"Idag går vi runt som grottmänniskor i en modern värld"

Dagens människor har ett osunt förhållande till tekniken, menar hjärnforskare. För att bli friskare måste vi ta kontroll över tekniken som just nu istället tenderar att kontrollera oss.

"Tekniken kommer att hjälpa oss att hålla oss borta från tekniken. I dag går vi runt som grottmänniskor i en modern värld och blir sjuka", säger Katarina Gospic, hjärnforskaren och läkaren som för några år sedan anslöt sig till den växande grupp av akademiker som klivit ur sina vita rockar och blivit entreprenörer.

"Många tror att vi inte vet så mycket om hjärnan, men det finns över 1,5 miljoner forskningsartiklar samlade i dag. Det verkliga problemet är att gemene man inte kan något om hjärnan. Det får konsekvenser. Som att folk cyklar nedför Odengatan utan hjälm och med fullt fokus på mobilen."

Katarina Gospics tydliga budskap är att vi har ett osunt förhållande till tekniken, ett förhållande som måste förändras.

"Tänk dig att du öppnar din dator och får upp en skylt där det står 'ej uppdaterad på 40 000 år'. Så är det med hjärnan. Anpassningen går oerhört långsamt. För att vi ska överleva och det ska bli nya Nobelpris måste vi kunna fokusera längre än en guldfisk. Då kan vi inte hålla på med mobilen hela tiden. Hjärnan måste få lugn och ro till koncentration och vila."

Att i stället använda tekniken för kontroll är framtiden, menar hon. Kontroll över impulser, beteenden och livsstilar som gör oss sjuka.

Lösningarna, som i dag går under begreppet digital hälsa, är här för att hantera just detta kontrollbehov och för att sålla ut den viktiga informationen.

Men området är långt ifrån färdigutvecklat. Analys av data och förslag på åtgärder som är förutseende och förebyggande är utmaningar.

I framtiden kommer vi att lägga betydligt större fokus på preventiv vård. Förflyttningen av vården från sjukhusen till hemmen har bara börjat. Den kommer inte enbart att drivas av teknikutveckling utan tvingas fram av skenande kostnader i takt med befolkningstillväxten och en ökad andel äldre.

De som föds i Sverige i dag kommer att leva till de blir 100 år, sägs det. Men effekterna kommer att bli tydliga betydligt snabbare än så.

Antalet personer i världen över 60 år mer än dubbleras de närmaste 35 åren, från dagens 841 miljoner till cirka 2 miljarder 2050. 60-plussare motsvarar då cirka 21 procent av befolkningen, enligt statistik från FN.

Robotarnas roll i vården kommer att öka i takt med att tekniken förfinas och de blir mer och mer människoliknande. Forskningen kring haptik - läran om effekterna av beröring och kroppsrörelser - är en viktig pusselbit.

"Människan har en väldigt utvecklad känsel som är avgörande för mycket av det vi gör i livet och hur vi anpassar oss efter olika situationer. Jag jobbar med att ge robotar känsel", säger Katherine Kuchenbecker, associerad professor i haptik vid University of Pennsylvania. Hon ser tre områden där haptik kommer att få stor betydelse. Det hon är mest exalterad kring och det som också ligger närmast i tiden är utbildning.

"Det finns simulering redan i dag. Men för att en blivande kirurg verkligen ska kunna träna och förstå hur det känns när hud eller vävnad penetreras är det viktigt att få känslan i fingrarna av det man gör."

Nästa steg i utvecklingen är robotar som håller i instrumenten under operationen. De kan på många sätt utföra ingrepp eller röra sig bättre än den mänskliga handen. Men för att kirurgen ska kunna styra roboten på bästa sätt måste hon eller han känna genom robotens fingrar.

"Om 50 år kanske vi har helt automatiserade robotar. Men än så länge ligger fokus på att det ska finnas en kirurg bakom", säger Katherine Kuchenbecker.

Ett tredje område är robotar som vårdare. Lyfta patienter, tvätta, städa eller plocka upp en matkasse.

"För att en robot ska kunna plocka upp ägg från en matkasse måste den förstå att det är ägg och kunna anpassa trycket i handen. Här spelar haptiken en avgörande roll. " En enorm utmaning som måste tas på större allvar är antibiotikaresistens.

Om inget görs kommer bristen på verksam antibiotika leda till 10 miljoner dödsfall per år 2050 mot dagens 0,5 miljoner, enligt en rapport från den amerikanska forskningsorganisationen Rand samt KPMG som tagits fram på initiativ av den brittiska regeringen. Bakom denna nya kraftsamling, som leds av Jim O'Neill, tidigare chefsekonom för Goldman Sachs, och som syftar till att snabbt få fram en global handlingsplan, står även den brittiska stiftelsen Wellcome Trust.

Betydligt mer forskningsresurser läggs på stamceller och förhoppningarna är stora. Den största användningen av stamceller i vården i dag är behandling av leukemi.

"Sedan början av 1980-talet kan vi behandla och till och med bota leukemi med hjälp av blodstamceller som bor i benmärgen. En annan användning är att ta patientegna hudstamceller för att odla fram hud efter svåra brännskador", säger Jonas Frisén.

Han är professor vid Karolinska institutet och fick 2013 IVA:s guldmedalj för sin banbrytande forskning inom stamcellsteknologi.

Näst på tur står diabetes typ 1, så kallad barndiabetes, och parkinson.

"För båda dessa sjukdomar har man prövat att transplantera celler. För typ 1 diabetes har man tagit celler från döda personer och för parkinson har man använt nervceller från aborterade foster och transplanterat in dem i hjärnan. Båda dessa lär gå in i patientstudier inom några år", säger Jonas Frisén.


NYHETSBREV


Kalendarium

SENASTE VA