Fotograf: Lindsten/Nilsson

Han är Sveriges hemlige miljardär: Så byggde Lennart Grebelius ett imperium bortom rampljuset

Miljardär, konstnär, entreprenör - VA har träffat Lennart Grebelius som på vägen från familjeföretaget i Sätila till fastighetsimperiet i Göteborg har tjänat mycket pengar - trots att det aldrig riktigt varit meningen.

Hur kan man förvandla en grundplåt på 3 miljoner kronor från en mössfabrik till en förmögenhet på över 1 miljard?

Svaret kan inte ens mannen som har lyckats med konststycket, doldismiljardären Lennart Grebelius, sätta fingret på.

"Jag har väl alltid gillat siffror", säger han tveksamt.

Med blont hår, runda glasögon och mörk ledig klädsel ser Lennart Grebelius ut som en kombination av en konstnär, kulturpersonlighet och affärsman. Och även om han inte vet vad som gjorde honom till miljardär är en sak klar: 64-åringen tänker inte vara det länge till.

Men låt oss först backa bandet.

Jag befinner mig ett stenkast ifrån Domkyrkan i Göteborg en mulen, lite blåsig och småkall dag i början av april.

Vid en oansenlig rostgrön port hittar jag en lika oansenlig namnskylt för Sätila Holding.

Det finns inget som vittnar om att här sitter en man som styr över ett fastighetsimperium som spänner över Stockholm, Göteborg, London och numera även Los Angeles.

Förutom en liten ort i Sjuhäradsbygden där Lennart Grebelius växte upp är Sätila namnet på den fabrik som producerade de omåttligt populära Stenmarksmössorna på 1970-talet och som än i dag säljer för 30 miljoner kronor om året.

Det är vid mössfabriken som sagan om Lennart Grebelius tar sin början.

Han var 21 när Sveriges främste skidkung, Ingemar Stenmark, for fram som ett jehu med sin färggranna mössa.

"Ingemar Stenmark var en sällsynt personlighet som åkte på Elanskidor. Det vore som om Skoda vann rally-VM. Men han bara vann och vann och kombinerade det med sin ödmjuka personlighet. "

Stenmarksmössan blev en av världens mest kända mössor. Men trots succén för familjeföretaget, hade nog få kunnat ana att Sätilasonen som hade så dåliga betyg att han inte ens kom in på gymnasiet skulle lyckas lyfta fabriken till högre höjder.

Efter att motvilligt ha börjat som mössförsäljare när han var runt tjugo dröjde det inte länge förrän Lennart Grebelius axlade vd-rollen och köpte ut föräldrarna.

Idén att bredda verksamheten till fastigheter föddes när Sätila hyrde ut sin nedlagda trikåfabrik i Tranemo som bibliotek åt kommunen.

"Jag insåg att det gick att tjäna mer pengar på att hyra ut fastigheter. Det var bara att skicka i väg fakturor. Mindre arbete - mera pengar. "

Han drog i gång en större fastighetssatsning i början av 1990-talet och snittade 20 procent i avkastning fram tills finanskrisen 2008/2009.

"Banken har alltid ställt upp med lån. Genom att räntorna föll, kassaflödet ökade och hyrorna steg kunde jag låna mer. Har man en 20-procentig avkastning länge, då blir det bra till slut, haha. "

Han har ett hjärtligt skratt som smittar av sig och vi går in på hans andra stora klipp - modekedjan Gina Tricot.

Lennart Grebelius köpte 43 procent för några miljoner kronor i slutet av 1990-talet. Vinsten blev 200-300 miljoner kronor när han sålde stora delar 2014.

Planen är att göra sig av med resterande 15 procent.

"Gina Tricot var roligt, men jag har svårt att förstå konsumtionssamhället och att man måste göra nya modeller varje säsong. Sätilas mössor håller i 20-25 år. "

Då jag återigen pressar honom på vad som har gjort just honom till miljardär säger han: "God räkneförmåga, vettiga marginaler och viljan att leverera bra för kund. "

Vänner och affärsbekanta gör klart att han besitter en multitaskingförmåga utöver det vanliga, en vilja att pröva saker och tro på människor tills motsatsen är bevisad.


Lennart Grebelius själv ger ytterligare en ledtråd när han berättar att han aldrig gör skillnad på arbete eller fritid, allt enligt mottot "work is play":

"Jag har väl aldrig slutat att leka."

Ett bra exempel på att lekandet går före är att han slutade med bostadsfastigheter, trots goda vinster.

"Jag fick så tråkiga telefonsamtal att arbetsglädjen åkte ut genom fönstret. "

När vi är på väg till garaget vid fastigheten i Göteborg för att göra ett besök vid fabriken i Sätila, pekar Lennart Grebelius på en fasad som har prytts med italienske matematikern Fibonaccis talserie.

"Jag tycker att talserier och matematiska samband kan vara oerhört vackert. "

Förkärleken för siffror och talserier kom aldrig till sin rätt i skolan. Föräldrarna kunde slita sitt hår över att de knappt fick upp sonen på morgnarna efter att han drumlat in sent på nätterna.

"Jag gjorde ingen snygg entré och har väl velat bevisa för mig själv, mina föräldrar och mina gamla skollärare att jag inte är så korkad", säger Lennart Grebelius i dag.

År 2010 tog mångmiljardärerna Warren Buffett och Bill Gates initiativet till att försöka få ett löfte från USA:s rikaste personer och familjer om att ge bort minst 50 procent av förmögenheten. Detta initiativ, Giving Pledge, är tänkt att bidra till ett bättre samhälle genom att motverka utanförskap och fattigdom.

Lennart Grebelius skulle gärna ansluta sig till en svensk variant av Giving Pledge.

"Vi är för ängsliga kring våra förmögenheter och bygger gärna vidare till nästa generation. Men en ärvd förmögenhet kan lika ofta vara en börda för den drabbade. "

Dels anser att han att man inte behöver så mycket pengar, dels att Giving Pledge är ett sätt att engagera sig i människor och omvärlden. Dessutom, menar han, får ofta människor som har skapat stora förmögenheter mycket gjort.

Ett personligt skäl till att han tycker att det kan vara jobbigt att ha så mycket pengar är att många förutsätter att han behärskar så många områden bara för att han har lyckats att bli miljardär. Så är det inte, förklarar han:

"Jag är typ sämst på Trivial Pursuit. " Tanken att göra sig av med stora delar av förmögenheten kommer inte som en blixt från en klar himmel. Socialt engagemang är heller inget nytt för Lennart Grebelius eftersom han bland annat var med och drog i gång gatutidningen Faktum.

Han tycker dock inte att han är rätt person att driva en svensk variant på Giving Pledge.

"Jag är relativt okänd. Det måste vara av en person med helt annan framgångskarisma. "

Oavsett hur det blir med idén är han i full färd med att avveckla sitt miljardärskap. Hans tre söner tar över fastighetsdelen, medan han via nätverk som Acumen och Ashoka fått upp ögonen för projekt och bolag med stor potential att göra gott för världen.

INVESTERINGARNA SKER genom Stiftelsen Sätila Foundation samt bolagsformen SVB (särskild vinstutdelningsbegränsning). Modellen innebär att det inte går att dela ut mer än statslåneräntan plus 1 procent av avkastningen på investerat kapital. Han tänker också plöja ned allt överskott som återinvesteringar.

Två av hans projekt - Sanergy och Sistema Biobolsa - går ut på att skapa en franchisebaserad affärsmodell à la 7-Eleven för toaletter åt länder i tredje världen.

"Det räcker med att en indisk franchisetagare tjänar trehundra rupier per dag för att kraftigt höja sin levnadsstandard. "

Sistema Biobolsas toaletter har redan testats i samband med jordbävningskatastrofen på Haiti.

"Vi vet att toaletterna fungerar och även om affärsmodellen inte är utprövad ännu vet vi att indier är beredda att betala motsvarande 10-30 öre per toalettbesök. "

Han hävdar att man inte bara kan utvinna energi och gödningsmedel från avlopp, utan räknar också med att toaletterna skulle kunna leda till dramatiska förbättringar när gäller möjligheterna att bekämpa spridning av parasiter och sjukdomar.

"Parasiter tar inte livet av människor, men man blir långsam och mindre alert. "

Sistema Biobolsa producerar dessutom årligen cirka tusen biogasanläggningar för jordbruk och är i full färd med att etablera sig i länder som Kenya och Indien.

En annan av Lennart Grebelius investeringar är Kheyti Greenhouses, ett bolag som utvecklar växthus genom en konstruktion som är särskilt lämplig för jordbrukare som drabbas av världens alltmer instabila klimat.

"Rätt skött ökar skörden med 300- 800 procent, medan vattenförbrukningen minskar med 70-90 procent. "

ETT FJÄRDE PROJEKT rör Lantfisk som utvecklar en etisk och hållbar fiskodling. Fiskarna föds upp med vegetabiliskt foder, odlingen sker helt utan utsläpp och fiskarna kyls ned till ett komaliknande tillstånd innan de avlivas. Därmed skonas de från att dö kvävningsdöden, som vid konventionellt fiske.

"Forskning har visat att fiskar har ett rikt känsloliv och att deras nervsystem orsakar smärtupplevelser på samma sätt som hos människor", säger Lennart Grebelius.

Lantfisk är också i full färd att utveckla en ny typ av hållbart foder ihop med Chalmers och Göteborgs universitet. Företagen drivs efter kommersiella principer, de är skalbara och gör dessutom betydande nytta.

Miljardären Grebelius är dock inte bara investerare och djurvän. Hans belamrade kontor vittnar om ett stort konstintresse och fascination av tiden.

Här trängs uråldriga föremål som flintyxor och konstföremål med egna konstverk där han tar inte bara tar sig an frågor om tidens gång, utan varför vi finns till och människans ondska.

En röd tråd i all hans konst är att boken används som uttrycksform. För ett projekt kan han trycka upp hundratals, kanske tusentals, böcker.

"Jag är väl en av tryckeriernas bästa kunder, haha. "

Lennart Grebelius menar att han aldrig "blev konstnär", utan att omgivningen började kallade det konst och att verken sedan började ställas ut på exempelvis Borås konstmuseum, Wetterlings i Stockholm och Phatory i New York. Han ligger bland annat bakom installationen "20 billion years" som består av 2 000 böcker om 500 sidor med 20 000 prickar på varje sida. Verket symboliserar tiden från universums födelse fram tills solen släcks.

Lennart Grebelius slår upp en sida i en av böckerna och pekar på prickar nere i det högra hörnet.

"Det lilla området täcker tiden från Kristi födelse tills nu. Det visar hur lite betydelse det som nu sker har i det stora hela och hur mycket saker och ting hinner förändras. "

Hans verk "Who am I" illustrerar en genomsnittlig utlösning på 300 miljoner spermier utspritt över 300 band på 200 sidor vardera.

"En lottovinst är ingenting mot att bara finnas till. Det kan vara värt att tänka på om man tycker att livet går emot en. "

Främsta inspirationen kommer efter en dags trädfällande och vedhuggande vid lantstället inne i de djupa skogarna i Sjuhäradsbygden - han äger 25 hektar mark.

Där sitter han och läser och bläddrar i böcker och stryker under meningar som kan föda inspiration till konstverk eller rentav bli en del av dem.

Boksamlingen kommer sig dels av de många resor han gjort och där han har haft för vana att besöka klassiska bokhandlare som Foyles i London och Strand i New York, dels av att han i dag köper mängder av böcker på Amazon.

"Goda böcker har en enastående förmåga att låta oss uppleva världen genom helt andra ögon än våra egna. "

Som konstnär har han inte blivit något större namn, kanske för att affärerna tagit för mycket tid. Det tror i allafall vännerna Hasse Persson, tidigare chef för Borås konstmuseum, och Björn Wetterling, känd gallerist. En Lennart Grebelius som valt att gå på konstskolor hade haft potentialen att bli en stor konceptkonstnär, menar de.

Vi byter scen. Vi befinner oss i en BMW på väg till Sätilafabriken som startade 1896. Lennart Grebelius pratar om att det är hög tid att introducera Homo sapiens 2.0 - en förbättrad version av oss själva via genmanipulation eller integration med artificiell intelligens.

Tankarna bryts. Vi är framme. Därinne hörs rasslande stickmaskiner, men i automatiseringens tidevarv lyser människor med sin frånvaro annat än på kontoret.

Under besöket får jag se en fotovägg där en strålande glad Silvia blickar mot mig med Sätilas OS-mössa på huvudet, men också sorgliga minnen som exempelvis Göran Kropp som förolyckades och skicrossstjärnan Anna Holmlund som blev så allvarligt skadad att hon fick ge upp karriären i unga år.

Jag får veta att Sätila har slutat att sponsra extremsportare då det sker så många "olyckor med dem".

Det är bråda dagar vid fabriken. Byggjobbare lastar av material. Mångsysslaren Lennart Grebelius är i full färd med att hyra ut delar av fabriken till en snabbväxande karosstillverkare.

På vägen tillbaka till Göteborg för Lennart Grebelius en lång monolog om artificiell intelligens, AI, och den oro som finns för något som kan visa sig vara smartare än oss. Själv är han är inte lika bekymrad.

"Kommer AI att ha ett mål med sin existens om vi inte programmerar in det? För människors överlevnad handlar det mycket om en parningsritual genom attribut som pengar, snygga bilar och annat. Men maskiner har ju ingen sådan drivkraft. Eller kommer de att få det? "

RENT PERSONLIGEN märker han människans begränsning genom att "hårdvaran" blir alltmer sliten ju längre den går. Lennart Grebelius fick bland annat erkänna sig besegrad gentemot sönerna när det gällde ett större fastighetsprojekt vid domstolsbyggnaden Sessions House i London.

"Mina tre söner tar inte längre med mig på möten - förutom med banken - och är jag ändå med avbryter de mig. De sköter det bättre, har mer energi och fler idéer. Jag tog inte med pappa på möten i deras ålder. Det går långsammare för äldre. "

Han berättar att investeringen i Londonprojektet ligger på 20 miljoner pund, inklusive renovering, och att han tyckte att byggnaden var obegripligt svår.

Nu menar han att dock att det blir ett fantastiskt hus som står färdigt till sommaren - jag tjusas av bilderna som ser som hämtade ur tv-succén "Downtown Abbey". Sätila skapar också en social hub genom en restaurang högst upp samt ett vackert torg för allmänheten.

"Skapar man bara sådana ytor brukar det ena ge det andra. "

Storbritanniens besked om att lämna EU har fått Sätila Holding att bredda fastighetsinvesteringarna till Los Angeles.

Han berättar att den del av Los Angeles där Sätila Holding nu investerar 20 miljoner dollar tidigare var stadens centrum, men förvandlades till slum på 60-talet och att husen har stått tomma i 20-30 år.

"Downtown Los Angeles upplever en renässans och det är glädjande att få dessa orörda byggnader restaurerade. Det tragiska är att stadens cirka 12 000 hemlösa har fått maka på sig 10-15 kvarter. USA kan inte vara top of the world om man låter folk sova på gatorna. "

Genom årens lopp har han använt sin snabbt växande förmögenhet till att gå in som borgensman för sönernas olika projekt. Och även om Sätila Holding råkat ut för en annan smäll tar han misslyckade projekt med ro.

"Det är som att dra ut en tand. Det gör ont just då, men går snabbt över. Sedan känns det lite tomt ett tag och snart tänker man inte på det. "

Målet med 20 procents avkastning på investeringarna är nedjusterat till 6-7 procent.

"Skulderna hålls nere och det ger sönerna lite mer utrymme och tid på sig att fylla kostymen. "

Han kan se samma arbetsglädje, aptit på livet och förståelse för att jobba med hela området runt fastigheten hos sina söner som hos sig själv.

Miljardären gillar också att Sätila Holding skapar hus som varar i generationer.

"Huset vi sitter i är byggt 1806 och det är byggt med stor omsorg och långsiktigt perspektiv. Det är kvaliteter som jag önskar man såg mer av i dag, både när det gäller fastighetsbolag eller modeföretag. Bra saker kännetecknas av lång livslängd. "


NYHETSBREV


Kalendarium

SENASTE VA