"Svenska företag måste börja tänka på korruptionsriskerna"

Snart måste 2 000 svenska företag redovisa sina korruptionrisker. Men många är inte rustade för det och kan missa tickande bomber, det menar två företrädare från advokatfirman Vinge.

Den kommande lagstiftningsändringen om redovisning av icke-finansiell information ställer höga krav på företag att kontinuerligt utvärdera sina anti-korruptionsprogram. Många företag saknar rutiner och resurser för att uppfylla detta krav. Dessutom bör företag uppmärksamma att korruptionsbekämpande aktiviteter har globaliserats och intensifierats.

Från och med år 2017 måste ca. 2 000 svenska företag kunna redovisa vilka faktorer som exponerar företaget för korruptionsrisker samt en beskrivning av företagets anti-korruptionsprogram och dess effektivitet. Många svenska företag är idag inte rustade för detta och riskerar att inte leva upp till lagens krav och kan dessutom missa tickande bomber.

Många företag saknar resurser och kompetens för att regelbundet kontrollera att anti-korruptionsprogrammet är adekvat och effektivt. Vår erfarenhet visar att dessa kontroller görs för sällan och är främst fokuserade på finansiella kontroller. Man gör sällan en kvalitativ utvärdering av rutiner som syftar till att identifiera affärspartner som kan utsätta företaget för korruptionsrisker. En annan vanlig brist är att företags interna revisioner ofta utgår från en modell som används enhetligt i hela koncernen. Detta blir särskilt problematiskt i koncerner med dotterbolag i högrisk-länder. Kontrollen i sådana länder bör ske mer frekvent än i mindre känsliga jurisdiktioner och innehållet i kontrollerna bör anpassas till respektive lands/dotterbolags specifika riskprofil.

Även om det är viktigt att svenska företag med verksamhet utomlands "sopar framför egen dörr" och ser till att dess svenska dotterbolag implementerar förebyggande rutiner, får företagen inte låta arbetet stanna innanför Sveriges gränser utan hänsyn till förhållanden utanför Sverige. Stränga anti-korruptionslagstiftningar antas och uppdateras över hela världen, inklusive många typiska högriskländer.

Företag som saknar ett gediget anti-korruptionsprogram, exempelvis program som utgår från förutsättningarna på huvudkontoret, riskerar stränga sanktioner enligt andra länders lagstiftning. Exempelvis ett svenskt företag som bedriver en del av sin verksamhet, må så vara liten, i Storbritannien måste efterleva den brittiska anti-korruptionslagstiftningen "UK Bribery Act". Likaså riskerar svenska företag med relativt vag anknytning till USA att träffas av den amerikanska lagstiftningen "FCPA" (Foreign Corrupt Practices Act). Båda dessa lagstiftningar är mycket stränga och flera icke-amerikanska företag har blivit föremål för extremt kostsamma utredningar och böter motsvarande miljardbelopp tillfallande amerikanska myndigheter. Styrelser och företagsledningar behöver med andra ord lyfta blicken och anpassa sitt anti-korruptionsarbete till den globaliserade Korruptionsbekämpningen.

Ett proaktivt arbete mot korruption kan, i tillägg till att efterleva lagstiftning, bidra till rättvisa samhällen och till att möta kunders och medarbetares krav, samt i slutändan vara en kostnadsbesparing.

Nina Farrahi, Head of Corporate Risk & Compliance, Advokatfirman Vinge
Linn Gustavsson, Associate, Advokatfirman Vinge


Med vårt NYHETSBREV missar du inget viktigt!

Kalendarium

För dig som prenumerant