Fotograf: Ignitia press (montage)

Fick snilleblixt och drog till Afrika – där hennes bolag snart passerar 1 miljon användare

Liisa Smits från Södertälje lämnade forskarkarriären för att flytta till Ghana. Där hjälper hennes mobilbaserade vädertjänst till att lösa två av världens största utmaningar – fattigdom och matförsörjning.

Liisa Smits börjar samtalet med att avge ett löfte. Innan årets slut kommer hennes mobilbaserade vädertjänst Ignitia att användas av 1 miljon bönder i Västafrika.

Det är ett rejält lyft från dagens 330 000, men inget i förhållande till potentialen.

”I Nigeria till exempel, där vi fått till ett bra samarbete med en operatör, har vi en räckvidd på 102 miljoner människor. Nu ligger utmaningen i att få dem att bli varse om att vår tjänst existerar och det är inte helt enkelt. Västafrika är lika stort som USA och många lever på landet”, säger Liisa Smits som 2010 lämnade forskarkarriären bakom sig för att bli entreprenör.

I sin roll som gästforskare på University of Washington, UW, ägnade hon dagarna åt att studera satellitdata över fenomen kopplade till klimatförändringar över Arktis tillsammans med ett gäng från Nasa. Men efter två år insåg hon att det var något som saknades.

”Det var jättespännande men forskningen, som i sin natur är långsiktig, hade ingen direkt länk till det som pågår i världen just nu.”

Det var under en sömnlös natt som hennes frustration fick fritt spelrum.

”Jag funderade över hur det kunde finnas så himla mycket satellitdata för områden runt ekvatorn men samtidigt så otillförlitliga väderprognoser. De hade en träffsäkerhet på 39 procent. Jag var bara tvungen att ta reda på varför.”

Hon började med att knacka på hos sina smarta forskarkollegor på UW och fick snabbt en bra överblick för var utmaningen låg och hur den skulle gå att lösa.

Timingen var perfekt även på andra plan. Priset på processorkraft hade rasat och kunskapsnivån kring att använda satellitdata för att modellera väder hade höjts väsentligt.

Efter att ha samlat insikter började hon samla personer, som skulle kunna ingå i hennes team. Innan hon begav sig hem till Södertälje, där hon är uppvuxen, för att leta vidare på hemmaplan hade hon knutit till sig en kollega från Nasa.

Med dubbla utbildningar, i teoretisk fysik och meteorologi, hade hon också en del tidigare studiekamrater att välja bland.

2010, endast 25 år gammal, tog hon sitt pick och pack och sina tre teammedlemmar och flyttade till Ghana.

”Ska man utveckla en produkt måste man vara nära den tänkta marknaden.”

LÄS ÄVEN: Här är de hetaste svenskarna i Mellanöstern och Afrika

Under tre års tid varvade hon långa sittningar framför datorn tillsammans med teamet i den ghanesiska huvudstaden Accra med resor i landet för att ta reda på var den största nyttan och betalningsviljan av deras vädertjänst fanns. Att göra sig förstådd i de små byarna på landet var en utmaning, men det fanns oftast någon i varje by som kunde engelska, berättar Liisa Smits.

”Det var under dessa rundresor det stod klart att bönderna var den mest naturliga målgruppen. Sedan träffade jag också ett antal företag och industrier som kom med bra input.”

Satellitdata och smarta algoritmer i all ära men det var något helt annat som blev den största utmaningen för Liisa Smits och hennes team – att kommunicera med människor som bara pratar lokala afrikanska språk och där en stor andel är analfabeter.

”Vi började med att testa med färgerna i ett stoppljus, där exempelvis rött ljus skulle varna för kraftiga regn eller annat oväder. Men de flesta bönderna i Ghana hade aldrig sett ett rödljus och förstod inte kopplingen alls. Nästa idé vi fick, som vi tyckte var jättesmart eftersom vi inte kunde skicka bilder till vanliga mobiler, var att använda så kallade Ascii-symboler. Med dem kunde vi skicka symboler på regn och sol och så vidare. Men när de fick syn på solen undrade de vilken typ av spindel det kunde handla om.”

Till slut landade det i ett enkelt sms med två rader där det första ordet i den översta meningen står för vädret idag och det första ordet i den undre meningen står för vädret imorgon.

”Efter ett test över en säsong, det vill säga 180 dagar, hade över 90 procent av bönderna lärt sig att känna igen våra sju nyckelord för att beskriva vädret. Men det tog lång tid för oss att inse att allt det innehåll vi skapade i vår superdator inte var av intresse för bönderna, samtidigt som de visste precis vad de skulle göra med en regnprognos. Därför skalade vi ned vår hightech-lösning och kommunicerade bara det allra mest basala.”

Fyllda av insikter investerade de i en superdator som placerades i en gruva under den svenska huvudstaden.

”Den var svindyr, men vi kunde bekosta den med hjälp av investeringar från utländska affärsänglar med bakgrund i telekombranschen och forskningspengar.”

I slutet av 2014 lanserade Ignitia sin vädertjänst i Ghana.

Affärsmodellen bygger på samarbeten med operatörer som tar en del av intäkterna från tjänsten, i dagsläget 4 cent per 48-timmarsprognos, och bönderna betalar per sms via sina kontantkort. Tjänsten kräver inget internet och inga smartphones.

”Har man inga pengar på sitt kontantkort så får man ingen prognos.”

Hennes vädertjänst har lyft precisionen i prognoserna för tropikerna från 39 till 84 procent. Det ger många positiva effekter på två av världens stora utmaningar, fattigdom och matförsörjning.

”Det amerikanska universitetet UC Berkeley var på fältet under sex månader förra året och kunde konstatera att vår typiska kund tjänar 2 dollar per dag, vilket är FN:s fattigdomsgräns. Med hjälp av vår tjänst fick de i snitt upp skörden med 65 procent vilket gav 480 dollar i ökade inkomster per år. Med en extra dollar per dag kunde de skicka barnen till skolan, laga sitt tak eller till och med investera i en motorcykel så att de kunde ta sig snabbare till fälten. Vår tjänst kostar cirka 6 dollar per år. Det innebär att varje bonde får tillbaka 80 gånger sin investering. Klart en bättre investering än bitcoin.”