Fotograf: Uber

"Ni har missförstått begreppet - Uber är inte alls någon disruptive"

Harvard-professorn Clayton M Christensen myntade begreppet disruptive 1995. Nu ryter han till - och tycker att vi alla använder begreppet på fel sätt.

 ”Många ledare för små entreprenöriella företag lovprisar begreppet disruptive som sin ledstjärna, och det gör även många chefer vid stora väletablerade organisationer…” Det skriver Harvard-professorn Clayton M Christensen, ihop med Harvard-docenten Rory McDonald och författaren Michael D Raynor, i Harvard Business Review.

Christensen hävdar att hela disruptiveteorin befinner sig i fara eftersom den håller på att bli ett offer för sin egen framgång. ”Trots dess breda spridning så har teorins centrala begrepp blivit allmänt missförstådda och dess grundläggande dogmer frekvent missbrukade.”

DISRUPTIVE?: Så ska Zuckerberg och Silicon Valley vända upp och ned på skolan

Trion menar att förfiningar av disruptiveteorin under de senaste 20 åren har överskuggats av populariteten hos den ursprungliga formuleringen (enkelt förklarat beskriver den en process där en produkt eller tjänst börjar på botten av marknaden för att redan röra sig uppåt och skjuta bort etablerade konkurrenter genom att erbjuda nya lösningar på problem eller fånga nya kunder).

Forskare, författare och konsulter använder många gånger begreppet för att beskriva situationer där olika branscher skakas om, men det är en på tok för bred användning, enligt Christensen.

Uber används ofta som det ultimata exemplet på en disruptive, men enligt Christensen bör inte bolaget användas som exempel. Han konstaterar visserligen att Uber har förändrat taxibranschen ordentligt, men tycker ändå inte att det är en disruptive.

Det finns två enkla förklaringar till Christensens ställningstagande. För det första ska disruptive-bolag, enligt Christensens ursprungliga defintion, ha sitt ursprung i branscher med enklare produkter eller helt nya marknader. Detta för att en disruptive enligt defintionen ska kunna finnas på marknaden utan att de större aktörerna får upp ögonen för den.

Detta är bara möjligt på marknader med enklare och billigare produkter. Där kan ett bolag lätt gå in och istället för att konkurrera med de stora jättarna fokusera på att antingen sälja en ny version av produkten eller sälja till kunder som tidigare inte vara konsumenter på marknaden och på det viset skapa sin egen marknad.

Christensen menar att det inte går att hävda att Uber identifierat att kunderna vill ha något som taxibolagen inte redan visste att de ville ha. Större, lyxigare bilar var exempelvis något bolagen redan visste efterfrågades.

Dessutom går det inte heller att säga att Uber skapat nya kunder, hävdar Christensen. Gruppen som tidigare tyckte att taxi var för dyrt och hellre valde kollektivtrafiken kommer fortfarande göra det, tror han.

Sammantaget gör det att Uber inte kan ses som någon disruptive, avslutar Christensen.

LÄS ÄVEN: Kluriga frågor du ska kunna svara på om du vill jobba på Uber


Med vårt NYHETSBREV missar du inget viktigt!

Kalendarium

För dig som prenumerant