Fotograf: Hossein Salmanzadeh/TT

Regeringen säger ja till amorteringskravet

Regeringen säger ja till amorteringskravet.

Regeringen har beslutat att säga ja till Finansinspektionens förslag om skärpt amorteringskrav.

Det meddelade finansmarknadsminister Per Bolund vid en pressträff på torsdagen.

Det skärpta amorteringskravet innebär att nya bolånetagare med bolåneskulder som överstiger 4,5 gånger bruttoinkomsten ska amortera minst 1 procent av skulderna utöver det befintliga amorteringskravet.

Förslaget ska implementeras den 1 mars 2018.

Han konstaterade att hushållens skulder har ökat till 180 procent av de disponibla inkomsterna, och den årliga tillväxten har varit hög.

Detta är en risk för svensk ekonomi, vilket flera bedömare som Riksbanken men också internationella bedömare som OECD och EU-kommissionen påpekat.

Per Bolund sade att det behövs ett ansvarstagande för att hantera en av största riskerna för ekonomin. Det är en välriktad åtgärd som minskar sårbarheten för hushållen, och det är bra att det blir en mer sund amorteringskultur.

Han framhöll att det är viktigt att komma ihåg att flertalet av de nya bolånetagarna inte berörs av det nya kravet, utan det berör främst hushåll med en mycket god ekonomi i framför allt de större städerna.

Förslaget berör ungefär 15 procent av de nya bolånetagarna, och kopplas till de samlade bruttoinkomsterna.

1 procent av dessa följer redan de nya kraven. Av de återstående väntas ungefär hälften, 7 procent, minska sina lån och ändra sina preferenser, medan 7 procent väntas amortera mer.

Vad gäller konsekvenserna för den svenska ekonomin från förslaget grundar sig regeringen på FI:s analys, men har även gjort en egen analys.

Den visar att effekterna på den svenska ekonomin är att väntas vara mycket begränsade på kort sikt. Utvecklingen i svensk ekonomi är stark, med lägre arbetslöshet och låga räntor, och det gör också att ekonomin klarar av de kortsiktiga effekterna. Att hushållen får stärkta buffertar är det också till gagn för den svenska ekonomin på längre sikt.

En effekt på kort sikt kan bli en minskad rörlighet på bostadsmarknaden, men det måste ställas i relation till andra risker.

Han konstaterade att FI:s bedömning är att förslaget kan dämpa bostadspriserna med cirka 1,5 procent.

Det vi ser just nu är en utplaning och på vissa marknader en nedgång på bostadsmarknaden, men det är också en effekt av en tidigare kraftig uppgång, på 30 procent på tre år, och då är det naturligt att vi får en stabilisering på marknaden.

Skulle det bli kraftigare nedgång på bostadsmarknaden eller en oväntad vändning i ekonomin så har FI många verktyg att justera.

Det regeringen har att säga är ja eller nej, och nu har regeringen valt att säga ja till förslaget. Det är olämpligt att överpröva Finansinspektionen bedömning, även om det kanske inte finns något lagligt hinder att göra ändringar. Det återstår därmed att säga ja eller nej till ett färdigt förslag.

Per Bolund sade att de har fört samtal med oppositionen har hört deras synpunkter. Oppositionen stödjer inte förslaget men står bakom det ramverk som de kommit överens om i riksdagen, att det är FI som tar fram förslag inom makrotillsyn och att regeringen säger ja eller nej till förslagen.

Regeringen ser risker i svensk ekonomi kopplade till hushållens skulder och har gett FI ett mandat att hantera makrotillsynen. Har de fått tillsynsansvaret för den makroekonomiska stabiliteten så finns det också skäl att lyssna noga.

"Det är en ganska mild åtgärd om man jämför med andra åtgärder", sade Per Bolund.

Vad gäller att bostadsminister Peter Eriksson varit kritisk till att säga ja sade Per Bolund att det är naturligt att ha skilda perspektiv men att hela regeringen står bakom att säga ja. Han tror också att det finns ett ganska starkt stöd bland svenska folket för att hantera riskerna och att skapa en sund amorteringskultur.


NYHETSBREV


Kalendarium

SENASTE VA