Fotograf: Jimmy Flinck/Flickr

Naturens gratisarbete – en smart investering

Allt fler inser värdet av att samarbeta mer med naturen, skriver Charlotte Bejersten Nalin med flera debattörer.

Naturen är fantastisk, inte minst för att dess ekosystem ger oss mat och bättre hälsa, luft, vatten och klimat. Dessa ekosystemtjänster är grunden för vår välfärd. Varje dag tas hundratals beslut som påverkar Sveriges ekosystem positivt eller negativt. För att stärka ekosystemen måste fler beslut värdera ekosystemtjänster.

Mycket tyder på att vi står inför en positiv förändring, att allt fler ser värdet av att arbeta med naturen snarare än mot. I en ny undersökning med 200 viktiga samhällsaktörer svarar 75 procent att andelen beslut som fattas utifrån kännedom om värdet av ekosystemtjänster kommer öka i den egna sektorn de kommande fem åren. 75 procent svarar även att de senaste tre åren har kunskapen om ekosystemtjänster ökat inom sektorerna kommuner, länsstyrelser, areella näringar och byggbranschen.

I Sverige finns fortfarande tid att fatta smarta beslut över mark- och vattenresurser. Utmaningen är att denna förändring måste ske nu, och inte om fem eller tio år. I dag arbetar en tredjedel av Sveriges kommuner med ekosystemtjänster i olika beslut, enligt miljötidningen Aktuell Hållbarhets kommunrankning 2017. Vid sidan av kommunerna är det förstås lika viktigt att fler företag synliggör och värderar ekosystemtjänster i beslut.

Vi som undertecknar denna text har de senaste åren genomfört en satsning för att fler beslut ska inkludera värdet av ekosystemtjänster. Satsningen var ett regeringsuppdrag som samordnades av Naturvårdsverket. För oss är det uppenbart att värdering av ekosystemtjänster i beslutsfattande ger underlag för mer resurseffektiva och hållbara beslut. Investeringar som bygger på att samarbeta mer med naturens gratisarbete – ekosystemtjänsterna – är dessutom mer ekonomiskt hållbara.

Det behöver inte finnas en motsättning mellan att utveckla samhället och att gynna ekosystemtjänster. Tvärtom, hus och områden som planeras och byggs smart gynnar ekosystemtjänsterna. Genom att kartlägga och analysera ekosystemtjänster kan hållbar förtätning planeras samtidigt som goda boende- och livsmiljöer skapas. Takträdgårdar, gröna fasader och gatuträd är några exempel.

Genom att bevara och utveckla ekosystemtjänster skapas attraktiva bostadsområden med högre fastighetsvärden och mer energieffektivitet. Attraktiva bostäder innebär även att boende stannar längre vilket minskar kostnaderna för slitage.

Ekosystemtjänster är dessutom viktiga för folkhälsan. Vistelse i grönområden och parker främjar ökad rörelse, minskar stress, sänker blodtryck och stärker immunförsvaret. Och barns lek i naturen är mer jämställd, jämlik och fantasifylld, och ofta mer på barnens egna villkor. Lek i naturområden stärker även koncentrationsförmågan och därmed inlärningen för skolbarn.

Skogs- och jordbruk, turism, rennäring, jakt och fiske är tydliga exempel på branscher som är direkt beroende av en levande natur med flera olika ekosystemtjänster. Gemensamt för dessa branscher är också att de skapar jobb utanför storstadsregionerna. 

Vår uppmaning till Sveriges alla beslutsfattare inom kommuner, länsstyrelser, areella näringar och byggbranschen är att synliggöra och värdera ekosystemtjänster i sina beslut, att göra det i högre grad från och med nu, och att därmed bli en del av denna positiva förändring.

Charlotte Bejersten Nalin, hållbarhetsstrateg, NCC Building Sverige

Elisabeth Berggren, kommunekolog, Skellefteå kommun

Emelie Bjurå, transaktionschef, OBOS Sverige AB

Karolina Brick, miljöchef, Riksbyggen

Liselott Eriksson, natur- och friluftsstrateg, Nacka kommun

Jeanette Flodqvist, miljöstrateg Region Skåne

Dag Fredriksson, kommunekolog, Jönköpings kommun

Johan Gerklev, hållbarhetschef, Skanska Sverige

Doris Grellman, naturvårdare, Umeå kommun

Annika Kruuse, fil dr/projektledare, Malmö stad

Carin von Köhler, miljöplanerare, Upplands Väsby kommun

Tobias Markensten, utredare, Jordbruksverket

Jens Mentzer, utredare och miljöekonom, Havs- och vattenmyndigheten

Anna-Karin Modin-Edman, hållbarhetschef, Arla Sverige

Widar Narvelo, kommunekolog, Helsingborgs stad

Johan Niss, naturvårdsstrateg, Länsstyrelsen Skåne

Carina Wettemark, koordinator Biosfärområde Kristianstads Vattenrike, Kristianstads kommun

Ulrika Åkerlund, landskapsarkitekt, Boverket

Karin Skantze, projektledare för Naturvårdsverkets regeringsuppdrag att kommunicera ekosystemtjänster


Med vårt NYHETSBREV missar du inget viktigt!

Kalendarium

För dig som prenumerant