Fotograf: Mattias Lundblad

"Pappa gick från ingen el och vatten till att sätta en man på månen"

Erik Brynjolfsson är MIT-professorn som förklarar Donald Trumps popularitet med den tekniska utvecklingen och som tror att medborgarlöner är verklighet inom trettio år. Under tiden arbetar han för att få fram företag som minskar de ekonomiska ojämlikheterna i stället för att öka dem.

Boston: Det är en blåhimmelsonsdag i slutet av maj och Erik Brynjolfsson är nöjd. Utanför fönstret breder Charles River och södra Boston ut sig och trots att en vecka återstår har han redan fått in över tvåhundra bidrag till sin tävling om inkluderande innovation. För tre år sedan var han med och startade Initiative on the Digital Economy och gensvaret har varit överväldigande.

"Vi har nästan tredubblat våra forskningsmedel och fått stöd från Eric Schmidt som är chef för Googles investeringsbolag Alphabet, stiftelser som Ford och Rockefeller och företag som Accenture", säger han.

Professorn med det isländska namnet som kom till USA som treåring minns ännu gåtan som ledde till en ny vändning i karriären.

"Å ena sidan såg jag fantastiska teknologiska framsteg likt Baxter", säger han och pekar på sin röda kollaborativa robot vid fönstret. "Å andra sidan berättade folk att lönerna inte hängde med. För mig var det ett mysterium. "

Det var först när han tittade närmare på lönestatistiken som han insåg att hans vänner hade rätt. Trots att ekonomin gick bra i termer av BNP och produktivitet hade lönerna stagnerat.

Medianinkomsten i USA är lägre i dag än 1998, även inräknat ändringar i hushållens storlek. Jobbtillväxten i den privata sektorn har också saktat av, en trend som startade redan i början av 2000-talet, långt före recessionen.

De tre årtiondena efter andra världskriget växte ekonomin och antalet jobb liksom lönerna parallellt med varandra. Men sedan 1980-talet har den ekvationen ändrats. Detta trots att företagen i dag gör större vinster än någonsin sedan andra världskriget.

Erik Brynjolfsson och MIT-kollegan Andrew McAfee kallar det för " den stora frikopplingen".

"Jag funderade länge på hur det kan vara möjligt att vi har så fantastiska teknologiska framsteg, men att de inte kommer människor till gagn. Och till slut insåg jag att det inte finns någon ekonomisk lag kring det här. Bara för att det historiskt har varit så att alla blivit rikare när världen blivit rikare, så är det inte en lag. Och nu har det ändrats. För mig var den insikten en riktig aha-upplevelse", säger Erik Brynolfsson som tillsammans med Andrew McAfee beskriver fenomenet i böckerna "Race against the machine" (2012) och "Second machine age" (2014).

Visserligen harglobaliseringen och politiska beslut också haft inverkan på de ökande klyftorna - 1980-talet var Ronald Reagans decennium och början på avregleringarna - men de två ser en stor bov bakom dagens ökande klyftor: den tekniska utvecklingen.

Mellan 1980 och 2005 var datoriseringen den främsta kraften som stöpte om jobbet och lönerna. Och när kostnaden för att reproducera en vara är nära noll skapar det en marknad där vinnarna - de med störst plattform - tar allt. Maskinerna har ätit sig in i våra traditionella medelklassjobb, som sekreterare och bokföringskonsulter, och urholkat medelklassen. Även i utvecklingsvärlden har lönernas andel av BNP sjunkit, inklusive i Indien, Kina och Mexiko. När maskiner blir allt billigare börjar företag investera mer i kapitalvaror och mindre i mänsklig arbetskraft.

Efter att ha diagnosticerat vår tids stora paradox gick Erik Brynjolfsson och hans kolleger till motattack.

Dels skapade de rekommendationer för politikerna som de uppmuntrar att satsa på utbildning, infrastruktur, entreprenörskap, immigrationsreformer och grundforskning.

Dels vill de med sin tävling framhålla goda exempel på företag som skaparvälstånd för bredare massor.

"Teknologi kan användas för att ersätta mänskligt arbete och skapa stort välstånd. Men det tenderar också att koncentrera inkomsten till dem i toppen. Men det kan också användas för att komplettera människor, vilket ger större möjligheter till delat välstånd och låter fler människor delta", säger Erik Brynjolfsson.

Vad han talar om är väl beskrivet av författaren och journalisten John Markoffs "Machines of loving grace" (2015).

John Markoff, som växte upp i Silicon Valley, märkte under 1960-talet hur två lokala forskningslabb som bara låg några kilometer ifrån varandra hade diametralt skilda världssyner.

Det ena lägret som styrdes av datorforskaren John McCarthy utvecklade robotteknologi med målet att imitera mänskliga förmågor.

Den andra gruppen leddes av Doug Engelbart - mest känd för att ha uppfunnit datormusen - och ville utöka ,eller augmentera, den mänskliga kapaciteten snarare än att imitera eller ersätta den.

John Markoff döpte dessa två grupper till AI och IA, artificiell intelligens kontra intelligens augmentering.

AI utesluter människor ur teknikekvationen, som robotarna som hämtar produkter i Amazons lager eller på en mer sofistikerad nivå Googles självkörande bilar.

IA kan representeras av röstigenkänningsprogrammet Siri, som ökar vår kapacitet att navigera på internet eller i storstadstrafiken men fortfarande låter oss behålla kontrollen.

"Historiskt sett har chefer och entreprenörer fokuserat på att byta ut människor snarare än att utöka deras kapacitet. Vi vill uppmuntra dem som håller på med det senare", förklarar Erik Brynjolfsson.

Inkluderande affärsmodeller kan se ut på många sätt.

Ett exempel är den icke-vinstdrivande organisationen Samasource i San Francisco, som genom så kallad impact sourcing hjälper företag i västvärlden att ge arbetstillfällen till utvecklingsländer. Företag som Google och Linkedin får hjälp att bryta ned stora dataprojekt i mindre bitar, uppgifter som Samasource pytsar ut till partner i u-länder med schysta arbetsförhållanden och dräglig lön. Samasource tränar de anställda för de olika projekten och är kundens garant för att jobbet blir ordentligt gjort.

De är en av många organisationer som deltar i MIT:s tävling.

Inspirationen till tävlingen som är öppen för företag från hela världen kommer från den amerikanska militären.

"Jag såg vilken makt Darpas utmaning hade att inspirera människor", förklarar Erik Brynjolfsson.

När kongressen beslutade att en tredjedel av alla militära fordon skulle vara självkörande 2015 insåg militärens forskningsenhet Defense Advanced Research Projects Agency att de skulle behöva draghjälp från landets civila forskarkår.

Visserligen hade team från bland annat Carnegie Mellon-universitetet redan hållit på med autonoma bilar ett tag, men prispengarna på en miljon dollar och själva utmaningen - att snabbast ta sig 24 mil förarlöst i Mojaveöknen - sporrade förnyade ansträngningar.

"Folk inspirerades att göra saker som aldrig gjorts tidigare. De flesta fokuserade på teknologi. Vi ville skapa en tävling som fokuserar på att ändra affärsmodeller och ekonomin", säger Erik Brynjolfsson.

Hans och Andrew McAfees böcker har blivit bästsäljare och öppnat nya dörrar till beslutsfattare i alltifrån Vita huset tillDavos. Och många refererar i dag till den andra maskinåldern, titeln på deras senaste bok.

"På Davos döpte de om det till den fjärde industriella revolutionen, men det är i princip samma sak", skrattar Erik Brynjolfsson. Hans TED-tal har över en miljon visningar.

Hans egen familjesaga är en enastående klassresa, sporrad av just teknik.

Hans pappa började sin bana som fåraherde i hembyn Akureiri på norra Island utan varken el eller rinnandevatten.

Han lyckades med konststycket att inte bara studera fysik, utan även doktorera och flyttade till Köpenhamn för att forska hos Nobelpristagaren Niels Bohr som röjde ny mark inom atomstrukturer och kvantteori. Han förälskade sig i Eriks mamma, en språklärare född i Frankrike, och så småningom emigrerade hela familjen till USA för en anställning på landets rymdprogram. Vid barndomens middagsbord fick Erik bekanta sig med personligheter som Jim Lovell, Apollo 13-astronauten som spelades av Tom Hanks i filmen med samma namn.

"Pappa gick från ingen el och vatten till att sätta en man på månen", minns han.

Och det var från fadern han fick sitt intresse för teknik, som först tog sig uttryck i fysikstudier vid Harvard och så småningom alltmer matte och ekonomi.

"Jag kunde inte bestämma mig för om jag skulle satsa på artificiell intelligens eller ekonomi. MIT var bäst på båda områdena."

Han doktorerade i ekonomisk styrning och drev sedan ett par startupbolag. Magicware byggde mjukvara för dataspelet "Dungeons and dragons" och Flexplay Technologies utvecklade en dvd som slutade att fungera 48 timmar efter att man spelade den första gången - "som Mission Impossible" - så att man kunde skaffa en trave och sedan se dem när man ville, i stället för ändlösa turer till den lokala videobutiken.

De senaste 25 åren har han forskat vid MIT, där han håller i ett analyslabb och undervisar i informationsekonomi.

Hans studier har vunnit tio priser för Best paper och lett till fem patent, men det var först med böckerna som han nådde en större publik.

Han ger inte mycket för medieteoretiker som Douglas Rushkoff som i sin senaste bok "Throwing rocks at the Google bus" framhåller att det är fel på själva kärnan i vårt ekonomiska operativsystem som är "utsugande och tillväxtdrivet". Douglas Rushkoff är "oklar och ingen ekonom", menar han.

Det är däremot Thomas Piketty, vars teori och bästsäljare "Kapitalet" handlar om att värdet på kapital ökar snabbare än ekonomin som helhet, vilket är anledningen till att rikablir allt rikare på bekostnad av oss andra.

"Men han har undervärderat teknologins roll i sin analys. Allt fler av dagens främsta miljardärer startade som medelklass och lyckades tack vare teknologi. Bill Gates och Mark Zuckerberg är bara två av dem."

I augusti var Erik Brynjolfsson såväl i Sverige som i vårt grannland Finland, dit han bjöds in av statsminister Juha Sipilä. Redan nästa år kommer Finland att inleda experimentet med medborgarlön, en av de möjliga lösningarna för att sprida automatiseringarnas manna.

Och just det är en av Erik Brynjolfssons ultimata drömmar: att uppnå vad han kallar ett digitalt Aten - en värld där folk inte behöver jobba för mat, kläder och husrum utan för saker som ger dem större tillfredsställelse. Antikens atenare (eller rättare sagt, de fria männen över tjugo) levde goda liv, med rösträtt, konst och en generös fritid. Slavarna stod för det hårda arbetet. I ett digitalt Aten skulle maskinerna ta den rollen.

Men det kommer att ta lång tid innan det skulle fungera i USA, enligt Erik Bryjolfssons beräkningar.

"Jag misstänker att vi kommer att få något slags garanterad inkomst på kanske trettio års sikt, när robotarna har blivit bättre på att skapa välstånd. Men just nu skulle vi behöva ett skattetryck på 60 procent för att uppnå det, vilket jag tvivlar på att folk skulle stödja", förklarar han.

I stället gäller det att hålla befolkningen sysselsatta med sådant som maskiner ännu inte är bra på. Kreativitet, omvårdnad, kommunikation, ledarskap.

"Vi kommer att få se alltmer samarbete mellan människa och maskin av typen maskiner som ställer medicinska diagnoser medan människor förklarar för patienten och uppmuntrar dem att röra mer på sig."

I slutändan är han ändå optimistisk inför framtiden "all den här utvecklingen borde vara en god nyhet" men vill flagga för att den fundamentala transformeringen av ekonomin som redan inletts bara kommer att öka.

Konsekvenserna är tydliga i dagens USA, där populisten Donald Trump har knipit Republikanernas kandidatur till presidentposten tack vare sina kärnväljare, de arga vita männen, som sett sina inkomster minska och jobb outsourcas till Kina.

Och trenden är global.

"Över hela Europa, ja hela världen börjar arga människor söka sig till politiker på högerkanten - eller ibland på vänsterkanten som Bernie Sanders - för att de känner att systemet inte fungerar för dem. Och det har de rätt i. Systemet funkar inte för dem. Jag tror bara att de inte har diagnosticerat det rätt", säger Erik Brynjolfsson.

Vi tar farväl och på väg ut ur MIT Sloan School of Managements eleganta sten- och fönsterkoloss ringer hans sista ord i mina öron.

"Om vi inte gör något för att fundera kring de här förändringarna så kommer ännu fler människor att hamna på efterkälken."


Med vårt NYHETSBREV missar du inget viktigt!

Kalendarium

MEST LÄST PÅ VA.SE

Senaste dygnet I veckan
  1. FN-rapport: Marknadskrafterna dödar planeten – dags för nytt ekonomiskt system
  2. Googles superfuturist Ray Kurzweil: Minimera riskerna i ditt liv de närmaste 10 åren så har du en god chans till ett evigt liv
  3. Här är Nordens 10 hetaste aktier just nu
  4. Klimatexperten: ”Vi måste börja förbereda oss på att vår civilisation kommer att gå under”
  5. Millennials flockas till cannabisaktier – nu kommer hajpen till Norden
  1. FN-rapport: Marknadskrafterna dödar planeten – dags för nytt ekonomiskt system
  2. Klimatexperten: ”Vi måste börja förbereda oss på att vår civilisation kommer att gå under”
  3. Proffsens svarta lista: 5 aktier du borde sälja innan alla andra gör det
  4. Coca-Colas nya recept för att få fart på försäljningen – cannabis
  5. Största kursrallyt på två decennier: Så kommenterar proffsen H&M:s uppvisning

För dig som prenumerant