutveckling
Över 800 miljoner människor svälter. Samtidigt är nästan 30 procent av världens befolkning i dag överviktig eller har fetma. Sedan 1980-talet har andelen feta eller överviktiga fördubblats. Det handlar om över två miljarder människor, av vilka 42 miljoner är barn under fem år. Och vi fortsätter att öka i vikt.

Som en följd läggs en allt större del av hälso- och sjukvårdens resurser på sjukdomar som främst orsakats av felaktig kost. Vårdkostnaderna för fetmarelaterade sjukdomar skenar. I till exempel Storbritannien är de nu högre än för polis- och brandkår sammanlagt.

Dessa icke-smittspridda sjukdomar breder ut sig likt en epidemi. I låg- och medelinkomstländerna hotas de framsteg som utvecklingen gett av fetmaepidemin. Även felnäring är ett växande problem i många länder – hälsosam mat dödar i dag fler människor än både tobak, alkohol, droger och oskyddat sex sammantaget.

Matproduktionen ödelägger
Hur vi odlar, förädlar, transporterar, konsumerar och slänger mat utgör själva drivkraften för vår globala miljökris. Jordbrukssektorn står för en tredjedel av de växthusgaser som orsakar klimatförändringen. Bara köttindustrin står ensam för hela 15 procent av utsläppen.

Dagens sjuka matsystem bär också en stor del av ansvaret för skövlingen av skog, utrotningen av djurarter, utarmningen av havets liv och tömningen av våra sista reserver av färskvatten. Omkring 40 procent av maten går förlorad innan den ens når tallriken.

Varenda en av dessa utmaningar är alarmerande. Men de hänger också ihop på så sätt att de förstärker varandra. FN publicerade hösten 2017 en rapport som visar att det efter tio år av minskad svält i världen nu sker en ökning. Huvudorsaken är klimatförändringar och konflikter.

Då jordbruket är en så stor utsläppskälla kommer en ökad produktion bara förvärra problemen. Det är en ond cirkel och vi måste göra något åt systemet som helhet för att bryta den. 2040 kommer vi att vara nio miljarder invånare. Det gäller att vi agerar – nu!

Så lagar vi matsystemet
Den goda nyheten är att det finns många synergieffekter; väldigt mycket av det som är bra för hälsan är också bra för planeten. Det finns förstås ingen magisk trollformel som löser alla problem men i stiftelsen EAT så arbetar vi med att samla alla aktörer i matsystemet för att samarbeta mot en helhetslösning.

Lägg därtill enkla saker som alla kan göra varje dag så är vi på väg mot ett sundare och hållbarare matsystem. Vi kan alla börja med att äta mer grönt och slänga mindre mat. När fler och fler får smak på en hälsosam och hållbar framtid går även framstegen snabbare.

LÄS OCKSÅ: Gunhild Stordalen: "Sverige kan bli ett Silicon Valley för hållbar mat"

Vi bombarderas ständigt med forskning om sundare kost och små och stora grepp för en bättre miljö. Men det saknas fortfarande forskning som länkar samman mat med miljö. EAT startade 2013 med en enkel fråga som det faktiskt saknades svar på:

Vilket slags mat är både sund och hållbar?
För att få svar har vi i EAT, tillsammans med forskningstidskriften The Lancet, tagit initiativ till att samla världens hälso- och miljöforskare det senaste året i syfte att sammanställa den kunskap som finns om matens påverkan på människa och miljö.

När rapporten släpps 2018 kommer den att föra oss närmare en vetenskaplig konsensus kring målen för framtidens matsystem.

Baserat på FN:s klimatpanels arbete med att analysera existerande forskning, har världens ledare enats om att begränsa global uppvärmning till under 2 grader Celsius.

Vi behöver ett motsvarande vetenskapsbaserat mål för hur ett hållbart matsystem ska kunna leverera mat till 9 miljarder människor. På så sätt ska EAT/The Lancet-rapporten bli ett verktyg för en förändring av matsystemet.

Kunskapsbaserad handling
Kunskap har ensam aldrig ändrat världen. För att ge effekt måste den omsättas i handling. Därför har EAT samlat alla intressenter i matfrågan runt bordet för att samarbeta:

• Vi arbetar med beslutsfattare. Det är allt från borgmästare i stora städer till ledare inom FN som tänker om vad gäller riktlinjer för matproduktionen.

• Vi arbetar med det privata näringslivet, allt från multinationella storföretag som Nestlé, Tetra Pak och Unilever till små uppstickare för att hitta affärsmodellerna.

• Och vi arbetar med stjärnkockar från hela världen för att översätta vetenskapen till smakliga lösningar för en bättre framtid.

EAT:s årliga möte äger rum i Stockholm men i fjol höll vi vårt första EAT Asia-Pacific Food Forum i Jakarta, tillsammans med Indonesiens regering. Dessutom har vi varit medvärdar till olika events, som till exempel i FN under Generalförsamlingens mötesvecka eller i Davos under World Economic Forum.

Vårt främsta uppdrag är inte att skriva rapporter utan att koppla samman människor eftersom vår tro är att nyckeln till framgång är precis som med mat – det är först när vi samlas runt bordet som något extraordinärt kan hända!

Inom några år kommer metoden att förändra via matsystemet vara accepterad på bred front. Men vi behöver ändå mer handling. Jean-Claude Juncker, Europeiska kommissionens ordförande, har en gång sagt:

”Vi vet alla vad vi borde göra men inte hur vi ska bli återvalda när vi gjort det.”

Juncker är inte ensam – såväl politiker som näringslivstoppar hamnar alltför ofta i en återvändsgränd. De vet vad som står på spel men är rädda att göra vad som krävs.

Det är anledningen till att det är så omöjligt att genomföra en förändring från toppen och nedåt, utan att du och jag är med och skapar efterfrågan – och röstar – på en bättre framtid.

Tre principer
Den vanligaste frågan som jag får är: Vad kan då jag göra? Det är lätt att känna sig vilse i den djungel av mer eller mindre goda råd vi får om diet och en grön livsstil. Men det finns tre enkla och vetenskapligt baserade råd som är bra för både människa och planet. De är säkert inga nyheter men tål att upprepas:

1) Ät mer grönt! Köttindustrin släpper ensam ut mer växthusgaser än alla bilar, flygplan, båtar, tåg och långtradare gör sammanlagt. Om vi ska lyckas nå målen i Parisavtalet om klimatet så kan omöjligt vår huvudsakliga proteinkälla bestå av hungriga, pruttande däggdjur. Dessutom minskar risken för hjärtsjukdom, diabetes och flera olika cancerformer av minskat köttätande.

Om alla människor lade om till en grönare kost så skulle vi rädda åtta miljoner liv runt 2050, minska utsläppen från matindustrin med två tredjedelar, göra besparingar i hälso- och sjukvårdsbudgeten och undvika klimatförstöring till ett värde av svindlande 15 000 miljarder amerikanska dollar.

För inte så länge sedan tyckte jag att all veganmat smakade som kartongpapper – men det har ändrats! Min bästa grillupplevelse från i somras innehöll inga djurprodukter alls.

Vid vårt senaste EAT Forum-möte i Stockholm i juni 2017 så klagade man på att vi inte lever som vi lär. Varför serverade vi så mycket kött till lunch? De anade inte att allt var veganskt – baserad på hållbart odlad soja från det svenska företaget Vegme.

Smaken var så god att ingen kunde känna någon skillnad. Jag vet att det är många som har svårt att avstå från sitt bacon, och man kan tillåta sig ett återfall lite då och nu. Men när du en gång lärt dig älska växtbaserad mat – och allt gott som den gör för din kropp och för planeten – så kommer du att älska att följa regel nummer ett: Ät mer grönt!

2) Ät riktig mat! Det mesta av vårt dagliga kaloriintag kommer från bearbetad och förädlad mat, så kallade ”processade” livsmedel. Att bearbeta och förpacka mat är en stor källa till belastning på miljön. Men framför allt är den processade maten en hälsofara – den är billig och dryper av salt, fett, socker och konstgjorda smakämnen, allt för att göra den beroendeframkallande.

Matindustrin gör allt vad den kan för att få oss fast så att vi köper just deras produkter. Och regeringarna låter detta pågå, trots att det finns ett glasklart samband mellan ökningen av hårt bearbetad mat och fetmaexplosionen.

Visst kan man ägna timme ut och timme in åt att laga sin egen mat från grunden i hemmet. Men jag har svårt att tro på en framtid kedjad vid köksbänken. Den glada nyheten är att bra snabbmat är på ingång. Ett exempel är New York-baserade kedjan Sweetgreens. Deras koncept med färsk, hälsosam och hållbar snabbmat har gjort dem till ett av de snabbast växande matföretagen i USA.

Jag vet att ingen drabbas av det stora broccolisuget. Men om du behöver ett mellanmål, välj då hellre något med skal än med papper runt sig. Och så snart du har möjlighet – ät mat från en gård i stället för en fabrik. Välj riktig mat!

3) Njut lagom och släng inget! Storleken har betydelse – ju mindre, desto bättre. Åtminstone när det handlar om matportioner. Sedan 1970-talet har portionsstorleken fördubblats men det har inte vår ämnesomsättning. Överskottet sätter sig runt våra midjor eller hamnar i soporna.

En tredjedel av all mat som vi producerar äts inte ens upp. Det är inte bara en moralisk fråga utan även ett gigantiskt miljöproblem. Det är med stolthet som jag ser nya initiativ för att minska matsvinnet, till och med på de fina ställena. På varuhuset Selfridges i London serverade man bara mat som skulle ha gått förlorad – i hela två månader. De bevisade att det inte bara var ätbart utan dessutom smakade utsökt.

En av de första sakerna vi gjorde i Nordic Choice var att minska matsvinnet från hotellens bufféer. Tillsamman med GreeNudge, en annan organisation som jag har startat, gjorde vi en pilotstudie där vi undersökte om gästerna skulle ta mindre mat när de fick mindre tallrikar.

Mycket riktigt – matsvinnet gick ner med 20 procent utan att gästerna märkte något själva. Det är ett enkelt knep som man kan prova själv hemma. Kanske kan det även hjälpa att komma tillrätta med midjemåttet.
Så kom ihåg att njuta lagom och släng inget!

Är det värt det?
De tre enkla principerna ger oss som kan välja en möjlighet att trycka på för bättre produkter och ett bättre matsystem. Och det är definitivt värt ansträngningen eftersom förändringen redan är på gång. Och när politiker och företagsledare känner vårt stöd kan den gå ännu snabbare.

De senaste åren och månaderna har flera positiva steg tagits. I till exempel Frankrike har allt matsvinn förbjudits hos de stora livsmedelsbutikerna. Indien har infört skatt på läsk, precis som på tobak. I Argentina har presidenten infört ”Vegan Monday” i parlamentets matsal. Och livsmedelsjättar som Tyson Food investerar i växtbaserat kött och alternativa proteinkällor.

”Hur kan du tro att du kan ändra våra matvanor? De är en del av vår kultur”, får jag ibland höra. Jo, men tobaksrökning var också en del av vår kultur. Man rökte på varje fest, varje fikarast och efter middagen.

I dag är det svårt att tro att vi tyckte det var helt okej att röka med barn i bilen för 30 år sedan. Och inte var det någon del av vår kultur att äta rå fisk för 30 år sedan men i dag finns sushi på varenda mataffär, även i de mest avlägsna orter. Över hela Skandinavien äter folk tacos på fredagen. Ingen kan väl med bästa vilja i världen säga att det är en del av vårt kulturarv?

Det kommer att ta decennier att ändra våra system för transporter och energiförsörjning. Men maten framställs på nytt varje dag och miljoner människor väljer vad de ska stoppa i sig, flera gånger dagligen. Så snart hälsosam och hållbar mat blir mer tillgänglig, attraktiv och mindre kostsam så kan vi ändra inte bara hur världen äter utan även hela vår framtid.

Jag älskar mat för att den kopplar personliga mål till globala utmaningar. Men också för att den är så mycket mer än bara hälsa och hållbarhet. Mat får människor att mötas. Mat skapar minnen och band som kan vara livet ut. Och eftersom människor älskar mat kan de också ta till sig utsökt goda lösningar.

Jag har vigt mitt liv åt att samla vetenskapsmän, politiker och ledare från alla samhällssektorer runt ett och samma bord. Jag är nämligen övertygad om att vi kan ändra matsystemet om vi samarbetar. Och nu har till och med min mamma börjat tro på att en förändring är möjlig.

Så från och med i dag kan vi alla dra vårt lilla strå till stacken genom att framställa, servera och äta:
1) mest grönt
2) riktig mat
3) och njuta lagom – och släng inget!

På så sätt skapar vi alla tillsammans en ljusare framtid – inte bara för vissa utan för oss alla, varje dag.