"Industrin behöver det vi utvecklar – och det är bråttom nu"

Danica Kragic Jensfelt ska med hjälp av Wallenbergs miljarder få industrin och forskarna att sam­arbeta om artificiell intelligens.

Makten över framtiden. En viktig del av den ligger i händerna på Danica Kragic Jensfelt, 47 år, professor i datalogi på KTH och ansvarig för  akademins samarbete med närings­livet i utvecklingen av AI, artificiell intelligens.

Den första januari fick hon ett nytt jobb. På halvtid är hon professor, undervisar på forskarutbildningen och handleder fjorton doktorander. På halvtid samordnar hon sju lärosäten med näringslivets intressenter i det nationella forskningsprojektet Wasp, Wallenberg Autonomous Systems and Software Program.

Hon är bryggan mellan två världar med olika förutsättningar, förväntningar, tempo, kulturer, ibland även intressen och vilja.

”Skrämmande och spännande. Det är inte vad en akademiker är tränad för”, säger hon om den nya utmaningen som till stor del handlar om internationell omvärldsbevakning, att rekrytera ”udda, fantastiska personer och se till att de gör sitt jobb”, och om att få alla att samarbeta över gränserna.

Till det krävs en god pedagog och visionär. Det har Danica Kragic Jensfelt gjort sig känd som, bland annat i ”Sommar i P1”. Så även när hon förklarar vad AI egentligen består av:

”Vi människor har ju sinnen som hela tiden inhämtar information om vår omvärld, den informationen ligger till grund för alla våra beslut. Datorer har sensorer. AI handlar om samma sak – att få sensorerna att inhämta information på samma sätt som sinnen, och fatta beslut.”

Och det är bråttom. Både av internationella konkurrensskäl och samhällelig omställning:

”Industrin behöver det vi utvecklar, så mycket och så fort.”

Men vi har också många samhällssystem som inte funkar, som teknik kan frigöra resurser till, menar hon och tar skola, hemtjänst och färdtjänst som exempel.

”Jag tycker det är så konstigt att många teknikdiskussioner handlar om att jobb ska försvinna. Det här ger oss tvärtom möjligheter att fokusera på de uppgifter vi säger att vi värderar: relationer, lärande. Vad är det som säger att elever lär sig bäst om trettio delar på en lärare?”, säger hon och tycker att det pratas för mycket om värderingar – eftersom vi i praktiken oftast agerar tvärtom.

”Tänk dig vad som skulle hända med läraryrket om de fick lika mycket betalt som investment bankers.”

 

Danica Kragic Jensfelts mål är att tekniken ska lösa samhällets faktiska problem. Nu tycker hon att det går mycket energi på sociala medier som kanske snarare gör oss olyckligare:

”De skapar ett ytligt sätt att umgås och ställer stora krav på att vi ska bli perfekta människor. Jag tror inte att vi alltid fattar hur vi förändras som människor när vi umgås med teknik.”

Själv tror Danica Kragic Jensfelt på ordets makt. Hon tar alltid tillfället att prata mänsklig moral och etik i relation till tekniken när hon föreläser. Oväntade sammanhang med ny publik är alltid ett plus. Som när hon gjorde reklamfilm för Rodebjers kläder för två år sedan och knöt ihop ingenjörskonst med mode och hållbarhet (filmen finns på Youtube).

”Varför inte? Jag vill nå så många människor som möjligt”, säger hon och skrattar.

Teknik är inte vår svåraste utmaning, utan uppmärksamhet. Att skilja på vad som är viktigt och inte. I varje ögonblick.

”Jag tränar på det hela tiden.” 

LÄS MER: Hela listan - Näringslivets 125 mäktigaste kvinnor 2018