Fotograf: Daniella Backlund/SvD/TT

Citis globale analyschef: Därför kan e-kronan bli ett hot mot svenska banker

Riksbankens e-krona riskerar att bli ett disruptivt hot mot alla svenska banker om den introduceras. Många banker, inklusive den största i den nordiska regionen, Nordea, har det redan tufft i och med digitaliseringen. Det hävdar Citis globale analyschef Ronit Ghose i samband med en ny het trendrapport.

”Om du som medborgare vill sätta in pengar så känner du ju dig ännu säkrare om du går till Riksbanken än till en bank som enbart omfattas av den statliga insättningsgarantin”, säger Ronit Ghose, global analyschef för banksektorn vid amerikanska Citi med verksamhet i drygt 100 länder.

Då staten sålde av sista andelen i Nordea hösten 2013 löd motiveringen att ”statens roll är att reglera bankerna, inte äga dem”.

Men nu hävdar Ronit Ghose att Riksbankens planer på att ge ut e-krona kan utgöra ett stort disruptivt hot mot den svenska banksektorn.

”Det är därför som jag anser att frågan om e-krona måste utredas grundligt.”

Ronit Ghose har varit bankanalytiker vid Citi Research sedan 1997 och har en närmast rockstjärneliknande status inom den världen.

Jag träffar honom vid Citis kontor i folkmyllret vid Birger Jarlsgatan i Stockholm för att diskutera bankens senaste trendrapport ”Bank of the Future – The ABCs of Digital Disruption in Finance”. 

Och om det är någon bland världens ledande bankanalytiker som kan den nordiska marknaden som ett rinnande vatten så är det just Ronit Ghose.

Han har bevakat svenska banker sedan 1998 då han gjorde sin första av över 100 besök i Stockholm.

Dubai-bon som är van vid sexfiliga motorvägar mellan flygplatsen och hemmet ser klara paralleller mellan det som händer i bankvärlden just nu och hur han nyligen kunde svära över att fastna i trefiliga motorvägar när han skulle ta sig till flygplatsen Heathrow för att kunna ta sig vidare till Köpenhamn.

Det vill säga precis som med de brittiska motorvägarna är bankernas teknik pålitlig, men ack så långsam och föråldrad.

”Bankvärlden har inte har hängt med i den kundrevolution som den snabba digitaliseringen har fört med sig under det senaste decenniet med allt högre krav på tjänsterna.”

Ronit Ghose exemplifierar med hur en vän till honom skulle sätta upp ett bankkonto för att dra igång ett företag och det tog sex veckor att få igång kontot.

”Då var han ändå kund i banken.”

Ett annat exempel är att det än idag kan ta tre dagar att utföra en transaktion.

Sett ur ett sådant perspektiv innebär e-handelsjättar som Alibaba och Amazon dels en direkt utmaning genom betallösningar som Alipay, dels en indirekt utmaning genom att själva transaktionen hos de banker de själva har utvecklat sker så gott som omedelbart.

De traditionella bankerna sitter dock med ett trumfkort på hand – förtroende.

Problemet är bara att bankerna inte har lyckats dra full nytta av förtroendet eftersom stordatorsystemen gör att all den massiva kunddata man får tillgång till hamnar i svåråtkomliga silos.

”Förutom att bankerna är långsamma och vet lite om kunderna känner techjättar som Alibaba och Amazon nästan till för mycket om sina kunder. Så traditionella banker måste först satsa på att få fram bra data innan det ens kan bli tal om att satsa på big data.”

Rapporten visar att de största vinnarna är de banker som inledde en digital storsatsning för 7-8 år sedan. Här lyfter Ronit Ghose bland annat fram holländska ING och Singapore-banken DBS.

”Förr var det ett stående skämt att kalla DBS för ”Damn Bloody Slow”, men idag ligger man långt fram med transformationen och kallas numera för Digital Bank of Singapore.”

Nya Citi-rapporten visar också att tillväxtmarknader som Polen Turkiet, Ryssland och inte minst Kina också ligger långt fram genom att man har kunnat hoppa över flera steg i utvecklingsprocessen och i stället gå direkt på ny teknik.

”Om du verkligen vill se hur framtiden för pengar kommer att te sig så bör du resa till Shenzhen.”

Så var hamnar svenska banker i diskussionen om framtidens bank egentligen?

Här kan man säga att även om det är allmänt känt att svenska banker sitter kvar med föråldrade stordatorsystem så gör vår relativt okomplicerade marknad att vi hamnar i samma klass som länder som Australien och Singapore.

”Sett utifrån en global standard för bankerna i hela Skandinavien en relativt okomplicerad tillvaro.”

Det finns dock ett undantag – Nordea.

”Förutom att Nordea befinner sig på fyra marknader kompliceras situationen ytterligare av arvet från alla förvärv under Nordbanken-tiden.”

Då det gäller bankerna i eurozonen är största problemet att de drar sig för att investera inför framtiden då ländernas många gånger höga skuldsättning gör att bankerna inte vet om det har någon finansiell kudde att landa på om det skulle gå snett.

”Då huset brinner vill du komma ut så är du upptagen med att bekämpa elden i stället för at planera för framtiden.”

Då det gäller bankernas vara eller icke vara menar han att skillnaden mellan när en tiokilometers himlakropp kolliderade med jorden och alla dinosaurier gick under är att bankerna fortfarande har tid på sig.

Men det gäller att skynda, enligt Ronit Ghose.

Som exempel nämner han hur han diskuterade fintech med en av de största svenska bankerna för ett par år sedan.

Banken kunde visserligen köpa att nischprodukter kunde bli konkurrensutsatta i och med digitaliseringen, men var övertygade om att ingen kunde komma åt kassakon bolån.

Bara för så sent som för ett par veckor sedan slog fintech-bolaget Enkla till med ett erbjudande på 0,95 procents bolåneränta bundet på tre år – och fick in intresseanmälningar på 20 miljarder redan första dygnet.

LÄS MER: Miljardrusning till superbilliga bolånen första dagen – och fler bolag gör sig redo

”Vi ser hur nya aktörer kommer in och försöker att bli mellanhänder, medan själva kapitalet reses av tredjepartsaktörer som försäkringsbolag och annat.”

Konkurrensen ökar ytterligare genom att äldre aktörer på den svenska bankscenen som exempelvis Danske Bank nyttjar ny teknik för att skala upp verksamheten.

Dessutom har aktörer som SBAB och just Danske Bank tagit över en stor del av nyutlåningen på den svenska bolånemarknaden.

Ronit Ghose tycker att Bill Gates slog huvudet på spiken då han sade att ”världen behöver banking, men inte banker”, men håller däremot inte med Deutsche Bank-höjdaren Marcus Schenck om att digitala plånböcker kopplade till kryptovalutor kan göra bankkonton obsoleta redan om 5 år.

”Banker och konton har existerat sedan den mesopotamiska tidsperioden så bankerna kommer att finnas kvar även om ekosystemet befinner sig i en snabb förändring. Den största existentiella frågan handlar om ifall vi kommer att ha kryptovalutor eller till och med centralbanker som likt Riksbanken också planerar att ge ut egna kryptovalutor.”

LÄS ÄVEN:  LENA APLER: Det här är bankernas bästa chans att överleva finansracet som väntar


Med vårt NYHETSBREV missar du inget viktigt!

Kalendarium

MEST LÄST PÅ VA.SE

Senaste dygnet I veckan
  1. Ericssons aktie rusar på positiv rapport: ”Strategin biter”
  2. Tesla-aktien tappar – efter Elon Musks ‘pedofil’-tweet
  3. Efter ’pedofil’-tweeten: Nu ber Elon Musk om ursäkt för kommentar om grottdykare
  4. Gardell gör miljardklipp efter Ericssons starka rapport
  5. AR-bolagets aktie rusar på börsen när Spiltan gör intåg
  1. ’Genvägen’ till att bli mångmiljonär – franchisetagare för 7-Eleven, Pressbyrån och Burger King
  2. ”Vi står inför en revolution – gigekonomin är här för att stanna”
  3. Storvinnaren på Avanzas ras: ”Kan rasa ytterligare 70 procent”
  4. På bara 3 år har Kylie Jenner byggt en förmögenhet på 900 miljoner dollar – snart är 20-åringen världens yngsta ’self-made’ dollarmiljardär
  5. Nu väntar nya rekordböter från EU för Googles Android-system

För dig som prenumerant