Helena Stjernholm, vd på Industrivärden, är Näringslivets mäktigaste kvinna 2017 Fotograf: Lindsten/Nilsson

Näringslivets mäktigaste kvinna 2017: Hon sätter press på Sveriges industrijättar

”Det är bra att kunna visa yngre kvinnor och män att makten kan se ut så här”, säger Helena Stjernholm på Industrivärden. Hon basar över en av Sveriges största maktsfärer.

Industrivärdens vd lutar sig framåt i Josef Frank-fåtöljen. Hon ler lite snett när hon härmar urtypen för killen som söker det coola jobbet fast han inte har alla meriter: ”Satsa på mig, du kommer inte att ångra det!”

Och som kontrast, den unga kvinnan med alla examina och erfarenheter på plats som lite bakåtlutad lägger armarna i kors och säger att ”jo, jag kanske kan göra det där, jag vet inte …”

Helena Stjernholm, Näringslivets mäktigaste kvinna 2017, är van att rekrytera och har sett hur förväntningar och mönster kan få kvinnor att lägga krokben för sig själva. Och hur samma mönster lyfter män.

Det har blivit bättre med jämställdheten i näringslivet, tycker hon. Att utvecklingen går i rätt riktning är viktigare än att det går fort. När hon tog över uppdraget som vd för det mäktiga investmentbolaget Industrivärden i augusti 2015 fick hon mycket uppmärksamhet – inte bara för sitt nya jobb utan också för att hon är den första kvinnan på posten i bolaget historia.

Därför är hon glad över att ha blivit utsedd till Näringslivets mäktigaste kvinna.

”Det är ett bra initiativ, man behöver visa konkret för yngre kvinnor och män att så här kan det se ut”, säger hon.

Just nu ser det ganska bra ut för Helena Stjernholm. Där hon sitter i Industrivärdens mötesrum med gula väggar och konstböcker på sidoborden har både före­taget och hon ett framgångsrikt år bakom sig. Bokslutet visar på minskad skuldsättningsgrad, ökat substansvärde med 23 procent och en totalavkastning som väl slog den genomsnittliga ökningen på börsen. Det sammanlagda värdet på aktieinnehavet ligger över 90 miljarder kronor.

”När jag tillträdde var det ett antal innehavsbolag – till exempel Volvo, SSAB, Sandvik – som befann sig i en tuff situation Alla de tre bolagen är i en väsentligt bättre position nu”, säger Helena Stjernholm.

Det var inte bara de bolagen som var i en tuff sits när hon började. Hela Industrivärden var skakat efter Svenska Dagbladets avslöjande om kostsamma jaktresor och resor med privatflyg i skogs- och hygienkoncernen SCA. Investmentbolagets vd Anders Nyrén blev inte ordförande som planerat, utan blev i stället våren 2015 hastigt ersatt av Fredrik Lundberg, en av företagets storägare. När Helena Stjernholm tillträdde i augusti samma år, var det alltså med en annan styrelseordförande än den som rekryterat henne.

Hon svarar vänligt avvaktande på frågan om hur samarbetet med Fredrik Lundberg fungerar.

”Vi har hittat en bra form av sam­arbete utifrån våra olika roller – vi stämmer av med jämna mellanrum när det är större frågor. Det var viktigt för mig när jag kom hit att vi kunde hitta en tydlig strategi för Industrivärdens fortsatta utveckling.”

Att tala om vad som hände i Industrivärden före hennes tillträde är fort­farande inget som Helena Stjernholm är intresserad av.

Industrivärden anses ha haft en lite gubbig kultur tidigare. Har den förändrats?
”Det gäller att ha en dialog internt – vad är syftet med vår verksamhet? Vad ska vi vara? Hur ska vi jobba för att nå de här målen?”, säger hon och menar att det är vardagligt praktiskt arbete som driver en kulturförändring, inte något pekande med hela handen från vd.

Hon nämner situationen i SSAB som ett exempel. Företaget pressades under 2015 hårt till följd av fallande priser på stål, vilket till slut resulterade i en stor nyemission förra våren.

”Kulturen har blivit en väl integrerad del av det vi ändå gör. När det blev tufft läge i SSAB, då prövas det rent praktiskt – om vi nu är en engagerad ägare, hur agerar vi både för innehavsbolagets bästa och för att nå våra mål?”

När du kom in som vd i Industrivärden från din tidigare roll på IK, vad var det som förändrades mest?
”Offentligheten. Men också att arbeta med aktivt ägande i större börsbolag.”

Hur gör du för att hantera att du blivit mer offentlig?
”Jag gör så gott jag kan. Det gäller att ha förhållningssättet att vi ska försöka vara öppna och transparenta – men samtidigt framföra synpunkter i rätt forum. Det gäller att hitta en balans.”

Balansen mellan transparens och slutenhet visar Helena Stjernholm sedan raskt prov på vid frågan om hur Industrivärden ser på långsiktiga ägande i allmänhet och i det krisande Ericsson i synnerhet. Kontrasten mellan att under lång tid ha arbetat med riskkapital och en kortare investeringshorisont blev stor när hon kom till Industrivärden, vars ägande ibland lite elakt beskrivits som antingen långsiktigt eller evighetslångt.

Även om Helena Stjernholm inte går in på sina konkreta planer för Industrivärdens innehav så är det uppenbart att hon inte tänker i termer av evighet när det gäller ägandet.

”När man gör en plan för ett företag så måste man titta på var vi ska vara om tre till fem år. Det är så långt man kan överblicka. Till exempel: Vad vill vi vara om fem år med Volvo? Om man aldrig funderar på de frågorna kommer man aldrig dit. Och man får inte tappa blicken på den bollen. Det gäller alldeles oavsett hur länge man sagt att man vill äga”, säger hon.

”I mitt ’förra liv’ när jag var på IK Partners så skulle vi köpa och sedan sälja, det var själva affärsidén. På Industrivärden är vi minoritetsägare i åtta stora börsbolag och vi måste fokusera på de största värdedrivarna.”

Kommentarer om enskilda bolag ger hon inte, vare sig om det är synen på Ericsson och turbulensen där under det senaste året eller något annat.  Industrivärden har som strategi att investera i nordiska börsbolag och att gå vidare ut i Europa eller resten av världen är inte aktuellt. Ändå följer naturligtvis företaget och Helena Stjernholm utvecklingen både i ett Europa med en kommande Brexit och hotande Frexit och ett alltmer protektionistiskt USA.

Oroar världsutvecklingen dig?
”Det är viktigt att förstå hur de här omvärldsfaktorerna påverkar våra innehavsbolag. Vi kan inte ha ett standard­recept utan måste utgå från varje bolag. SSAB mår till exempel bra om USA får ökad tillväxt. Ica påverkas å andra sidan inte alls. Det är komplext.”

Med din position som vd för Industrivärden har du stor makt, det är obestridligt. Hur tänker du kring att ha makt?
”Makt handlar om förmågan att påverka, om man har fått möjligheten ska man använda den på ett klokt sätt”, säger Helena Stjernholm och konstaterar att hon på kort tid har fått en ställning som gör att hon har stort inflytande.

”Det påverkar förhållningssättet till en som person, det tog lite tid att inse.”

Det förändrade förhållningssättet märkte Helena Stjernholm när hon i sin vd-roll började diskutera möjliga förslag med en grupp människor och öppet funderade över olika lösningar.

”Jag gillar att bolla idéer och tänka högt. Om jag säger något om en idé så uppfattar många att det är svaret”, konstaterar hon.

Så hur gör du nu? Har du slutat att bolla idéer?
”Nej, jag fattar beslut på samma sätt – men jag är mer försiktig och berättar tydligt att jag resonerar.”

Går det fort när du fattar beslut?
”Nej. Jag gillar att få höra olika synpunkter. Det är bra att att få olika perspektiv, och det är ännu viktigare när man som jag kommer in i en ny kontext.”

Däremot: är beslutet väl fattat, så ligger det fast.

Som Industrivärdens första kvinnliga vd och en av de få kvinnliga vd:arna på börsen blir Helena Stjernholm en viktig förebild för många. Och det tycker hon är roligt.

”Det positiva är att jag får mejl från yngre kvinnor som skriver ’kul att se att det går’. Det som är beklämmande – det är att det är så få personer som kommer fram, det finns så många andra duktiga kvinnor och det blir ojämnt fördelat ibland. Det behöver man belysa.”

När det gäller jämställdhet, särskilt i näringslivet, påpekar Helena Stjernholm att det är alltför lätt att bara titta på sådant som lätt går att mäta – de noterade bolagen där det går att hålla koll på andel kvinnliga styrelseledamöter och vd:ar.

”Det finns andra typer av bolag att titta på. Som startupvärlden som är så mansdominerad. Det är fascinerande – och svårt att förklara med utbildningsbakgrund till exempel” säger hon.

För att det ska komma fram fler kvinnor på ledande befattningar i närings­livet måste det finnas bra förutsätt­ningar, menar Helena Stjernholm. Kvotering är hon ingen vän av (’jag tror inte på tvång’) men det är viktigt att det finns kvinnor som är förebilder, då kommer fler efter.

”Man måste börja med utbildningen, det är grunden. Alla ska ha chansen och då måste även lägstanivån vara bra. ”

Sedan finns det ett mått av risktagande som hon tänker att männen i till exempel startupbolagen kanske tydligare har med sig: den som startar ett bolag får svårt att få lån till en bostad, karriären riskerar en törn liksom den egna ekonomin.

Har du någon gång i karriären varit tvungen att förklara att det är du som är chefen?
”Inte här. Men i mitt tidigare liv: ett antal gånger”, säger Helena Stjernholm och ser ut som att hon tänker på en riktigt bra historia som hon inte tänker berätta. I stället säger hon:

”Man ska vara ödmjuk – de flesta har en förväntansbild av hur det ska vara – det tror jag att alla har. Men när det väl framgått att det faktiskt är jag som är chefen så är det ingen som ifrågasätter. Det är viktigt att vi alla vänjer oss vid att olika personer kan ha olika roller. Det gäller ju även mångfald i bredare bemärkelse.”

Trots hennes maktposition har det funnits synpunkter på att Helena Stjernholm synts för lite utåt i offentligheten. Hon rätar lite irriterat på sig i stolen när hon svarar.

”När man får ett nytt jobb som det här med oerhört mycket att sätta sig in i – jag kom in i tre styrelser 2016 bland annat – så är det är det viktigt att fokusera på det.”

Dessutom menar hon är hon inte alltid rätt person att prata med, det finns andra som är bättre insatta i olika samhällsfrågor. Å andra sidan är engagemanget stort hos Helena Stjernholm, särskilt när det gäller utbildning och arbete:

”Vi har arbetslöshet och samtidigt ett skriande behov av vissa kategorier människor. Men det finns allt färre enkla jobb, instegsjobb för de som inte har pluggat. Det måste vi arbeta hårt med att lösa om vi inte vill ha för stora klyftor i samhället. Att ha ett arbete är oerhört viktigt för de flesta människor.”

Vilka är dina bästa råd till de där unga kvinnorna som mejlar dig?
”Fokusera på något som du är intresserad av och tycker om! Om man väljer att jobba med något man tycker om blir man bättre på det. Karriären är inte en spikrak väg. Det handlar om att jobba hårt – och ha tur och tajmning. Och att ta chansen när den kommer!” 


Med vårt NYHETSBREV missar du inget viktigt!

Kalendarium

För dig som prenumerant