"USA får göra Sveriges jobb när exportstrategin brister – sätt mer fokus på korruption Löfven!"

Inget företag har hittills hållits ansvarig för mutbrott som begåtts utomlands och maxböter på 10 miljoner avskräcker inte, konstaterar Parul Sharma och Théo Jaekel på Advokatfirman Vinge.

I takt med den ökande gränsöverskridande handeln har korruption i internationella affärerstransaktioner blivit ett växande problem. Trots att svenska, globalt verkande företag, ofta har betydande inflytande och inte sällan verkar i högriskländer, är antalet fällande domar för mutbrott av internationell karaktär förvånande lågt. Faktum är att ingen juridisk person har hållits ansvarig för mutbrott som begåtts utomlands.

Istället låter vi USA göra jobbet. Just nu utreder amerikanska myndigheter mutor som Ericsson misstänks ha betalat i Kina samt mutor som ett antal anställda i samma företag misstänks ha betalat i Grekland i samband med en vapenaffär.

Telias misstänkta betalningar av mutor i samband med affärer i Uzbekistan har i ett antal år utretts av myndigheter i Sverige utan framgång. Men den 14 september 2016 kom beskedet att amerikanska och nederländska myndigheter kräver Telia på 1,4 miljarder US-dollar, motsvarande ca 12 miljarder kronor, för att ha brutit mot den amerikanska mutbrottslagstiftningen.

Sveriges regering satsar hårt på ökad handel med tillverksmarknader. I regeringens exportstrategi från 2015 identifieras 26 prioriterade länder. Bland dessa placeras över hälften i den nedre halvan av länder i Transparency Internationals årliga Corruption Perception Index, med exempelvis Angola, Kazakstan och Nigeria i den absoluta botten. Den utbredda korruptionen genomsyrar och urholkar dessa länders institutioner. Genom att inte alls nämna detta i exportstrategin som en avsevärd risk med att bedriva affärer på dessa marknader, målas en felaktig bild upp för svenska företag. En ökad fokus på högriskländer kräver en lagstiftning som möter verkligheten och de utmaningar svenska företag ställs inför på dessa marknader. Här når inte den svenska mutlagstiftningen hela vägen fram.

Idag råder en internationell konsensus om behovet av effektiva lösningar för att förebygga korruption i internationella affärstransaktioner. Sverige har anslutit sig till de internationella konventioner mot korruption som antagits av EU, Europarådet, FN och OECD. Att bekämpa korruption är därför en internationell förpliktelse som Sverige har.

Trots ny lagstiftning mot korruption, som trädde i kraft 2012, i vilken två nya brottstyper infördes, handel med inflytande (10 kap. 5 d § BrB) och vårdslös finansiering av mutbrott (10 kap. 5 e § BrB), samt inrättande av Nationella korruptionsgruppen inom Polismyndigheten och Riksenheten mot korruption inom Åklagarmyndigheten, kvarstår brister i den svenska mutbrottslagstiftningen gällande mutbrott i internationella sammanhang.

LÄS ÄVEN: De 11 mest korrupta länderna i västvärlden

Kritik mot det svenska regelverket har lyfts av tunga aktörer så som OECDs arbetsgrupp mot korruption, Europarådets särskilda kommitté GRECO (Group of States against corruption), och Transparency International. Bristerna rör i huvudsak tre områden, (1) frågan om juridiska personers ansvar, (2) brister i sanktionssystemet samt (3) kravet på dubbel straffbarhet.

Vad gäller frågan om juridiska personers ansvar betonar de internationella konventionerna på anti-korruptionsområdet vikten av att juridiska personer ska kunna hållas ansvariga. Gemensamt för dessa instrument är att de alla understryker företags ansvar för den internationella korruptionen, med hänvisning till att även om individer mutar är det företag som gynnas.

Visserligen kan inte en juridisk person begå brott enligt svensk rätt och därför inte heller åläggas straffansvar. En juridisk person kan däremot drabbas av så kallad särskild rättsverkan, exempelvis företagsbot. Trots denna möjlighet visar verkligheten att det i praktiken tycks vara omöjligt att ålägga en juridisk person, i vars verksamhet ett mutbrott begåtts, företagsbot utan att en fysisk person åtalas eller döms för brottet. Med tanke på de stora bevissvårigheter som ofta föreligger när det gäller att identifiera individuell skuld inom en företagsorganisation undgår svenska juridiska personer på så sätt ansvar.

Som svar på kritik från OECD har Sverige påstått att det är fullt möjligt att påföra en juridisk person företagsbot även när ingen fysisk person åtalats eller dömts för brott. Avsaknaden av fällande domar talar dock sitt tydliga språk, och huruvida detta är möjligt i praktiken är fortfarande oklart.

Som jämförelse kan nämnas UK Bribery Act som ställer upp ett straffrättsligt presumtionsansvar för juridiska personer som misslyckas med att förebygga och förhindra att mutbrott begås inom verksamheten.

LÄS ÄVEN: 100-årige renässansmänniskans vision – en stad styrd helt utan pengar

Beloppsgränsen på maximalt 10 miljoner kronor för företagsbot är också ett hinder för att motverka mutbrott i internationella sammanhang. Den är helt enkelt inte anpassad för de största företagen för vilka 10 miljoner kronor knappast blir en kännbar sanktion. De kontrakt som erhålls genom korruption i internationella affärstransaktioner kan röra belopp som är betydligt högre än så.

Även här kan en parallell dras till UK Bribery Act, enligt vilken juridiska personer kan dömas till böter utan beloppsbegränsning. Denna lagstiftning omfattar alla företag som har en påvisbar kommersiell närvaro i Storbritannien. Likväl saknar den norska företagsboten en övre beloppsgräns. Vidare är kravet på dubbel straffbarhet hårt ifrågasatt. Kravet innebär att det enligt svensk rätt inte är möjligt att döma en svensk medborgare eller en utlänning med hemvist i Sverige för ett mutbrott som begåtts utomlands om gärningen inte är straffbar även enligt det andra landets nationella rätt.

Det är inte heller möjligt att döma till ett strängare straff än det som är föreskrivet enligt det andra landets lag. Det kan ifrågasättas huruvida detta är i linje med syftet av de internationella konventioner, till vilka Sverige anslutit sig. I konventionerna förutsätts i allmänhet att de anslutna länderna beivrar alla brott som berörs av respektive konvention, oavsett om lagföringen i andra länder är mindre effektiv.

Sammantaget kan konstateras att det svenska regelverket dras med allvarliga brister när det gäller att bekämpa mutbrott i internationella sammanhang. Sverige kan inte längre blunda för den samlade kritiken från internationella expertorgan, och bör snarast se över hur lagstiftningen kan stärkas för att möta dagens utmaningar och risker kopplade till internationella affärer i högriskländer.

Det är dags att öppna ögonen, Stefan Löfven.

Parul Sharma, Head of CSR Compliance, Advokatfirman Vinge
Théo Jaekel, Senior Specialist Human Rights and Supply Chain, Advokatfirman Vinge


Med vårt NYHETSBREV missar du inget viktigt!

Kalendarium

MEST LÄST PÅ VA.SE

Senaste dygnet I veckan
  1. FN-rapport: Marknadskrafterna dödar planeten – dags för nytt ekonomiskt system
  2. Googles superfuturist Ray Kurzweil: Minimera riskerna i ditt liv de närmaste 10 åren så har du en god chans till ett evigt liv
  3. Klimatexperten: ”Vi måste börja förbereda oss på att vår civilisation kommer att gå under”
  4. Här är Nordens 10 hetaste aktier just nu
  5. Millennials flockas till cannabisaktier – nu kommer hajpen till Norden
  1. FN-rapport: Marknadskrafterna dödar planeten – dags för nytt ekonomiskt system
  2. Klimatexperten: ”Vi måste börja förbereda oss på att vår civilisation kommer att gå under”
  3. Proffsens svarta lista: 5 aktier du borde sälja innan alla andra gör det
  4. Coca-Colas nya recept för att få fart på försäljningen – cannabis
  5. Största kursrallyt på två decennier: Så kommenterar proffsen H&M:s uppvisning

För dig som prenumerant