Jan Ekberg.

Forskare: Det krävs en revolution på arbetsmarknaden om vi ska klara integrationen

Sverige har tagit emot drygt 130 000 flyktingar i år, enligt Migrationsverket. Nu menar forskare att vi kan komma att behöva tänka om kring både lönenivåer och diskriminering på arbetsmarknaden om integrationen ska vara möjlig.

 ”Vid inbördeskriget i forna Jugoslavien på 90-talet kom det också många flyktingar på kort tid, men det är inte i närheten av så många som kommer nu”, säger Jan Ekberg, som är professor emeritus i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet. Det kom visserligen 80 000 flyktingar 1993-94, men sedan avstannade strömmen snabbt. När det gäller kriget i Syrien finns heller inga tecken på att volymerna minskar under nästa år, enligt Ekberg.

17-18 procent av den svenska befolkningen är utrikesfödda och när det gäller yrkeskategorier som läkare ligger andelen på 35 procent, medan forskare och lärare landar på cirka 24 procent. En stor skillnad från arbetsinvandringen på exempelvis 80-talet är att de invandrare som kommer från kriget i Syrien och Afghanistan mestadels består av de två ändarna av skalan. Dels en stor andel högutbildade, dels en stor andel lågutbildade och inget riktigt mellanting, vilket gör det svårare för arbetsmarknaden att integrera gruppen snabbt. Ekberg menar att det var lättare under 90-talet, när det nästan enbart handlade om att skapa låglöneyrken för nykomlingarna på arbetsmarknaden.

LÄS ÄVEN: Yoghurtmiljardär anställer hundratals flyktingar - och vill att fler företag hjälper till

Kollegan Mats Hammarstedt, som också är professor i Nationalekonomi vid Linnéuniversitetet och driver Centrum för studier av diskriminering och arbetsmarknaden tycker att man bör överväga att se över hela lönesystemet som i dag är anpassat för ett samhälle där många är tjänstemän. ”Om trösklarna är för höga så kan det krävas stora förändringar på arbetsmarknaden på lång sikt och vi kanske måste bygga om hela lönesystemet så att det även passar dem med låg utbildning”, säger han.

Ett stort problem i sammanhanget är att det tar lång tid att bli en del av det svenska samhället oavsett om man är hög- eller lågutbildad. Det tar i genomsnitt 7 år för en invandrare att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Och trots att Sverige i dag har akut brist på läkare tar det i snitt 6 år innan en ansökning blir validerad inom yrket, enligt en undersökning från Riksrevisionen. Det är också långa processer för andra bristyrken, som exempelvis sjuksköterskor.

Jan Ekberg tycker inte att Sverige har en sämre beredskap i dag för att hantera stora flyktingströmmar än vad man tidigare har haft. Han menar dock att det var betydligt enklare att integrera flyktingarna som kom från forna Jugoslavien eftersom dessa hade gått igenom ett skolsystem som liknar det vi har i övriga Europa, medan han befarar stor osäkerhet bland arbetsgivarna när det gäller hur utbildningssystemet fungerar i Syrien. Okunskapen kring utbildningars tyngd blir en stor stoppkloss.

LÄS ÄVEN: Rapport: Flyktingarna gynnar Europa ekonomiskt både på kort och lång sikt

Studier visar också att det finns en större tendens till diskriminering på arbetsmarknaden när det gäller just utomeuropéer. En diskriminering som måste bekämpas om arbetslösheten inte ska skena iväg. ”Jag tror att det kommer att bli svårt att uppnå regeringens mål att 2020 ha Europas lägsta arbetslöshet”, säger Ekberg.

Vad ska Sverige egentligen göra för att hantera den växande arbetskraften?
”Jag bedömer det som ett jätteproblem utan någon tydlig lösning”, säger Ekberg. 

Men hur ska man göra då för att dra nytta av all den kompetens som kommer till Sverige nu?
”Alla kan på något sätt bidra. Om vi inte får in den första generationen på arbetsmarknaden uppstår stora risker för nästkommande generationer. Vi vet också att hälsoläget brukar försämras kraftigt om man inte kommer in på arbetsmarknaden och då uppstår stora kostnader för sjukvården”, säger Ekberg, som menar att vi måste få igång en bättre integration på arbetsmarknaden redan nu så att situationen inte blir ännu svårare i framtiden.

LÄS ÄVEN: Sverige får också ett Airbnb för flyktingar


Kalendarium

För dig som prenumerant

VA KVINNA PODCAST

BLOGG

Följ chefredaktören på klimatresan

Under 2019 utmanar Veckans Affärer sina läsare att minska sina affärsresor med flyg med hälften. Chefredaktör Åsa Uhlin håller koll på hur det går med det och sitt eget mål att flyga mindre på bloggen VA:s klimatresa.