Fotograf: Creative Commons

Från stearinljus till Aftonbladet - han var serieentreprenör på 1800-talet

Lars Johan Hierta var serieentreprenör på 1800-talet. Hans mest kända skapelse, Aftonbladet, var inte bara en publicistisk välgärning, det var också en god affär.

"Det var under en vistelse i London år 1837, som jag första gången såg stearinljus, hvilka då här ännu voro nästan okända för allmänheten, och det förekom mig lockande att söka införa en sådan tillverkning äfven i Sverige..." Så beskriver Lars Johan Hierta hur han fick sin inspiration till Liljeholmens stearinfabrik som blev hans första industriprojekt. Han har av eftervärlden mest förknippats med starten av Aftonbladet, förkämpen för tryckfrihet som utmanade kungamakten. Hans företagargärning är inte lika känd.

Lars Johan Hierta var inte ens fyllda 30 när han hoppade på sitt första entreprenöriella projekt efter några år som ämbetsman och journalist. Tillsammans med författaren Magnus Jacob Crusenstolpe gav han under riksdagen 1828–30 ut Riksdags-Tidning. Han sonderade terrängen som tidningsmakare och affärsman (och gjorde det mesta själv).

Hårt arbete gav framgång
Den unge entreprenören hade redan klart för sig hur han skulle skapa lönsamma företag: Med hårt arbete. Hans enorma arbetskapacitet imponerade på samtiden. Författaren August Blanche skulle senare bjuda på denna träffsäkra beskrivning: "När han sitter, sitter han som på nålar, det är som blott en enda här i världen besvärade honom, och det är vilan."

FÖRETAGSHISTORIA

Sveriges enda tidskrift om näringslivets historia bjuder på spännande historier om människor, händelser, produkter och företag. Företagshistoria ges ut av Centrum för Näringslivshistoria, utkommer med fyra nummer per år och finns att köpa i Pressbyrån.

Läs mer om Företagshistoria här:
Om Företagshistoria 
Skaffa en prenumeration

I samband med att Hierta gav ut Riksdags-Tidning kom han också över ett tryckeri som han köpte för 6 666 riksdaler. Pengarna kom bland annat från ett arv från fadern som dog redan 1816. Modern gick bort när Hierta var tre år gammal. Även nu tog Hierta med stor energi tag i sina uppgifter. Han for till Tyskland för att inhämta det senaste inom tryckeribranschen och uppdaterade tryckeriets maskinpark. På kort tid skapade han Sveriges modernaste tryckeri som också var ett av de större i Stockholm. Hans intresse för ny teknik och innovationer skulle även fortsättningsvis vara en drivkraft för honom.

Med tryckeriet följde en förlagsverksamhet som snabbt blev en lönsam affär. Bland annat gav Hierta ut historikern Anders Fryxells Berättelser ur svenska historien.

Tidningsmakaren Hierta
Men det var publicist han ville bli. Hans första tidning var kritisk mot kungamakten, hans andra, Aftonbladet, skulle förändra hela tidningsbranschen. Tidningen, vars första nummer kom i december 1830, skulle bjuda på omväxling, utrikesnotiser, bevaka rättegångar och ha en kort och levande framställning. Mottot blev: "Värme utan passion – försiktighet utan fruktan". Man anar även Hiertas syn på affärer i mottot, en sparsam men djärv entreprenör.

Tidningen blev en enorm framgång. En ärkebiskop i Växjö klagade: "Aftonbladet är svenska bondens bibel". Måhända var han bitter eftersom tidningen tidigt hade en respektlös hållning till kyrkan. Men det var just fräckheten som gjorde att allmänheten snabbt tog till sig tidningen. År 1845 hade upplagan stigit till 7 490, vilket var en succé med den tidens mått.

Auguste Blanche skriver i en novell om en hantverkare som såg värdet av Aftonbladets tidningssidor på fler än ett sätt. De var uppklistrade "så att man ganska ordentligt kunde läsa åtskilliga uppsatser i denna tidning." Striden med kungamakten – och alla andra publicistiska strider som Hierta helhjärtat engagerade sig i – gav ytterligare fart åt upplagan.

Duktig nätverkare
Hierta var Sveriges första moderna tidningsmakare. Han ville som liberal förändra samhället i grunden, bjuda på en allsidig bevakning, inte minst av utrikes händelser, och tjäna en hacka på det. Redan från start var det han som hade ansvaret för tidningens ekonomi. Dessutom lät han det vi i dag kallar egenannonser pryda tidningssidorna; han gjorde reklam för böcker från förlagsverksamheten och stearinljusen från Liljeholmens stearinfabrik som han startade i slutet av 1830-talet.

Under en utlandsresa till London och Paris 1835 hade han aktivt letat efter nya idéer att förverkliga, men det var under nästa resa – 1837 – som han kom i kontakt med stearinljuset. Han såg en möjlighet att introducera nymodigheten i Sverige, ett land som osade av talgljus.

Vid starten låg fabriken i Liljeholmen söder om Stockholm men flyttades snart till Danvikstull. Hans kompanjon Johan Michaëlsson laborerade fram produkten medan Hierta köpte utrustningen. År 1839 levererades cirka 5 000 kilo ljus, och det första försäljningsstället blev Aftonbladets kontor. Hierta såg också till att aktivera sitt nätverk för att öka försäljningen. När riksdagsmännen reste hem efter en riksdag fick de ofta med sig några paket med ljus. Efter tre år var företaget lönsamt.

När lönsamheten sjönk på grund av konkurrens från billigare importerade ljus på 1840-talet, for Hierta till Tyskland för att få klarhet i hur de billigare ljusen tillverkades. Med sig hem hade han en ny metod och ett antal moderna destillationsapparater.

Hierta var en nätverkare av stora mått. Han knöt kontakter med en mängd uppfinnare, företagare, bankmän och politiker under hela sitt liv. Han såg till att starta företag med rätt personer, till exempel Michaëlsson eller Gotleb Smerling, systern Carins man, som han blev grosshandlare tillsammans med. Han gav också sina yngre medarbetare en bra start i livet. Många såg sina karriärer inledas på grosshandlarverksamhetens kontor, till exempel Rudolf Wall som sedermera startade Dagens Nyheter med stöd från Hierta.

Fabrikör och finansman
Under Hiertas levnad tog industrialismen fart i Sverige. Hierta blev fabrikör och en ledande finansman. Förutom Liljeholmens stearinfabrik grundade han Munksjö pappersbruk, sågverket Sunds Bruk och bomullsindustrin Gefle Manufaktur.

Munksjös pappersbruk utanför Jönköping var ännu ett samarbetsprojekt, den här gången tillsammans med Janne Lundström som grundlade Jönköpings tändsticksfabrik. De träffades på en båtfärd i Tyskland, och Hierta blev snabbt övertygad om Lundströms sinne för affärer. Hierta stod för pengarna, och Lundström blev driftschef. År 1862 var produktionen av papper igång. Hierta följde noggrant verksamheten på håll, visar korrespondensen – allt från inköp, försäljning, maskinköp och personalfrågor hade han koll på. Efter några år kärvade samarbetet och de två gick skilda vägar. Men bruket blev en succé.

Munksjö, Liljeholmens stearinfabrik och Sunds Bruk var några av de verksamheter som Lars Johan Hierta behöll ända till sin död. Men han tycks inte ha varit en särdeles sentimental företagare. Han ville starta nytt och hoppade ofta av när han tröttnade eller lönsamheten inte utvecklade sig som han hade tänkt sig. Ett exempel är det gotländska myrodlingsbolaget. Hierta hade gett sig i kast med att dika ur myrar på Gotland, men sålde bolaget efter att han ständigt tvingats skjuta till nya medel. Men trots allt lyckades han förvandla en tredjedel av myrmarken till odlingsbar mark. Hierta sålde också Aftonbladet 1851.

Han engagerade sig också i ångbåtstrafik, rederiverksamhet, jordbruk och sidenfabrik. Och mycket annat. Crusenstolpe anklagade honom för att vara obeslutsam, "den store odeciderade". Men det är svårt att hålla med honom när man samtidigt vet att Hiertas satsningar nästan alltid blev lönsamma. I Illustrerad tidning från 1863 finns en kärnfull beskrivning av hans gärning: "Hierta känner den stora konsten att för litet ge mycket och ändå vinna derpå."

FAKTA: Lars Johan Hierta
Levnadsår: 1801–1872
Familj: Gift med Wilhelmina Fröding som han hade fem barn med. Levde även i ett utomäktenskapligt förhållande med journalistpionjären Vendela Hebbe som han fick ett barn med.
Känd för: Liberal tidningsman, riksdagsman, grosshandlare, fabrikör, brukspatron, bokförläggare, tryckare, redare mm.
Kuriosa: Han räknas som den svenska stenografins föregångare.

Relaterade artiklar


Med vårt NYHETSBREV missar du inget viktigt!

Kalendarium

MEST LÄST PÅ VA.SE

Senaste dygnet I veckan
  1. FN-rapport: Marknadskrafterna dödar planeten – dags för nytt ekonomiskt system
  2. Googles superfuturist Ray Kurzweil: Minimera riskerna i ditt liv de närmaste 10 åren så har du en god chans till ett evigt liv
  3. Här är Nordens 10 hetaste aktier just nu
  4. Klimatexperten: ”Vi måste börja förbereda oss på att vår civilisation kommer att gå under”
  5. Millennials flockas till cannabisaktier – nu kommer hajpen till Norden
  1. FN-rapport: Marknadskrafterna dödar planeten – dags för nytt ekonomiskt system
  2. Klimatexperten: ”Vi måste börja förbereda oss på att vår civilisation kommer att gå under”
  3. Proffsens svarta lista: 5 aktier du borde sälja innan alla andra gör det
  4. Coca-Colas nya recept för att få fart på försäljningen – cannabis
  5. Största kursrallyt på två decennier: Så kommenterar proffsen H&M:s uppvisning

För dig som prenumerant