Svenske experten: Här är 33 steg till ett längre liv

Hur gamla kan vi bli egentligen? Och vad ska du göra för att leva längre? Det skriver vetenskapsjournalisten Gustav Rydén Gramner om i nya boken 33 Steg till ett längre liv.

HUR GAMLA KAN VI BLI OCH VAR I VÄRLDEN LEVER FOLK LÄNGST?
En trend är att vi lever allt längre, även om maxlängden inte har ökat. En människa som levde för 1000 år sedan skulle teoretiskt sett ha kunnat bli lika gammal som en som lever idag, men blev det inte på grund av miljön.

De senaste åren har det hänt mycket med människans livslängd. Idag lever vi i snitt fem år längre globalt jämfört med för 15 år sedan. I Japan, där medellivslängden är högst, är kvinnors medellivslängd 86,8 år och ett barn som föds nu beräknas leva i 71,4 år globalt.

Sverige hamnar på en 19:e plats på medellivslängdslistan, med en medellivslängd på 82 år. 84 år för kvinnor, och 80 år för män. (2016) Andorra är med på listan över de tio länder i världen där befolkningen blir äldst. Det tros bero på en aktiv livsstil, ren luft samt bra sjukvård. Många, och gratis, gym tros också vara en anledning.

I Andorra dricker de också mest vin i Europa. Istället för att det skulle förkorta livslängden, vilket brukar vara bilden av hur alkohol påverkar oss, kan det faktiskt vara så att det finns ämnen i det röda vinet som delvis kan vara en orsak till att befolkningen i Andorra lever länge (läs mer under ämnet kost). De röker också i stor utsträckning vilket kan tala för att livsstil spelar mindre roll än vad man hittills trott.

I Sverige lever folk som längst i Halland. Hallänningarna har länge haft högst medellivslängd i landet. Det är till stora delar närheten till havet som gör det, tror forskare.

Vid en jämförelse mellan länderna i Europa lever folk mycket längre i väst än i öst. Det kan röra sig så om så mycket som 10-15 år för män. Orsaken tros till stor del vara skillnader i tillgången på god sjukvård.

I USA är det ca 0.1 procent risk att en 25-åring dör innan sin 26-årsdag. Skulle det vara möjligt att bibehålla den sannolikheten för varje år, istället för att den som nu går upp med åldern, skulle en människa kunna bli över 1000 år. Det låter som science fiction men det är precis det som forskningen riktar in sig på - att minska sannolikheten för att människor ska dö. Det sker snabba landvinningar inom detta område just nu.

BLÅ ZONER
När den belgiske forskaren Michel Poulain och hans italienske kollega Gianni Pes upptäckte den höga andelen 100-åringar i byarna på Sardinien ringade de in området med blått. Så föddes begreppet ”blå zon”. National Geographic har sedan ringat in fler områden där ovanligt många blir 100 år. Okinawa har den mest väldokumenterade statistiken.

I södra Sverige finns några områden där andelen 100-åringar är hög. Allra flest 100- åringar per 100 000 invånare har Lessebo med 75, följt av Markaryd med 63 och Högsby med 52. Tillsammans med ytterligare ett antal kommuner bildar de ett kluster som vi skulle kunna kalla en svensk blå zon.

Att flera öar är representerade bland världens blå zoner kan bero både på genetiska faktorer och på att öbor har haft det lättare att bevara en livsstil som förlänger livet.

Journalisten och äventyraren Dan Buettner har för National Geographic:s räkning besökt platser på jorden där många blir över 100 år. Många av dessa har det gemensamt att invånarna där traditionellt sett ätit betydligt färre kalorier än vad som i dag rekommenderas av Livsmedelsverket (se nedan om kalorisnål mat). De är också friskare och har betydligt lägre frekvens av demenssjukdomar än i den övriga industrialiserade världen. Enligt Buettner, som reser välden runt och föreläser om blå zoner, beror vår livslängd bara till tio procent på gener och övriga 90 procent på miljö. Genom att jämföra fyra platser som är tydliga blå zoner (Okinawa, Sardinien, Nicoya Peninsula i Costa Rica samt staden Loma Linda i Kalifornien) har Buettner försökt att formulera ett recept för ett långt liv. En longevity-formel om man så vill. Den formeln består av nio steg varav naturlig fysisk aktivitet inbyggd i vardagen är ett, som promenader och trädsgårdsarbete, att språket man pratar har ett ord för meningen med att man går upp på morgonen ännu ett, att man bara umgås med likasinnade är ett tredje och att man bygger in utrymme för pauser i tillvaron ett fjärde.

Några som tagit fasta på kosten som man äter i de blå zonerna är vetenskapsjournalisten Henrik Ennart och kocken Niklas Ekstedt som har skrivit boken Den blå maten: recept för ett långt och lyckligt liv. I den presenterar de recept som är inspirerade av vad folk äter i de blå zonerna. Men det är alltså inte helt säkert att det är maten som är anledningen. Det kan lika gärna vara genpoolen, att folk dricker mycket rödvin, att de motionerar på ett klokt sätt eller att de helt enkelt lever i trygga samhällen, med tillgång till bra sjukvård, där folk dör av ålder och inte av andra anledningar.

THE VILLAGE EFFECT
Det finns i åldersforskningen något som kallas för The Village Effect. Den går ut på att det går att visa på att folk i byar lever längre än folk i städer. Ingången till begreppet var frågan ”Varför tenderar kvinnor att leva längre än män?” och inspirationen kom från ön Sardinien, vilken uppmärksammades i och med att det beskrevs som en blå zon. Sardinien är en av få platser i världen där kvinnor och män blir lika gamla.

Det är möjligt att det är medelhavskosten och rödvinet, som ligger bakom den höga medellivslängden, men i boken The Village Effect. Why Face-to-Face Contact can Make us Healthier, Happier and Smarter avfärdas den förklaringen av författaren till boken, Susan Pinker, som är psykolog och som menar att grunden till ett långt liv är den mänskliga kontakten, inklusive fysisk beröring, som präglar bybornas liv. Varm vänskap, närhet och kärlek förlänger våra liv. På Sardinien, i de specifika byarna, var de sociala banden särskilt tighta och det är det som är The Village Effect. Något som särskiljer dessa sociala band är att de unga ofta tar väldigt mycket hand om de gamla. Folk lever också i ett ständigt småpratande, i brist på bättre ord. Vad som kemiskt händer i hjärnan av det så kallade bylivet är att det ger en ständig, liten tillströmning av signalsubstansen dopamin i hjärnan vilket gör oss nöjda och minskar stress. Till skillnad från preparaten som förhindrar allvarliga sjukdomar hjälper den här typen av liv, enligt Pinker, dig att tillfriskna snabbare.

En intressant faktor som kan förklara skillnader i levnadslängd i olika län i Sverige tros vara att många friska individer flyttar dit jobben finns, och de sjuka blir kvar på orten. Det skulle tala emot The Village Effect, fast kanske ännu mer tala för att utbildning och jobb gör att vi lever längre.

OM BOKEN 33 STEG TILL ETT LÄNGRE LIV
Det är en vetenskapsjournalistisk genomgång av forskningsfältet longevity. Boken är deskriptiv men den kokar, som titeln skvallrar om, ner till konkreta tips. Den kostar 55 kr och finns enbart tillgänglig som E-bok. Författaren Gustav Rydén Gramner är vetenskapsjournalist och forskningskommunikatör.




NYHETSBREV


Kalendarium

SENASTE VA

VA Karriär