Som arbetssökande kan det vara svårt att känna till sina rättigheter på anställningsintervjun. De allra flesta strävar troligtvis efter att vara arbetsgivaren till lags genom att svara på samtliga frågor och vara så öppen så möjligt, på gott och ont.
Men det finns faktiskt frågor som enligt diskrimineringslagen inte borde ställas under en intervju. Det handlar om spörsmål kring bland annat kön, sexuell läggning, religionstillhörighet, etnisk bakgrund eller funktionsnedsättningar.
”Man får inte grunda ett anställningsbeslut på dessa omständigheter. Det är en begränsning som finns. Annars har alla privata arbetsgivare fri anställningsrätt och de behöver inte ens välja den som är bäst kvalificerad baserat på meriter”, säger Lise Donovan, chefsjurist på akademikerförbundet TCO.
Inte heller frågor om en pågående eller planerad gravididet får, enligt ett beslut från EU-domstolen, ligga till grund för ett beslut om anställning.
Därför bör man som arbetsgivare undvika att ställa öppna frågor som kan leda till att överskottsinformation kring det diskrimineringsgrundande kommer upp till ytan, menar Lise Donovan. Det kan handla om att den sökandes sexuella läggning eller religiösa tillhörighet oavsiktligt avslöjas.
”Ett tips till arbetsgivarna är att under samtalet inte röra sig i de häraden som kan vara svåra att freda sig från senare. Risken finns alltid att den arbetssökande sedan kan uppfatta att det var det som låg till grund för beslutet att inte anställa. I slutändan ligger bevisbördan på arbetsgivaren att det inte handlade om diskriminering.”
Men det finns samtidigt en del gråzoner. Akademikerförbundet Saco vittnar om att frågor som handlar om politisk tillhörighet, fackanslutning och personlig hälsa blivit allt mer förekommande. Denna utveckling ogillas av förbundet – även om det enligt lagen är fritt fram för arbetsgivarna att intressera sig för dessa ämnen under intervjun.
”Gränsen mellan privatlivet och arbetslivet har blivit mer flytande. Det handlar framförallt om hälsområdet, där vi ser hur arbetsgivare lägger allt större vikt på hur de anställda sköter sin personliga träning. Det tycker vi inte är okej”, säger Thomas Jartsell, pressansvarig på Saco.
Intresset för den arbetssökandes privatekonomi, exempelvis skulder, och förekomst i belastningsregistret har också växt. Det förfasar den fackliga organisationen LO.
”Förutom när det finns regler som kräver det tycker vi det är fel att arbetsgivaren ber om utdrag från polisen, Försäkringskassan eller Skatteverket. Då hamnar man ju till slut i ett samhälle där bara felfria människor platsar”, säger Sofie Rehnström, jurist på förbundet.
Samtidigt menar de olika fackförbunden att det är svårt att peka på vilka frågor man som arbetssökande ska undvika eller vägra att svara på.
”Man befinner sig i en utsatt situation på en arbetsintervju. Det är svårt att inte svara på frågor man egentligen tycker är irrelevanta i rädsla över att inte få jobbet. Det är ett maktspel”‚ säger Sofie Rehnström på LO.
TCO:s chefsjurist Lise Donovan tycker att arbetssökande i regel ska vara ärliga.
”Man ska undvika att ljuga. Det är typiskt sett en väldigt dålig början på en anställning och kan i värsta fall leda till att anställningen hävs”, konstaterar hon.
