Billigare el när oljan fasas ut - här finns framtidens energi

I framtiden kommer det finnas gott om el och den kommer inte att vara särskilt dyr. Olja, kol och gas är redan på väg att ersättas av en rad olika förnyelsebara energikällor.

Om framtidens energi vet vi faktiskt en hel del. Kravet på att minska koldioxidutsläpp ligger fast, för annars har vi inte så mycket framtid.

Det betyder att kol, olja och gas i stort sett måste bort i hela världen långt innan 2065.

Kol är både den värsta utsläppskällan och det som är lättast att ersätta, särskilt för el och värme. Kol är billigt att gräva upp, men blir dyrt för klimat och hälsa. I de rika länderna har kolet minskat en längre tid och nu kan vi se en vändning även i Kina.

TRE MÖJLIGHETER

Kanske är förnyelsebar energi inte hela svaret. Det finns tre möjligheter.

1. Koldioxidlagring. Vi fortsätter att elda med kol och trycker ner koldioxiden i marken. Hajpat för 5-10 år sedan, men sedan har inte mycket hänt. Dyrt och krångligt, med långa ledningar och lager som ska övervakas i tusentals år.

2. Kärnkraftsrenässans. Kärnkraften slutade växa år 2006. Sedan dess har den gått tillbaka med nästan 10 procent. Gamla reaktorer stängs snabbare än nya tas i drift. De som byggs är groteskt försenade och fördyrade. Utvecklingen av fjärde generationen har pågått sedan 1946 (! ) och kantats av en lång rad tekniska och ekonomiska fiaskon.

3. Fusionskraft. Slår ihop lätta atomkärnor, till skillnad från vanlig kärnkraft som klyver tunga atomkärnor. Har i nästan sextio år beskrivits som det stora framtidshoppet. Nu byggs en experimentreaktor i ett internationellt samarbete för över 100 miljarder kronor. Den började med ett handslag mellan USA:s president Ronald Reagan och Sovjetledaren Michail Gorbatjov 1985. År 2027 ska den vara i gång.

Om den fungerar ger den efter några år underlag för konstruktion av en första prototyp till kraftverk. Det är ett stort steg och sedan krävs ett ännu större steg för att få fram en pålitlig, säker och konkurrenskraftig elproduktion i stor skala. Det kan inte ske innan 2065.

Det som kommer i stället är förnybar energi - sol, vind, bio. Där jordskorpan är tunn blir det också mycket geotermisk energi, "vulkankraft".

Kostnaderna för förnybar energi har fallit kraftigt och är ofta det billigaste sättet att producera ny el redan nu, enligt USA:s energidepartement.

Vindkraftverken kan se fram emot dubbla storskalefördelar. Snurrorna blir inte bara fler utan också högre och större. Danska Vestas ska 2016 installera sina nya 8-megawattsverk i Burbo Bank utanför England, mer än dubbelt så stora som de intill från 2007.

Solceller utvecklas i rasande fart i många skilda teknologier och för många olika marknader. En del kommer att misslyckas, men de bästa kan fortsätta att pressa kostnaderna år efter år. Solcellsel i Dubai upphandlades 2014 för 6 cent/kWh. Billigare än gaskraft på Arabiska halvön.

Havsbaserad vindkraft är ännu dyr men växer snabbt och drar till sig väldiga mängder pengar. Vattenfall är en stor aktör i Storbritannien.

Vågkraft ser lovande ut, efter en del tidigare besvikelser. Ett svenskt företag, Seabased, är världsledande.

Tidvattenkraft och termisk solkraft (där solen värmer vatten till ånga, som går genom en turbin) kanske också tar fart.

Det kommer alltså att finnas gott om el och den kommer inte att vara särskilt dyr.

Men solenergi och vindkraft varierar med vädret. De kan inte alltid möta efterfrågan och ibland ge för mycket el. Det problemet är inte jättestort. Vattenkraft, biokraft, geotermisk kraft och termisk solkraft är reglerbara och kan balansera. Räcker inte det, kan gamla gaskraftverk ge el några timmar om året.

Det finns plats för väldigt mycket förnybart. Danmark fick 39 procent av sin el från vind 2014 och ska ha 50 procent 2020.

Och utrymmet kan ökas på flera sätt. Om vätgasbilar blir standard, som japanska Toyota tror, så skapar det en enorm produktion av väte. Väteproduktion kan användas för att suga upp överskottsproduktion av el och för att ge bränsle till industrin. Väte kan lagras och användas för att producera el när det behövs.

Om elbilar blir standard, som amerikanska Tesla med grundaren Elon Musk i spetsen och andra tror, så skapar det ett enormt sug efter billigare och bättre batterier. När bilarna står stilla och är anslutna till elnätet kan de skapa en enorm effektreserv. När det är gott om el kan de ladda. När det är ont om el kan de leverera el till nätet. Begagnade batterier med lite försämrad kapacitet kan få ett andra liv som balanskraft. Nissan och GM utvecklar detta.

Man kan lagra energi i mer än batterier: Ultrakondensatorer - en sorts extra snabba och hållbara batterier, men med coolare elektroder som grafen eller nanorör av kol. Skeleton har tillverkning i Estland.

Tryckluft i gamla gruvor är på gång i stor skala i Texas.

Svänghjul som står och snurrar till den sekund energin behövs. Boeing jobbar på med supraledande lager och allt högre hastigheter.

Pumpkraftverk, vattenkraftverk som kan pumpa vattnet baklänges. Finns i Tyskland, Wales, USA och Litauen.

Med kraftledningar över långa avstånd jämnar vädret ut sig. Det blåser alltid någonstans, eller också skiner solen eller också finns det vattenkraft. Det blir lättare att möta efterfrågan.

Men det största och billigaste sättet att balansera el är efterfrågestyrning. Många elförbrukare kan skjuta på sin förbrukning några sekunder, minuter eller timmar. Det gäller särskilt för värme och kyla. IVT har en värmepump som styrs efter timpriset på el. Det sparar pengar åt konsumenten och kan i större skala spara mycket pengar för hela elsystemet.

Med efterfrågestyrning kan man invänta bättre väder eller att konsumtionen sjunker, eller utan stress starta ett reservkraftverk.

Det krävs inte så mycket ny teknik. Det är mer en fråga om att få ut bättre mätare, vinna elkonsumenternas förtroende och att standardisera avtal.

Att ersätta fossil el är alltså inte så svårt.

Att ersätta bränsle till bilar, flyg och fartyg är lite svårare. Framtiden kan bli el, väte eller biodrivmedel.

Etanol, biogas och diesel från skogsråvara finns redan. Det kan bli mycket mer, eftersom det finns stora strömmar av avfall: allt från bark till halm och bajs. Men även med en perfekt insamling räcker det knappast till att ersätta hela vår nuvarande oljeförbrukning. Speciella energigrödor kan ge mer, men det ger stor risk för konflikt om marken med jordbruk och naturvård.

För att undvika det krävs ett genombrott för elfordon eller väte. Eller båda.

Tekniskt och ekonomiskt är det möjligt att rädda klimatet. Men inte utan bråk.

Som Polens president Andrzej Duda nyligen uttryckte det i ett tal mot EU:s klimatpolitik:

"Det är en skyldighet för polska myndigheter att ta strid för polskt kol. Vi kan inte låta någon ta ifrån oss detta kol, ens som en begäran om att vi ska lämna kvar det i marken. " Polen kan tillsammans med likasinnade länder lamslå EU. I klimatförhandlingarna finns en gammal allians av fossilländer, från Saudiarabien till Australien som stoppat de flesta framsteg från 1992 och framåt.

Bakom dem finns Exxon och många andra företag på Fortune 500-listans topp, med triljoner dollar att försvara.


Med vårt NYHETSBREV missar du inget viktigt!

Kalendarium

MEST LÄST PÅ VA.SE

Senaste dygnet I veckan
  1. FN-rapport: Marknadskrafterna dödar planeten – dags för nytt ekonomiskt system
  2. Googles superfuturist Ray Kurzweil: Minimera riskerna i ditt liv de närmaste 10 åren så har du en god chans till ett evigt liv
  3. Här är Nordens 10 hetaste aktier just nu
  4. Klimatexperten: ”Vi måste börja förbereda oss på att vår civilisation kommer att gå under”
  5. Millennials flockas till cannabisaktier – nu kommer hajpen till Norden
  1. FN-rapport: Marknadskrafterna dödar planeten – dags för nytt ekonomiskt system
  2. Klimatexperten: ”Vi måste börja förbereda oss på att vår civilisation kommer att gå under”
  3. Proffsens svarta lista: 5 aktier du borde sälja innan alla andra gör det
  4. Coca-Colas nya recept för att få fart på försäljningen – cannabis
  5. Största kursrallyt på två decennier: Så kommenterar proffsen H&M:s uppvisning

För dig som prenumerant