Fotograf: Privat

Startade första detektivbyrån som 9-åring - nu bekämpar hon världens ondska på Flashback

Guldspaden-belönade journalisten My Vingren följde som 9-åring efter människor som såg ”skumma ut”. Som 31-åring driver hon återigen detektivbyrå.

”Kvinnorna kommer från alla samhällsklasser”, säger My Vingren, som driver en privatdetektivbyrå och från gång till annan hjälper kvinnojourer. Kvinnorna lever ofta i våldsamma relationer där mannen exempelvis hotar med att ta livet av sig, döda hunden eller ta barnen om hon berättar om misshandeln. Hon ligger inte och spanar i timmar på männen precis, utan Internet är hennes främsta redskap.

Uppdrag där män misshandlar kvinnor hör dock till undantagen. Det vanligaste uppdraget är att kartlägga personer som ska anställas. Det kan röra sig om skyddsklassade bolag eller företag som utvecklat en unik tjänst och vill försäkra sig om att personen har ”rent mjöl” i påsen. ”Företag är extremt rädda för att ta in fel personer.”

Storbolagsbyggaren Carl Bennet kollar referenser som inte nämns, men borde nämnas?
”Ja, det brukar jag också göra. Sedan tittar jag på om man har skrivit opassande saker på internet.” Lite mer ovanliga uppdrag kan handla om att undersöka om mannen i en relation är pedofil. Ett barn kan ha sagt något som fått kvinnan att fatta misstankar.  Då kan pedofil-forum vara ett bra sätt att få reda på sanningen.

Vad är vanligaste misstaget?
”Pedofiler tror att de inte kan åka fast för att de befinner sig forum där datatrafiken är anonymiserad. Jag är inte intresserad av vilka filmer de tittar på, utan försöker ta reda på vilka användare som finns där. Forumen har ofta Facebook-liknande väggar med värdefull information.”

Hon tror vissa pedofiler verkligen lider av en medicinsk störning, medan det mest handlar om en maktkick för andra. ”De kan säga till barnet att de dödar mamman om de berättar eller att socialen kommer och hämtar barnen.” Hon är ingen duvunge, utan har bland annat belönats med journalistpriset Guldspaden för Researchgruppens avslöjande om vilka som skrev anonyma hatinlägg på Avpixlat. ”Många använder en e-postadress som tillhör arbetet och känner sig trygga med det. Så var det med många sverigedemokrater som skrev rasistiska inlägg på Avpixlat.”

Du har kritiserat Flashback för att inte moderera tillräckligt med inlägg. Hela idén är väl att inte ha censur?
”Jag tycker att Flashback borde moderera fler olagliga inlägg som rör olaga hot, förtal eller hets mot folkgrupp då dessa inte blir Google-indexerade då. Det gör att privatpersoner slipper hängas ut i offentligheten.”

Den som vill känna sig mer säker på nätet gör bäst i att skapa olika gmail-adresser vid varje registrering av en tjänst.

Varför väljer du att berätta hur man ska undgå upptäckt? Gör inte det ditt arbete krångligare?
”Jag gillar anonymitet på nätet även om det har sina baksidor. Men Internet kan exempelvis vara enda sättet att få ut information från ett land utan pressfrihet.”

Den som tror att det går att gömma sig bakom anonyma inlägg känner inte My Vingren. Hennes vanligaste trick är meddelanden med fejkad Facebook-profil. Det innehåller en länk till en artikel hon vill ”diskutera” samt ytterligare en länk med dold kod. Så fort personen klickar på den preparerade länken får hon IP-adressen. Då kan hon enkelt ta reda vem som ligger bakom inläggen samt vart denne bor.

LÄS ÄVEN: Här är kändisarnas oväntade första arbeten - allt från cirkusjobb till stridspilot

I Morgonpasset i P3 sade du att du inte är tekniskt kunnig, men programmerade länkar kräver väl massa kunskap?
”Jag menar att många är mycket duktigare på programmering än mig. Jag kan vissa programmeringsspråk, men det handlar mest om 'fulprogrammering'.”

Hon har bland annat gått distanskurs via ett Universitet i Michigan. Själv håller My Vingren i föreläsningar om hur man enklast hittar information på Google. Det vanligaste misstaget är att söka på exakt det man letar efter – inte en tänkt ordföljd. Googles avancerade sökfunktion är ett ännu hetare tips. Det använde hon bland annat när hon avslöjade polisens hemliga register för EU-migranter.

Nyfikenheten finns med sedan barnsben. Hon började leka privatdetektiv som 9-åring efter att hämtat inspiration från starka kvinnor i Kitty-böckerna. På Kalle Blomkvist-manér startade hon Mys och Malins Detektivbyrå. Duon smög på människor som såg ”skumma ut”. Det är tillåtet enligt lag så länge man inte stör personen. Hon gick dock över gränsen när hon bröt sig in i en övergiven sommarstuga för att fixa ett klubbhus. Ägaren upptäckte att allt inte stod rätt till och det blev ”snack” med föräldrarna. ”På senare tid fick jag veta att jag hade ADHD. Men det innebär inte att jag behöver springa runt som en galning, utan mer att hjärnan alltid behöver något nytt att ta itu med.”

Senare satsade hon på att bli journalist. Inte någon som håller på med daglig nyhetsrapportering, utan en renodlad grävare. Det blev först inget journalistjobb, utan Stockholms Tjejjour. Det är en verksamhet för tjejer upp till 25 år som blivit utsatta för sexuella övergrepp – många gånger som barn.

Under sina 4 år där fick hon ett brutalt uppvaknade av vad människan är kapabel till. ”Jag hade svårt att acceptera att människan kan vara så ond.” Arbetet väckte frustration i det att hon bara fick stödja och inte kunde sätta dit männen som våldfört sig på tjejerna. Hon slutade efter att en jourkontakt tagit livet av sig.

Då valde hon att gå en YH-utbildning i Research vid Påhlmans Handelsinstitut i stället. Parallellt med utbildningen arbetade hon bland annat med Avpixlat-avslöjandet. Idag är hon närmast blasé över hur grymma människor kan vara. ”Jag har vant mig vid mörker. Mina vänner börjar ibland gråta då jag i förbifarten berättar om något på mitt jobb.”

Så du har blivit fartblind?
”Ja, det är ett ganska bra uttryck.”

Hur lik är du bortgångne Stieg Larssons hjälte Lisbeth Salander i Millenium-serien? 
”Jag är också engagerad i mäns våld mot kvinnor och tränade thai-boxning. Men blev så skadad att jag fick sluta.”

Då som nu försöker hon hjälpa kvinnojouren. Ett uppdrag kan vara att ta reda på hur farliga männen är som upprepade gånger försökt bryta sig in där kvinnorna skyddas. ”Det finns olika sätt att räkna ut om en man är farlig för att han är impulsiv eller för att han är kall och beräknande. Uppdrag för sådana organisationer innebär låg taxa, medan jag anser att företag har råd att betala min tid.”

Uppdragen kommer oregelbundet. För ett par veckor sedan var hon så uttråkad att hon tänkte att ”i den här takten måste hon omskola sig till lärare.” Ödet ville dock annorlunda och flera uppdrag droppade in i rask följd.

LÄS ÄVEN: Han har redan 22 Billboardettor och 2 miljarder på banken - snart kan Max Martin bli Sveriges rikaste musiker

Hon lever som hon lär och har skyddad adress. Inte minst för att hon en gång fick fly hals över huvud från bostaden när arga rasister flockades utanför efter Avpixlat-avslöjandet. Hon sticker inte under stol med att man aldrig kan veta när faran är över, men tumregeln är det brukar lugna sig efter tre veckor.

Det är som med Cornelius Vreeswijks låt Personliga Person. Det kan vara vem som helst. Hur tänker du i folkmyllret på Drottninggatan?
”Personer som jag jobbar med chockeras över pedofili och övergrepp. Jag skulle bli galen om jag inte kopplade bort det.”

Verkligheten överträffar dikten?
”Det är värre för det är inte är så enkelt. I filmen kommer någon in i slutet som räddaren i nöden.”


Nyhetsbrevet för det nya näringslivet:

Kalendarium

För dig som prenumerant

VA KVINNA PODCAST

BLOGG

Följ chefredaktören på klimatresan

Under 2019 utmanar Veckans Affärer sina läsare att minska sina affärsresor med flyg med hälften. Chefredaktör Åsa Uhlin håller koll på hur det går med det och sitt eget mål att flyga mindre på bloggen VA:s klimatresa.