Fotograf: Peter Cedeling

AI-Professorn som är ”världens smartaste svensk”: Lägg pengarna på dagispersonal istället

VA träffar "världens smartaste svensk" - för att framtidsspana och prata AI.

Med svart skinnjacka, korpsvart hår och svarta ringar under mörka ögonen påminner MIT-professor Max Tegmark om en rockstjärna.

Sanningen är dock att de mörka ringarna är resultatet av att han tillbringat många nätter med att bygga vidare på sina teorier om parallella världar samtidigt som han filat på sin senaste bok ”Liv 3.0”.

Boken handlar om att maskiner med hög intelligens kommer att bli de första ”varelserna” i historien som kan uppgradera sin egen hårdvara.

Max Tegmark hoppas att ”Liv 3.0” ska bidra till att bredda AI-debatten och hävdar att Sverige har stora chanser att driva ett nytt ”svenskt experiment”.

I boken ”Det svenska experimentet” som nationalekonomen Assar Lindbeck skrev 1998 kom han fram till att en tydlig ansvarsfördelning mellan privat och offentlig sektor banat väg för Sveriges snabbt växande välstånd. Då särskilt när det gäller ekonomisk trygghet, sysselsättning, inkomstfördelning, konsumtion och investeringar.

I det nya ”svenska experimentet” föreslår Max Tegmark inte bara att Sverige hämtar inspiration från Finlands småskaliga experiment om medborgarlön (rätt till ersättning enbart för att man är medborgare), utan att vi som förberedelse inför AI-samhället satsar på samhällstjänster.

”Du skulle kunna ta samma pengar som exempelvis skulle gå till medborgarlön och anställa fler lärare, dagispersonal och folk som arbetar med att försköna våra parker. Arbeten där man bidrar till att försköna samhället är de jobb som folk både kommer att vilja ha och de som kommer att behövas.”

Han menar också, på samma sätt som ”Det svenska experimentet”, att privat sektor skulle kunna finansiera tillämpad forskning som kan ge ekonomiska vinster och patent redan inom 5 år, medan staten skulle kunna finansiera grundforskning på universiteten.  Säkerhet är ett exempel på det senare.

”Allt jag älskar med civilisationen är produkter av vår egen intelligens. Gör vi bara det på rätt sätt kan vi lösa dagens och morgondagens största problem som cancer och klimathotet. Men ska vi i framtiden kunna lita på ett AI som är smartare än oss är det viktigt att vi får maskinerna att både förstå och bibehålla våra värderingar.”

Han räknar ändå med att det kan dröja upp till 30 år innan världen har helt robusta system, men är tydlig med att forskarvärldens klassiska resonemang med att ”bygga saker” och justera i efterhand inte håller vad gäller AI.

”Vi skapade brandsläckaren för elden och säkerhetsbältet för bilen. Men med kraftfulla tekniker som kärnvapen eller AI måste vi ha strategier där vi försöker göra så rätt vi kan redan från start.”

Som den inbitne forskare han är idag vill han varken ställa sig på den sida som välkomnar AI eller den som ser det som ett stort hot mot mänskligheten.

Han kan ändå konstatera att ”medianvärdet” för världens forskningsrapporter pekar på att en artificiell superintelligens bara ligger några decennier bort, vilket är samma övertygelse Googles AI-bolag Deep Mind arbetar utefter.

Max Tegmark läste teknisk fysik vid KTH samtidigt som han tog civilekonomexamen vid Handels. Efter disputation vid Berkeley i Kalifornien fick han efter upprepade försök tjänsten som adjungerad MIT-professor.

Epitet ”Mad Max” har han fått av sina forskarkollegor för sina många vilda teorier om universum, medan det glassiga magasinet Icon bidrog till att han idag ofta benämns som ”världens smartaste svensk”.

Det senare är han ytterst tveksam till.

”Min 16-åring påminner mig ofta om vilken idiot jag är”.


NYHETSBREV


Kalendarium

SENASTE VA