Fotograf: Lindsten & Nilsson

Hon är Löfvens guide till framtiden

Darja Isaksson tror inte på Gud. Däremot tror hon på digitalisering, transparens, öppna plattformar, medborgarlön och bitcoin. Och nu ska hon guida Stefan Löfven mot en innovativare framtid.

"Polletten måste trilla upp nu", säger Darja Isaksson när hon lite försenad stressar in i Bonnierhusets entré. Hon kan konsten att förpacka sina visionära idéer snyggt. Liksom sig själv. Med sin korta mörka syntfrisyr, svarta kostym och kritstrecksrandiga gangsterhatt väcker hon uppmärksamhet. 

"Förståelsen för hållbar utveckling och digitaliseringens möjligheter har tagit ett bra kliv framåt även om jag kan tycka att många i näringslivet fortfarande kan fatta beslut som om klimathot och ändliga resurser vore fiktion."

Nyligen klev hon av vd-stolen i Ziggy Creative Colony, den digitala designbyrå som hon varit med och grundat. Efter många år som chef för såväl Ziggy som för sin tidigare byrå Inuse har hon insett att rollen som strateg passar henne bättre. I dag delar hon sin tid mellan att föreläsa och att som Ziggykonsult få företagsledningar att lyfta blicken mot digitala möjligheter. Och så ingår hon i Stefan Löfvens nybildade innovationsråd med syfte att stärka Sveriges konkurrenskraft. 

Det är kunskapsförmedling och teknikutveckling, inte pengar, som är hennes drivkrafter. I likhet med miljöprofessor Johan Rockström, som var inbjuden som gäst till innovationsrådets senaste möte, har hon stora förhoppningar på förändringar i närtid. 

"Hela internt of things händer ju nu. Hittills har det mest handlat om smarta hem. Men det riktigt omvälvande är när energibolagen lägger grunden för smarta nät och när vi når en tipping point för distribuerad energiförsörjning. Jag hoppas kunna titta tillbaka på 2015 och 2016 som viktiga år. Annars kommer jag att bli besviken."

DARJA

Namn: Darja Isaksson.
Född: 1976 i Piteå. Har två syskon, en bror och en syster. Ingen i familjen är kvar i Piteå i dag.
Utbildning: Kandidatexamen i medieteknik från Umeå universitet.
Aktuell: Invald i Stefan Löfvens innovationsråd tillsammans med bland andra hållbarhetsprofessorn Johan Rockström, affärsängeln Jane Walerud och Ericssonchefen Hans Vestberg.
Dold talang: Skriver mer än sexhundra tecken i minuten.
Förebilder: "Många. Ada Lovelace, förstås. Elon Musk. Johan Rockström. Alla som orkat och vågat vara både visionära, konkreta och obekväma när det behövs."

MER FRAMTID: Musk: Att äga en vanlig bil om 20 år kommer att vara som att äga en häst

På Ziggys sajt kan man läsa om att digital tillväxt och hållbarhet hänger ihop på minst två sätt - minskad energikonsumtion och ökat värde på fysiska produkter. "Ziggy är här för att vara en del av den utvecklingen. Är du?" Frågan på sajten manar till engagemang. "Som byrå kan man inspirera, analysera och i viss mån hålla handen på vägen. Men allt jobb görs av kunderna själva."

Även om hon tonar ned Ziggys och sin egen roll i det stora globala sammanhanget är hon ändå stolt när hon berättar om arbetet med att få företag att våga satsa på lojalitetsprogram som driver mer hållbar konsumtion, om hur de skapar handlingsplaner för hur energibolag ska öka tempot i utvecklingen mot en affär baserad på fossilfria, distribuerade energisystem och tjänster och hur de hjälper tillverkningsföretag att se sin nya, mer tjänstebaserade, affär. "Om du frågar mig om ett år så kan jag förhoppningsvis berätta om ett riktigt spännande projekt som vi driver."

Samtalet fastnar en stund vid hållbar konsumtion. Digitaliseringens första fas ger upphov till effektiviseringar. Lägre produktionskostnader leder enligt makroekonomiska teorier till lägre priser vilket i sin tur stimulerar konsumtionen. 

"Den effektivisering vi börjar se nu är i grunden livsfarlig. Vi konsumerar redan i dag mer än planeten tål." Darja Isaksson och många med henne är därför tydliga med att digitaliseringens möjligheter att skapa en hållbar konsumtion kräver miljöstyrande åtgärder. 

"Vi vill inte att digitalisering bara ska användas till att skapa effektiviseringsvinster. Vi måste också använda den till att flytta vad vi konsumerar och hur vi gör det. Att skapa värde genom att addera tjänster och förlänga livslängden på den enskilda. Men för att kunna göra det är det nödvändigt att koppla på det politiska styrsystemet, att rigga skattesystemet."

Hon berättar om den brittiska modellen där så kallade policylab forskar kring hur regler och styrsystem behöver förändras för att stödja en hållbar utveckling, om Bristols ambitioner att på allvar skapa en smart stad och om det tyska energiomställningsprogrammet Energiewende som samlar alla relevanta intressenter för att titta på den bästa vägen framåt. 

Vi förflyttar oss mentalt till nästa fas i den digitala utvecklingen. Optimeringsfasen, tjänster som byggs ovanpå det nuvarande erbjudandet. Även om vissa aktörer är kvar i effektiviseringsfas är världen redan i optimering, menar Darja Isaksson. 

"På samma sätt som vi har två butiker för appar i dag, Appstore och Google Play, kommer vi att se ett fåtal, kanske tre till fyra, dominerande plattformar för automatisering och värdeskapande tjänster som optimering. Med utgångspunkt från hur det ser ut i dag kan plattformsägaren ta 30 procent av förtjänsten."

LÄS ÄVEN: "Tillbaka till framtiden har blivit verklighet"

Det hon beskriver kallas "industrial internet", ett öppet, globalt nätverk som binder samman människor, data och maskiner. En ny era av innovation som kan leda till enorma förändringar, större än de vi sett med "consumer internet", menar GE:s ordförande och vd Jeff Immelt som satsat stort på att ta en ledande position i denna utveckling med sin plattform Predix. 

Jättekoncernens säljpitch kretsar kring vilka enorma ekonomiska vinster en så marginell effektivisering som 1 procent kan leda till genom att använda analytisk mjukvara. GE räknar med att Predix kommer att samla in dubbelt så mycket information som i dag finns i "consumer internet" och ge det amerikanska konglomeratet runt en miljard dollar i årliga intäkter. 

"Jag tror att GE:s Predix kan göra stor skillnad inom jordbruk och tillverkning. IBM har en annan plattform som heter Bluemix. Sedan har vi ju Apple och Google såklart. Däremot har jag otroligt svårt att se hur svenska, eller europeiska bolag för den delen, ska kunna bygga en plattform som konkurrerar." En sak är i alla fall säker. Kampen om "industrial internet" kommer att hårdna de närmaste åren. 

Är du inte orolig för den nya winner takes it all-ekonomin?
"De aktörer som fanns innan försökte ju monopolisera allting, både hård- och mjukvaran. Det som gav de nya aktörerna framgång var ju att de öppnade upp för världen att skapa externa tjänster, något som lett till enormt mycket tillväxt och innovation. Men jag håller med dig om att de blir tunga maktfaktorer."

Piteåfödda Darja Isaksson var själv tidig med att öppna sig för världen. I början av 1990-talet, mitt i tonåren, var det BBS (bulletin board system) som gällde för Darja Isaksson och hennes nätpolare. Där gjorde de musik, chattade och bytte program med varandra. 

"Jag var väl inte superpoppis när jag växte upp. Det betydde mycket för mig att hitta internet. Jag fick kontakt med helt andra människor än jag fått tidigare. Det var den sociala biten som gjorde att jag verkligen, verkligen fastnade."

Men teknikintresset kom långt tidigare, nästan med modersmjölken. Pappa Greger, som jobbade på Televerket som sedan blev Telia Research, är urtypen för en uppfinnarjocke. Redan 1982 hade familjen sin första dator. Då var Darja Isaksson 6 år. 

"Att hålla på med teknik var ett sätt att umgås hemma hos oss. Jag växte upp i labbet och pappa lärde mig grunderna för programmering och elektronik. Han var en bra pedagog. Jag minns när min bror var 6 år gammal och kunde förklara Fouriertransformen."

Alla uppfinningar stannade inte i källaren. Ett av instrumenten fick se dagens ljus och blev grunden till ett familjedrivet startupbolag. "Det var ett testinstrument som såldes med hjälp av min mamma, Ylva, till pappers- och stålindustrin i hela Europa. Så småningom sålde vi rättigheterna till USA och nu finns instrumentet i en massa amerikanska ubåtar."

Såväl det tidiga teknikintresset och den entreprenöriella miljön, att våga agera på scener där man inte stått tidigare, har präglat den vuxna Darja Isaksson. Kanske var det därför hon som 22-åring lämnade Norrbotten och drog till Zürich. Mellan snowboardåk och webbkonsultande byggde hon och några polare den då största sajten för klubbmusik i Europa, Boombox. 

"Det var mycket experimentellt och handlade om att förmedla klubbupplevelser på bästa sätt. Vi streamade, med minst sagt dålig kvalitet, och jobbade med värmesökande kameror för att få in lite andra aspekter. Vi var inte särskilt intellektuella och det gick åt mycket gaffatejp."

LÄS ÄVEN: 13-åringens uppfinning ska förhindra rattfyllor - kan mäta både alkohol och droger

2008 var ett omvälvande år för Darja Isaksson. Hennes och maken Mijo Balics första barn föddes med en tumör som växte ut från svanskotan. Efter en och en halv månad på sjukhus och mycket morfin blev han friskförklarad och hon kunde konstatera att svensk sjukvård levererar när det verkligen gäller. Hennes fokus på sjukvården var dock långt ifrån lika stort då som det är i dag. 

"Det finns saker som jag verkligen hoppas på nu. Hälsoområdet, som står vid en tipping point, är ett. Danmark ligger fem år före oss för att de förstod att lägga en bra grund tidigt. Men vi i Sverige har fantastiska förutsättningar, bara vi ser till att all information finns tillgänglig för såväl forskare som entreprenörer. Då kommer hjulen att börja snurra."

Hon pekar på Region Skåne som går före med sin digitala agenda och utnyttjar all den kompetens som finns tillgänglig efter Sony Mobiles varsel av tusen anställda i Lund. Agendan innehåller bland annat system där data från privata aktörer kan integreras i vårdapparaten och ett riskkapitalbolag som ska stödja entreprenörer. 

Ett annat område som står vid en tipping point är transporter. Hon pekar på potentialen samtidigt som hon ger uttryck för en viss irritation. "Vi behöver ett fossilfritt, automatiserat, tjänstebaserat trafiksystem. Vi borde fatta beslut på alla nivåer om att vi ska dit så fort som möjligt. 50 procent av all yta i städerna i dag går åt till vägar och parkering. Säg att vi kunde ta bort hälften av det, då skulle vi plötsligt få plats att bo. Dessutom kommer en tredjedel av alla fossila utsläpp i Sverige i dag från transporter."

När FN häromveckan använde digitala hjälpmedel för att trycka ut de sjutton nya globala hållbarhetsmålen fick Darja Isaksson gåshud. "Den här gången tog FN hjälp av såväl de starka ledare som samlats i New York som den digitala tekniken för att sprida de nya målen. Det är en jätteintressant förändring som hjälper oss att se att vi är del av en global värld med gemensamma utmaningar. När människor känner till de här målen kan de ställa krav på sina ledare."

Journalisten Andrew Keens syn på internets 25-åriga livstid som en "epic fucking fail" (läs intervjun här) anser hon är såväl naiv som direkt felaktig. Däremot stämmer hon i vissa delar in i hans oro för framtidens fördelningspolitik. 

"De enda välfärdsstater vi sett hittills är sådana som haft anställning som värdefördelare. När de nya bolagen inte behöver lika många anställda utmanas den fördelningspolitiken, även om det skapas en hel del jobb i de ekosystem som byggs runt dem."

Så vad finns det för lösningar?
Hon ser medborgarlön som en centraliserad industrimodell. Och så tror hon mycket på kraften i blockchain, tekniken bakom kryptovalutan bitcoin som bäst kan beskrivas som en decentraliserad huvudbok där alla aktörer är med och verifierar samtliga transaktioner som sker. 

"Med hjälp av blockchain skulle människor kunna ha ett slags informationsarbete som ger små mikrointäkter till informationslämnaren. Här finns ett stort område där vi inte forskar så mycket " 

Darja Isaksson ser också möjlighet att lösa en annan stor utmaning i digitaliseringens kölvatten med hjälp av blockchainteknik. Integriteten. "Vi skulle kunna fatta ett principiellt beslut om att det är du som har rätten till din information och själv väljer var den ska göras tillgänglig, men då skulle vi behöva bygga internet med andra tekniska lösningar. Blockchainteknik är ett distribuerat och krypterat system, i stället för ett centraliserat, för lagring av information. Stiftelsen Maidsafe, som är ett intressant gäng individer, håller på att bygga en sådan plattform."

En hel del frågetecken kvarstår dock, inte minst hur olagligheter ska kunna begränsas. Men i likhet med nya fördelningspolitiska modeller saknas tillräcklig forskning om teknikens möjligheter. Hon är lockad av att göra en insats. 

"Det är en av de saker jag funderar på att göra i vår. Att med Ziggyhatten på jobba med forskning kring blockchainteknik för säkerhetslösningar i uppkopplade produkter. Vi har några kunder som skulle ha nytta av det." 

LÄS ÄVEN: Sveriges 20 främsta innovationer de senaste 35 åren

Relaterade artiklar


Nyhetsbrevet för det nya näringslivet:

MEST LÄST PÅ VA.SE

Senaste dygnet I veckan
  1. Googles innovationschef: Snart kan du koppla upp din hjärna mot molnet och nå oändlig intelligens
  2. Tesla-storägaren har i tysthet dumpat nästan alla sina aktier
  3. Svenskt lyxluftskepp till Nordpolen – de blåser liv i gammal teknik som skonar klimatet
  4. Skönhetsjätten säger hejdå till över 1 miljon följare på sociala medier – vill slippa ”algoritmernas tyranni”
  5. Kalldusch för Handelsbankens anställda: Årets vinstdelning slopas helt
  1. Köpte företaget för 1 krona – nu är han Sveriges senaste miljardär
  2. Skönhetsjätten säger hejdå till över 1 miljon följare på sociala medier – vill slippa ”algoritmernas tyranni”
  3. Kalldusch för Handelsbankens anställda: Årets vinstdelning slopas helt
  4. Turistmeckats bakgård: Övergivna bostäder i Italien säljs nu för bara 10 kronor
  5. Frankrikes rikaste rycker ut med miljarder till brandhärjade Notre-Dame

För dig som prenumerant

BLOGG

Följ chefredaktören på klimatresan

Under 2019 utmanar Veckans Affärer sina läsare att minska sina affärsresor med flyg med hälften. Chefredaktör Åsa Uhlin håller koll på hur det går med det och sitt eget mål att flyga mindre på bloggen VA:s klimatresa.