Två killar från förorten har byggt ett monster som växer snabbare än Spotify – ”Vi har fått jobba dubbelt så hårt”

Truecaller växer i rekordfart – och nu har de dessutom börjat tjäna pengar.

Din app används av 250 miljoner människor. Dock tjänar du knappt ett öre och ditt bolag går back 180 miljoner kronor.

Vad gör du?

Det var frågan som Alan Mamedi, medgrundare och vd till svenska telefonboksappen Truecaller, ställdes inför i januari 2016.

När vi ringer upp Alan Mamedi knappt två år senare, verkar det som att han har klurat ut svaret. Annonspengarna har börjat rulla in och dessutom har man lanserat en sorts Truecaller 2.0 i Indien, bolagets viktigaste marknad.

När en indier skaffar sig en telefon idag, är det sannolikt att denne laddar ner Truecaller allra först. I sin enkelhet visar Truecaller vem som ringer upp en, och filtrerar bort spam-meddelanden – en tjänst som framför allt uppskattas i bolagets starkaste marknader Nigeria, Egypten och Indien.

Allt började i Stockholmsförorterna, där Mamedi, liksom sin medgrundare Nami Zarringhalam, växte upp under enkla förhållanden.

”Det vi lärde oss under uppväxten och skoltiden vara att, som invandrare, måste du jobba mycket hårdare än alla andra för att få jobb”, säger Alan Mamedi, som urpsrungligen kommer från kurdiska delen av Iran och växte upp i Kungsängen utanför Stockholm.

"Vi ville aldrig skapa ett svenskt bolag, men ett globalt bolag med en global produkt." 

Mamedi träffade Zarringhalam – som flyttade till Sverige från Iran som treåring och växte upp i Vallentuna – på KTH, och grundade efter avslutade studier Truecaller 2009 vid ett Ikea-bord i Zarringhalams kök.

”Om du har en mentalitet där du alltid förväntats jobba två gånger hårdare, så blir det automatiskt. Det är en grej som har drivit oss”, säger Mamedi.

Samma Ikea-bord står idag i konferensrummet på bolagets kontor i Stockholm.

Samtidigt som Truecaller är en av Sveriges kändaste startups idag har man, inte bara på grund av bolagets exotiska marknader, också varit en outsider på tech-scenen.

”Vi ville gå emot den här vågen av techbolag i Stockholm. Vi ville aldrig skapa ett svenskt bolag, men ett globalt bolag med en global produkt. Det kräver människor från hela världen som bidrar med annorlunda tänk,” säger 33-årige Mamedi.

Och det verkar de minst sagt ha lyckats med: I många länder i Asien och Afrika är appen idag den mest populära efter Facebook, Whatsapp och Messenger.

Bolaget fortsätter att växa med cirka 300 000 användare per dag, en användartillväxt som inte ens Spotify kan mäkta med. Det är alltså som ett helt Malmö per dag i nya användare.

Ändå var konkursens brant inte lång borta 2013, då en desperat flygresa till Colorado för att jaga riskkapital blev lyckosparken som gjorde att Truecaller senare kunde få ombord några av Silicon Valleys hetaste investerare.

Resten är svensk tillväxthistoria av Daniel Wellingtons kaliber.

Annonspengar och Swish – Truecaller 2.0
I januari 2016 sålde Truecaller sin allra första annons. Omsättningen gick från nästan noll år 2015 till 56 miljoner kronor i fjol. 2017 räknar Truecaller med att tredubbla omsättningen och snudda lönsamhet för första gången.

”Det blir ett väldigt roligt år. Det gör det lättare att fokusera på framtiden och göra modiga expansioner”, säger Mamedi.  

Just nu etablerar Truecaller sig i Afrika, där man vuxit sig till 50 miljoner användare – helt utan kontor.

”Folk skrattade åt oss i början, och sade att telefonnummer är på väg bort. Men bara i Sverige är telefonnumret fortfarande jätteviktigt.”

Det är just i Afrika och Indien där en ny generation av smartphone-användare – ”next billion” som Mark Zuckerberg ofta pratar om  – kommer online för första gången, och hjälper Truecaller växa med hundratals miljoner fler användare de kommande tre åren, menar Mamedi.

”Det kommer att förändra allting”, säger Alan Mamedi och nämner Nigeria som ett exempel. Bara omkring 10 miljoner av landets snart 190 miljoner människor har smartphone idag - en siffra som kommer att mångdubblas inom kort. 



Även om tillväxten är ett stort fokus för Truecaller just nu, lägger de fortfarande mycket tid på att göra appen till nåt mer än en digital telefonbok och chatverktyg. Indiska marknaden fick tidigare i år uppleva lanseringen av ”en stor och ny version av Truecaller” – ett sorts Truecaller 2.0.

Den största förändringen är att indier nu kan ”swisha” med appen, säger Mamedi.

”Om du driver en liten verksamhet i Indien använder du förmodligen Truecaller för att ta emot betalningar, ungefär som Swish i Sverige”.

Hur har lanseringen av ”Truecaller 2.0” mottagits i Indien?
”Jag var inte säker hur marknaden skulle reagera, men varenda reaktion vi har stött på är: det här är vettigt och gör processen enklare. Så det har varit extremt positivt. Det gav också vårt team mer energi, och ett bevis på att vi är på rätt spår”.

Mamedi och Zarringhalams vision – att göra telefonnumret till en pålitlig identitetsfaktor för allt från fintech tjänster till online-identifiering – har blivit verklighet.

”Folk skrattade åt oss i början, och sade att telefonnummer är på väg bort. Men bara i Sverige är ditt telefonnummer fortfarande jätteviktigt,” säger Mamedi.

Med ”Truecaller 2.0” kan indier även fylla på sitt betalkort, och inom en snar framtid ”betala elräkningar och så vidare”, säger Mamedi.

Sen hoppas man lansera liknande produkter i bolagets andra marknader, och samtidigt bredda inkomstkällorna bortom annonser.



Ni hade några tuffa år innan ni började skrapa ihop intäkter. Finns det någonting du ångrar i efterhand?

”Vi borde ha slagit ihop våra appar i Indien mycket tidigare. Vi väntade helt för länge. Det är nåt jag reflekterar kring ibland.”

Med svindlande användarsiffror är det lätt att tappa fotfästet. Därför bjuder Mamedi med jämna mellanrum med sina stjärninvesterare på besök till Truecallers största marknader.

”En gång besökte vi tio av våra användares hem, och bara intervjuade dem.”  

Det är dock i Stockholm som det stora arbetet äger rum. Stadens relativt småskaliga techscen har också gett Truecaller möjligheten att ”stänga bort allt onödigt ljud”, säger Mamedi, vars team på cirka 100 anställda kommer från 40 olika länder.

”Eftersom de flesta i vårt team är från olika länder, är det positivt att ha Stockholm som huvudkvarter. Både ur fokuserings- och rekryteringsperspektiv.”

Som invandrare ligger integrationsfrågor Mamedi varmt om hjärtat – själv tycker han att integrationsarbetet ”bara är roligt”. 

”När vi har ordnat svenska julfester har många av våra anställda börjat direkt med varma rätter, och då har vi fått säga till dem att börja med de kalla”, säger Mamedi.

”Vi uppmuntrar också våra anställda att ta svensklektioner.” 


TOPPDELAD

Med vårt NYHETSBREV missar du inget viktigt!

Kalendarium