Sarah McPhee är optimistisk inför vad hennes nya lösning Clusjion kan leda till, i arbetet med att förebygga trakasserier på arbetsplatsen.

Startupbolagen som föds ur #metoo-upproret

Nu kommer startupbolagen i spåren av #metoo. I Sverige var finansprofilen Sarah McPhee först ut: ”Jag vill avslöja vad kvinnor, homosexuella och transpersoner utsätts för.”

I höstas satt två unga entreprenörer, Amir Moravej och Ritika Dutt, i Montreal och funderade på vilket som skulle bli nästa juridiska område för deras egenutvecklade robot Botler AI. Svaret kom snabbare än de hade väntat sig.

Den 15 oktober bröt skandalen kring Hollywoodproducenten Harvey Weinstein ut och #metoo drog fram som en tsunami över världen. Att sexuella trakasserier inte bara var något som förekom i Hollywood blev mer än glasklart.

Lika glasklart blev det för Amir Moravej och Ritika Dutt vad de skulle ägna sig åt. Samma sak för en mängd andra startupbolag världen över, många med kvinnliga grundare, som såg händelsen som ett tillfälle att agera för förändring.

Roboten Botler AI har gått igenom dokument från 300 000 rättegångar i Kanada och USA och hjälper den utsatta att förstå om en händelse kan klassas som sexuella trakasserier eller sexuellt brott. Men målet för Botler AI är inte att tala om om det går att vinna en rättegång eller inte, utan att ge kvinnor styrka och självförtroende grundat i juridiken.

Redan innan Harvey Weinstein blev ett namn på allas läppar fick 22-åriga Tammy Cho och hennes entreprenörsvän Grace Choi i Silicon Valley idén att starta sajten Better Brave. Det som triggade dem var ingenjören Susan Fowlers vittnesmål från sin tid på Uber, ett år av trakasserier i en dysfunktionell organisation.

Better Brave fungerar som guide till såväl den utsatta som till kolleger och andra med allt från lagstiftning till vägar att hantera den uppkomna situationen.

Ett annat exempel är rapporteringsverktyget Tequitable. Grundarna är två kvinnor med långvarigt förflutet inom den amerikanska techindustrin, Lisa Gelobter och Heidi Williams. I teamet ingår även Freada Kapor Klein, forskare i jämställdhetsfrågor, investerare och filantrop.

I Tequitable kan anställda rapportera sexuella trakasserier eller andra kränkningar anonymt direkt i en app, data som sedan kan användas av vd:n eller styrelsen som underlag.

En liknande tjänst har tagits fram av den svenska finansprofilen Sarah McPhee, som när hon sommaren 2015 valde att kliva av rollen som vd för SPP hade en över trettio år framgångsrik chefskarriär bakom sig.

”När jag gick i pension bestämde jag mig för att avslöja vad kvinnor, homosexuella, invandrare och transpersoner utsätts för på arbetsplatsen. Det handlar inte bara om sexuella trakasserier utan om kommentarer och kränkande beteende”, säger Sarah McPhee.

Det blev upptakten till Clusjion, en startup som hon grundade för ett drygt år sedan med egna pengar och med tre digitala konceptutvecklare, Louise Samet, Erika Hoffman och Karin Edgren.

Clusjion är en digital tjänst där anställda kan rapportera kränkande beteende anonymt men som också löpande visualiserar läget för ledningen och styrelsen. Företag som tecknar abonnemang får också tillgång till en expertpanel bestående av HR-specialister, psykologer, forskare och ledare.

”Arbetsgivaren får löpande kartläggningar med fakta som vilka typer av kränkningar som förekommit och i vilken omfattning. Syftet är inte att peka ut någon särskild person utan att visa på en kultur av kränkande beteende. Det är också att peka på fakta, inte berättelser som lätt blir väldigt personliga och svåra för män eller de som leder bolaget att diskutera”, säger Sarah McPhee och tillägger.

”Bara vetskapen om att verktyget finns ökar medvetenheten hos hela organisationen.”

En annan svensk entreprenör som plockat upp stafettpinnen i kampen mot sexuella trakasserier är Gabriella Fägerlind, som driver Implement Diversity, en e-utbildning.

”När metoo drog i gång hade jag jobbat praktiskt med jämställdhet och mångfald sedan 1999, alltifrån böcker och föredrag till praktiska insatser på arbetsplatser. Jag insåg att det inte fanns tydlig och lättillgänglig information för chefer om vad lagen kräver, vad man ska göra om det finns trakasserier på arbetsplatsen eller hur man ska arbeta förebyggande”, säger hon.