Fotograf: Creative Commons

Därför fortsätter vi konsumera trots att vi vet att det är ohållbart

Julen har åter fått oss att konsumera tills vi stupar, trots att vi vet att vi borde hålla igen. Så varför fortsätter vi?

Årets julhandel uppskattas omsätta nära 75 miljarder kronor i Sverige, återigen ett nytt rekord. Trots att vi är väl medvetna om att jordens framtid står på spel verkar vi inte kunna sluta konsumera. Enligt miljöpsykologen Annika Nordlund, som intervjuats av Forskning.se, beror detta på att konsumtionen är en ingrodd vana för oss. Det är svårt för oss att ändra ett beteende som övergått till att bli en rutin. Vi fortsätter köra bil, köpa flygbiljetter och äta stora mängder rött kött, trots att vi är väl upplysta om att det är ohållbart i längden. 

"Jag tror det är ett naturligt beteende för vi har hela tiden fått det bättre. Mer teknik, ökad konsumtion och ökat resande. Det är alltid svårt att tänka att nu ska jag till exempel inte få resa som jag gjort i hela mitt liv", säger Annika Nordlund, som är docent i psykologi och forskare inom miljöpsykologi vid Umeå universitet.

Hon menar att den stora problematiken ligger i att vanorna blivit just rutiner. "Om en vana etablerats då är det inte så konstigt att det inte sker en förändring. Vanan gör att det aktiveras ett mål som att till exempel ta sig till jobbet och per automatik kommer jag att befinna mig i bilen. Ska man bryta en vana handlar det om att tvinga upp beslutet på en medveten nivå och det är jättesvårt."

KONSUMTIONENS KOSTNAD: "Dina kläder dödar oss"

Människan är beroende av sina vanor. Det är kostnadseffektivt för hjärnan att ha rutiner. De gör vardagen möjlig genom att förenkla och snabba på enklare handlingar. Du slipper tänka helt enkelt.

Vanorna i sig är bra, men problemet är att vissa vanor är skadlga för miljön, menar Annika Nordlund. Hon pekar ut flera av våra vardagliga rutiner som de största bovarna i omställningen till en hållbar livsstil. "Till exempel står privata transporter med bil för en mycket stor del av koloxidutsläppen i Europa. Men det är väldigt svårt att få till en förändring eftersom det i hög grad är vanor som styr att européerna tar bilen."

Självklart påverkar även våra värderingar. Den kunskap vi har om problematiken kommer till viss del påverka vårt beteende. Vi påverkas även av vår omgivning. Det finns vissa delar av vår livsstil som kommer påverkas av den kontext vi befinner oss i. Som exempel tar Annika Nordlund upp att en person som bor på landsbygden och inte har tillgång till kollektivtrafik kommer att ha svårare att sluta använda sin bil. Hon nämner även att en person som bor trångt och inte har plats att förvara sorterat avfall inte kommer vara lika benägen att sopsortera.

LÄS ÄVEN: "Miljöproblemen är århundradets största affärsmöjlighet"

Annika Nordlund har i över tjugo år studerat attityder till miljöfrågor och menar att det finns en allt större uppgivenhet bland privatpersoner. Det blir vanligare och vanligare att man tycker att det är stat och kommun som borde ta ett större ansvar, säger hon till Forskning.se, och håller själv med.

"Vill vi att människor till exempel ska köpa el-bilar ska man kanske göra som i Norge där el-bilarna är momsfria. Eller ska biltrafiken minska så måste kollektivtrafiken utvecklas."

För att våra rutiner ska kunna förändras krävs att vi själva försöker lyfta upp beteenden som blivit rutiner till en medveten nivå för att ifrågasätta dem. Dessutom måste staten bli modigare och våga satsa på förslag som gör det lättare för medborgare att bryta sina rutiner, tycker Annika Nordlund. 

LÄS ÄVEN: Forskare: "Politikerna måste bryta köttnormen"


Med vårt NYHETSBREV missar du inget viktigt!

Kalendarium

För dig som prenumerant