Fotograf: Joel Nilsson

Grubblaren som blev serieentreprenör – och spindel i de tunga investerarnas nät

Polare med Karl-Johan Persson och familjen Wallenbergs favorit. Serieentreprenören Stefan Krook har tiotaggarnas fulla förtroende när det gäller goda investeringar.

H&M-bossen Karl-Johan Persson, familjen Wallenberg, Oriflamegrundaren Robert af Jochnick och Catellagrundaren Gunnar Rylander har en gemensam nämnare.

Han heter Stefan Krook.

”Vi har förtroende för hans affärs­näsa och litar på hans förmåga att hitta rätt bolag. Det handlar om hans personlighet och hans värderingar. Vissa män­niskor klickar man med och Kroken är en sådan”, säger Lars Wedenborn, vd för Wallenbergarnas privata ägarbolag FAM som sedan 2013 investerar tillsammans med Stefan Krook och hans sparringpartner Karl-Johan Persson.

OM STEFAN KROOK

Född: 13 september 1972 i Lackalänga utanför Lund.
Familj: Fru och fyra döttrar, varav ett tvillingpar.
Bor: I Djursholm.

Stefan Krook är entreprenören som skapat sig ett förtroende bland Sveriges allra mäktigaste näringslivs- och finansprofiler som få andra, inte minst genom att vara pionjär inom socialt företagande långt innan området fick den hajp det har i dag.

De litar på honom och låter honom göra det urval som de själva inte hinner med.

Det är därför han har ett investmentbolag tillsammans med Wallenbergarna och två tillsammans med H&M-vd:n Karl-Johan Persson.

120 000 nya Kivra-användare – på fyra dagar

Just nu har han dessutom mer än fullt upp med sitt eget projekt Kivra, Sveriges största digitala brevlådetjänst.

LÄS MER: Därför flockas arbetsgivarna nu till digitala brevlådan – som används av 2 miljoner svenskar

Stjärnstatusen och framgångarna till trots är han påfallande trevlig, Stefan Krook, alltifrån första samtalet med förfrågan om intervju till välkomnandet i Kivras entré fyra trappor upp på Vattugatan 17 i Stockholm en måndagseftermiddag i mars.

Medan vi vandrar över den Kivragröna heltäckningsmattan och passerar anställda som för stunden är djupt involverade i en pingisturnering och en långhårig tax som slött tittar upp från sin plats, berättar han stolt om genombrottet för den digitala brevlådan.

Foto: Joel Nilsson

”De senaste fyra dagarna har vi fått in 120 000 nya användare, det är helt sinnessjukt.”

Möjligheten att få skatteåterbäring redan i början av april ligger bakom den snabba tillökningen i Kivrafamiljen som nu har över 2 miljoner användare i Sverige.

Även om inte alla dessa ingår i den krets som Stefan Krook betraktar som sin ”jobbfamilj” gör hans 50 anställda det definitivt.

”Vi frågar varandra varje vecka hur vår gemensamma brevlådebebis mår.”

Den inkluderande företagskulturen är det som bäst beskriver Stefan Krook och den går som en röd tråd genom allt han gjort, från Glocalnet som han startade som 23-årig student på Handels fram till i dag. På Kivra är det ”happy-happy” och ”teamovation” som gäller.

”Genom att försöka förstå allas behov, önskemål och drivkrafter vill vi hitta lösningar som är bra för alla, men som ofta inte är de mest uppenbara. Eller möjligheter att förbättra för någon utan att försämra för någon annan.”

Han berättar att Kivra för drygt två år sedan tog in en extern konsult. Hon satte ord på kulturen och illustrerade det med att dela en pumpa.

”Det naturliga är att dela den på mitten och man får var sin del. Men om den ena är jätteintresserad av matlagning och vill göra en soppa av innehållet och den andra har fyra döttrar och vill göra halloweenfigurer av skalet så är det en jättedålig idé att börja med att hugga den på mitten.”

Allt började med kokosbollarna

Egentligen är det precis vad entreprenörskap handlar om, menar han. Det handlar om att förstå och försöka anpassa sig. Stefan Krook minns kokosbollarna.

”Jag gick i sjätte klass och vi skulle samla in pengar till en klassresa genom att sälja kokosbollar i förpackningar med trettio i varje. Vid varje dörr fick jag samma respons: ’Åh så här många kan inte vi göra av med, men lycka till med nästa försök.’ Då bestämde jag mig för att erbjuda dem styckvis som ett alternativ. Plötsligt fick jag alla sålda och dessutom mer pengar än vad jag skulle ha fått in annars. Mina klasskompisar tog sig an uppgiften som den serverats och föräldrarna blev upprörda för att barnen fått ett sådant omöjligt uppdrag.”

Att anpassa sig till skolan var dock inte lika enkelt. Han var en snackpelle och hade svårt att fokusera och sitta still. Och trots att han verkligen försökte plugga blev det inga toppbetyg.

”Vår äldsta dotter har fått diagnosen dyslexi. När vi var hos utredaren var det bara check, check, check för min del på alla symtom. Men när jag gick i skolan fanns inte samma uppmärksamhet kring det.”

Ett år utomlands i England och Tyskland och ett skolbyte fick det att vända. Inte minst tack vare den nya, lite oväntade, synen på hans prestationer som mötte honom när han klev in i en av de mer stökiga klasserna på Kungsholmens gymnasium i Stockholm i början av andra ring.

”Jag gjorde mina läxor och blev plötsligt stämplad som superduktig. När en av lärarna inte satte en femma på mig första terminen ursäktades det med att det var svårt att lyfta betyget två steg på en termin.”

Satsade på ip-telefoni – innan bredbandets intåg

Med sin entreprenörsradar ständigt påslagen tog det bara dryga två år efter att han klivit in på Handels tills idén bakom Glocalnet började snurra i hans skalle. Det var under ett utbytesprogram i Schweiz och en uppsats om ip-telefoni som pusselbitarna föll på plats. Det var också där han träffade sin medgrundare Andrin Bachmann, som till skillnad från Stefan Krook hann avsluta sina studier på ETH i Zürich som kursetta innan Glocalnet grundades.

De fick tidigt med sig finans- och fastighetsrådgivningsbolaget Catella som storägare.

Året var 1997 och allt var möjligt.

Fyra år senare, i början på 2000, hade börsnykomlingen Glocalnet en värdering på 2,5 miljarder kronor och Stefan Krook var rik. Åtminstone på papperet.

”Det var som att vara gisslan i den egna värderingen. Jag älskade det vi byggt på Glocalnet, men jag hade svårt att motivera värdet mot bakgrund av den blygsamma omsättning vi hade. Alternativet var kanske att köpa ett tyskt bolag som var tio gånger större eller något åt det hållet, men om vi skulle ha gjort det skulle deras företagskultur tagit över och det var jag inte intresserad av.”

Någon månad senare rasade börsen och Glocalnets aktie med den.

Även Stefan Krooks engagemang hade kroknat. Han gillade inte livet på börsen och förklarar det med att det inte går att innovera på samma sätt som i ett privat bolag.

”Är man på börsen är det ’need to know’ som gäller och eftersom mycket information är kurspåverkande kan man inte dela den med alla på det sätt jag var van vid.”

Varför gick ni till börsen när ni inte behövde kapitalet och du var motsträvig?

”Precis som i Spotify i dag tog vi en del steg och kom oundvikligen närmare och närmare. Vi tog tidigt in mindre ägare, började handlas på grålistor och gav ut optionsprogram.”

Inte blev det bättre året efter av att han var tvungen att åka till Danmark och säga upp ett fantastiskt team och säga till sin personal i Stockholm att ett dussin av dem inte behövde komma till jobbet dagen därpå.

”2001 blev det tuffaste året i mitt liv. Jag gick omkring med en ständig känsla av svek. När vi i slutet av året äntligen hittade min efterträdare var det som att ta av sig en blytung ryggsäck. Jag kunde checka in på Handels igen och inte ha ansvar för något. Det var så befriande.”

I retroperspektiv har Stefan Krook insett att det var ett gigantiskt misstag att satsa på ip-telefoni 1997.

”Vi satsade helhjärtat på ip-telefoni när datorer knappt hade ljudkort eller mikrofoner, när det inte fanns bredband. Hur tänkte vi? Vi kom tvåa i en tävling om bästa affärsplan där Ericssons dåvarande forskningschef dissat vår idé med motiveringen att det inte gick att genomföra. Han hade rätt, men vi ville inte se problemen.”

Tajmning är allt, brukar det heta. Två år efter att Stefan Krook lämnat vd-posten i Glocalnet, som då sedan länge hade slutat med ip-telefoni och blivit en vanlig telekomuppstickare med traditionella tjänster, grundades Skype.

Drivs av att göra gott

Lätt skadeskjuten men lugn av att han redan som trettioåring grundat ett bolag och börsnoterat det, kunde han ägna sig åt att ta sin examen. Samtidigt började han att grubbla. Grubbla över vad som egentligen drev honom framåt, vad som fick honom att kliva ur sängen en mörk och kylig vintermorgon.

Inte var det pengar, försäkrar han.

”Under alla mina år på Glocalnet bodde jag kvar i min studentlya, blev utkastad på somrarna och hade en gammal cykel som jag använde för att komma till jobbet. När jag flyttade ihop med min fru hade jag fyra saker med mig.”

Att han i dag bor med sin fru och fyra döttrar i en villa i Djursholm i likhet med många andra näringslivsprofiler är inget han döljer, men heller inget han vill skylta med. Det lirar inte lika bra som studentlyan med hans tidigare livsfilosofi.

I sökandet efter en ny mening i livet kom han över ett exemplar av Dalai Lamas bok ”Lycka – en handbok i konsten att leva.” Han köpte samma bok till sin fästmö och de läste den samtidigt, men i diskussionerna sinsemellan hade de uppfattat helt olika saker.

”Den handlar om att allas liv går ut på att de ska bli så lyckliga som möjligt och att du blir det genom att hjälpa andra. Det jag tog till mig var att det är viktigt att du gör något och oavsett vad du är bra på kan du vända kraften i det mot något gott.”

I samma stund som sista bladet i boken var vänt visste Stefan Krook vad han skulle göra.

Inspirerad av Richard Branson och hans Virgin startade han stiftelsen Good Cause, som under varumärket ”God” skulle förena olika affärsidéer i syftet att göra gott. Eftersom hans egna pengar i allt väsentligt var låsta i aktier i såväl Glocalnet som i hans pappas bolag EFG behövde han medfinansiering, men grundtanken till Good Cause försvårade detta.

”När du bestämt dig för att skänka bort all utdelning har du kortslutit dig från normal kapitalanskaffning.”

Att vända sig till sin tidigare huvud­ägare Catella och Inter Ikeas Per Ludvigsson, var därför ett naturligt drag. En introduktion hjälpte honom att få in Oriflamegrundaren Robert af Jochnick. H&M:s Stefan Persson var en betydligt större utmaning.

Mötena med Karl-Johan Persson tog oväntad vändning

När Karl-Johan Persson klev in i styrelsen för SSE Labs på Handels, där Stefan Krook redan satt, såg han sin chans.

”Han drev eget bolag i London, han var inte anställd i H&M då och han hade inte stuckit ut i skvallerpressen. Han gick inte att googla, han var Stefans son, det var allt man visste.”

Och i egenskap av just det damp det ned ett mejl i Karl-Johan Perssons inkorg. Stefan Krook ville använda honom som dörröppnare till hans pappa.

Det tog totalt fem träffar, tre i Stockholm och två i London, innan Stefan Krook insåg att målet med mötena ändrats.

”Karl-Johan hade ställt alla de perfekta frågorna om affären i God El som jag ville starta. Vi pratade massor om företagskultur och socialt entreprenörskap som var ett begrepp som inte fanns då. Efter fem träffar sade jag till Karl-Johan att det känns som att du tycker att det här är väldigt spännande så om du vill vara med så vill jag inte träffa din pappa längre.”

Sedan dess är Stefan Krook och Karl-Johan Persson som ler och långhalm.

”När jag var vd på God El var det Karl-Johan som var ordförande, när jag var vd på God Fond satt Karl-Johan i styrelsen. Han är den jag bollat allra mest med och vi får energi av att träffa varandra. Ibland kan jag tycka att det var tur att vi träffades innan han blev en kändis.”

Foto: Joel Nilsson

Efter åtta år med allt fokus i den ”Goda” världen var duon redo att komplettera med något nytt. Under en lunch på restaurang Publik i det tidigare Pubhuset föddes namnet på deras gemensamma investmentbolag, 41:an Invest, inspirerat av numret på köbrickan. Tanken med investmentbolaget var att investera i startupbolag – gärna goda sådana – med potential.

”Om Karl-Johan ville och hade tid skulle han träffa entreprenörerna, men det gör han inte alltid. Han gillar där­emot att höra om dem och ge sin syn på vad som är svårt och vad är bra.”

Hittills har 41:an gått in i My Academy, Dib Hotel, Mathem, Stockholmtext, Kivra och Budbee. När H&M för en tid sedan gick in som investerare i Budbee, som erbjuder hemleverans av e-handel, sålde Karl-Johan Persson sin andel till anskaffningspris till klädjätten medan Stefan Krook sitter kvar med sitt ägande utanför 41:an.

”Jag är egentligen trygg som entreprenör men inte som investerare. Jag är heller inte lämpad för att utöva kontroll, jag trivs inte med det. Men jag ger gärna råd och försöker påverka.”

Kivra redo för nya marknader

Det dröjde dock inte länge förrän Stefan Krook blev långt mer involverad än han tänkt sig i ett av 41:ans innehav – Kivra – och inte heller han fick så mycket tid att engagera sig och leta efter nya spännande startupbolag som duon planerat. Idén om en digital brevlåda hade legat och snurrat länge i hans huvud, men genomförandet skulle visa sig betydligt mer komplext än vad han räknat med.

I jakten på ytterligare en drömägare i Kivra approcherades familjen Wallenbergs ägarstiftelse FAM.

”Jag ville ha ägare som också ville göra något bra, inte alls var exitdrivna och som var trovärdiga i alla sfärer. Wallenbergarna ville samtidigt vara mer entreprenöriella genom att lära och vara nära.”

Det som började med en investering i Kivra blev sedan 82:an Invest, där FAM och 41:an Invest äger hälften var. Hittills är smarta chipbolaget Fidesmo den enda investeringen.

I dag, fem år och 200 miljoner kronor i riskkapital senare, har Stefan Krook och de andra i Kivrafamiljen lyckats där de flesta andra försök runt om i världen misslyckats.

Nu står Kivra redo att expandera till nya marknader.

Under tiden har tillväxten i God El avstannat och förvaltningen i God Fond införlivats i SPP. Stefan Krook är dock hoppfull om framtiden för bolagen och stiftelsen som han fortsatt är ordförande i.

Sista satsningen, God Dryck, är liten men har en fin utveckling och tillsammans skänker bolagen många miljoner varje år. Stiftarna Robert af Jochnick, Per Ludvigsson, Karl-Johan Persson och Stefan Krook ser alla gärna fler bolag inom Good Cause. Men att växa och expandera är än svårare för sociala entreprenörskapsprojekt än för vanliga bolag menar Stefan Krook.

”Socialt entreprenörskap har ett stort problem och det är skalning. Den kapitalistiska modellen är den bästa modellen som någonsin funnits för att skala saker, men å andra sidan skalar den precis vad som helst. Den attraherar också obegränsat med resurser och är förlåtande. Ett Kivra hade aldrig kunnat hända inom Good Cause. Den typen av innovation med mycket risk, stort kapitalbehov och lång tidshorisont passar inte Good Cause-modellen.”

Mot bakgrund av att Good Cause-stiftelsen skänkt nästan 60 miljoner kronor till välgörande ändamål sedan start har det satsade kapitalet på mellan 15 och 20 miljoner kronor avkastat mycket bra och gjort grundarna glada, påpekar Stefan Krook.

Men hur kunde du överge Good Cause-modellen till förmån för en kapitalistisk modell efter att ha blivit upplyst av självaste Dalai Lama?

”Jag har inte övergett den, jag är bara övertygad att man kan göra gott genom entreprenörskap med olika modeller. Man måste välja modell efter utmaning. I Kivra går ökad omsättning hand i hand med ökad miljönytta. I dagsläget sparar vi cirka tvåtusen träd i månaden. Det är faktiskt något av ett nirvana att kunna jobba med ett hållbarhetsprojekt som är ett till ett med affären.” 

Intervjun publicerades i aprilnumret av Veckans Affärer-magasinet, nr 3 2018. Teckna en prenumeration och läs våra artiklar först av alla.


Med vårt NYHETSBREV missar du inget viktigt!

Kalendarium

MEST LÄST PÅ VA.SE

Senaste dygnet I veckan
  1. FN-rapport: Marknadskrafterna dödar planeten – dags för nytt ekonomiskt system
  2. Största kursrallyt på två decennier: Så kommenterar proffsen H&M:s uppvisning
  3. Coca-Colas nya recept för att få fart på försäljningen – cannabis
  4. Hennes uppdrag: Få fart på det gamla postorderföretaget – nu ökar de med 2 miljoner i veckan
  5. Nya uppgifter: Uber vill köpa svenskens taxi-app – för uppemot 22 miljarder
  1. Topp 10: Aktierna med starkast köpsignaler just nu
  2. Rockström: Så halverar vi klimatutsläppen till 2030 – ”Digitala revolutionen är världsekonomins joker”
  3. FN-rapport: Marknadskrafterna dödar planeten – dags för nytt ekonomiskt system
  4. Supertalangen vill ge tillbaka till samhället – nu ska hon hjälpa andra unga kvinnor ta kontroll över sina öden
  5. Rymdlegendar försvarar Elon Musks marijuana-rökning: Han är det bästa vi haft sedan Thomas Edison

För dig som prenumerant