Stressforskaren: "Lägg ner idén om att alla ska vara så himla effektiva"

På knappt två år har sjukskrivningarna ökat med över 50 procent. Stressforskaren Aleksander Perski tror att siffrorna egentligen ökat ännu mer - och tipsar om hur du kan skydda dina anställda.

Larmrapporterna duggar tätt om att ständig uppkoppling och ett ökande tempo gör oss alltmer stressade. En rapport från fackförbundet Vision visade nyligen en dramatisk ökning av antalet sjukskrivna under 2012-2014. Försäkringskassans senaste siffror visar nu att 2015 har varit ännu värre.

28 839 personer sjukskrevs på grund av stress under Q3 2015, vilket kan jämföras med 25 837 personer under Q4 2014. Sjukskrivningstakten har alltså ökat med 12 procent på mindre än ett år. Här bör också nämnas att motsvarande siffror för Q4 2013 låg på 19 136 personer. Så på knappt två år har det skett en ökning med över 50 procent.

"Det har skett en stor förändring under senare år. Ständig uppkoppling gör att det numera går att jobba dygnet runt", säger Aleksander Perski, som är docent och stressforskare på Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. Situationen kompliceras av att arbetsgivare saknar tydliga regler för hur mycket anställda förväntas jobba samt vad de ska prestera.

LÄS ÄVEN: Optimera dina pauser på jobbet - och bli produktiv hela dagen

Unga människor drabbas värst. Dessa har ofta svårt att sätta gränser och kvinnor i offentlig sektor är allra mest utsatta. "Kvinnor har höga krav på sig på jobbet samtidigt som man fortfarande har huvudansvaret för hemmet", säger Aleksander Perski.

Han tycker sig ändå se tecken på att vi går mot ett mer jämlikt samhälle även om utvecklingen går i snigeltakt. Detsamma gäller utvecklingen mot tydligare regler för hur mycket vi ska jobba. 

En stark bakomliggande orsak till stressen är att "Jobbsverige" aldrig har återhämtat sig efter 90-talets ekonomiska kris. 400 000 människor förlorade jobbet i offentlig sektor, medan 150 000 helårslöner i privat sektor försvann 1993-1995.

Platserna har aldrig ersatts, vilket har lett till att färre personer får utföra samma arbetsuppgifter som betydligt fler utförde tidigare.

Det är stor skillnad från industrisamhällets stämpelklockor?
"Ja, näringslivet har i princip plockat bort övertidsbetalning. Därför tror också många arbetsgivare att anställda arbetar normal arbetstid. Det gör man inte, utan många gånger handlar det om övertidsarbete utan ersättning", säger Aleksander Perski.

Han passar på att höja ett varningens finger för alla "utköpta personer", där ett vanligt upplägg är arbetsgivare erbjuder betalning under ett år. "Det pågår en selektionsprocess där den som inte orkar, duger eller är sjuk tas bort med hjälp av avgångsvederlag. Det problematiska är att det inte syns i Försäkringskassans statistik", säger Aleksander Perski.

Han föreläste nyligen för ett antal skyddsombud i olika branscher i privat sektor. Gruppen var rörande överens om att avgångspaket står som spön i backen. Reglerna fungerar till arbetsgivarens fördel i det att man kan få bort personer bara man kan bevisa att de inte klarar av sitt jobb. 

Situationen kompliceras av att paketen är förrädiska. Ett års fri betalning kan upplevas attraktivt. Särskilt för en person i underläge. Facket har heller inga större möjligheter att ifrågasätta arbetsgivaren, utan det handlar mest om att komma överens om ersättningar, enligt Aleksander Perski. "Systemet påminner om 1800-talets kapitalism", säger han. Paketen pressar också medarbetare, vilket driver på stressen. 

LÄS ÄVEN: Stressdoktorn: Stress-signaler borde tas på samma allvar som att brandlarmet går

Men vilka tecken, om några, ser du på att företag är villiga att ta hand om sina anställda?
"Jag tror att dagens företag är väl medvetna om att vinsten blir större när personalen är nöjd och glad. Men det fungerar inte alltid så i praktiken. Chefer är människor och olika duktiga på sitt jobb", säger Aleksander Perski.

Ständiga omorganisationer, många gånger utan anledning, är också ett gissel och har bidragit till att förhöja den upplevda stressen. Enkla knep kan dock göra underverk för arbetsgivare som vill göra bättring, enligt Aleksander Perski.

Dels handlar det om att ge sitt sociala stöd, dels belöningar som att väl utförda prestationer leder till tidigare hemgång på fredagen. Det handlar också om att skapa regler för att anställda inte får kontakta varandra sent på kvällen eller i värsta fall natten.

Arbetsgivaren bör också förklara att man inte förväntar sig att någon jobbar längre än ordinarie arbetstid.

En minimering av antalet tjänstresor kan också göra sitt till för att minska på stressen. "Företag måste säkerställa att man inte stör folks tid för sömn och återhämtning", säger Aleksander Perski.

Vilket ansvar har individen gentemot arbetsgivaren?
"Se till att man fungerar och får tillräckligt med sömn, egen tid och motion."

Enkla knep är exempelvis att ha en privat mobil så att man kan stänga av jobbmobilen när arbetsdagen är över. Ett annat knep går ut på att dra full nytta dagens avancerade program för att sortera mejl. Oavsett detta ligger vilar ändå det yttersta ansvaret på arbetsgivaren.

Vad ska företag som vill visa bättring göra för att slippa bränna ut anställda?
"Rimliga krav och tillräcklig bemanning kommer man långt med. Det är ett jätteproblem i Sverige att arbetslivet är så underbemannat och att idén om att alla ska vara så himla effektiva drivits så långt" säger Aleksander Perski.


Så kan du som chef se till att dina anställda inte går in i väggen

Tydliga regler för hur länge man får jobba
Tillräcklig bemanning
Tydliga prestationskrav
Belöningar - som att få gå hem tidigare på fredag
Gemensamma regler för att man inte får kontakta personer efter arbetstid
Minska antalet tjänsteresor så mycket det går

LÄS ÄVEN: Stressforskningens fader: "Svenska företag tänker för kortsiktigt - och kör sina anställda in i väggen"


Med vårt NYHETSBREV missar du inget viktigt!

Kalendarium

För dig som prenumerant