Fotograf: Jan-Erik Henriksson/TT

Barn från framtiden i en skola från forntiden

Dagens skola bygger på 1800-talets industriella tänkande medan eleverna redan står med ena foten i framtiden. Om inte läroplanerna ändras står vi inför en katastrof.

Klockor som ringer in, standardisering, endimensionella ämnen, raka linjer och bänkar i rad. Divina Frau-Meigs, professor i mediesociologi vid Université Sorbonne Nouvelle, vill få oss att tänka om och börja producera läroplaner och utbildningar som är anpassade till dagens nya sköna värld.

"Om vi inte gör det är risken stor att eleverna överger de traditionella skolorna och söker andra vägar. Då kan det gå för skolorna som för det stora kameraföretaget Kodak som försvann för att de inte insåg i tid att den digitala fotograferingen skulle ta över", säger hon.

Dagens unga kommer till skolan med förändrade attityder och värderingar. De är vana vid ny teknik, nya distributionsformer och de kommunicerar snabbt och globalt. De har lärt sig hur man gör det ena eller det andra med hjälp av Youtubemanualer, lyssnat på inspirerande Tedföredrag, lärt sig språk genom onlinespel och kanske pluggat på nätkurser.

Enligt Devina Frau-Meigs visar forskningen att i dag lär sig europeiska ungdomar mest från nätet och sina kompisar och minst från skolan. Hon frågar sig vad en beslutsfattare på en skola gör när han eller hon hör detta - och hon svarar själv på frågan: "De borde flippa ur! " Hon menar därför att skolorna måste bli bättre på att ta emot de här nyanserade och påhittiga individerna. Att de måste börja utbilda eleverna i de kompetenser som faktiskt efterfrågas i dag. Det handlar om kreativitet, kritiskt tänkande, förmåga att kommunicera och samarbeta, behärska dagens nya digitala verktyg och utveckla konsten att vara delaktig och förmågan att ta personligt och socialt ansvar. Det innebär också om att arbeta mindre ämnesorienterat och mer tematiskt och ämnesöverskridande.

"Man behöver inte lära sig allt om allt. I stället gäller det att lära sig att ställa frågan: Vem är bra på det eller det och hur kan vi samarbeta? ", säger Divina Frau-Meigs.

Den nya skolan ska engagera elevernas fantasi och nyfikenhet och få dem att arbeta i team. Fler gemensamma projektarbeten ska skapa en annorlunda dynamik. Och genom att använda sig av vida och flexibla läroplaner ska den fungera för individer med olika läggningar och intressen.

Frågan om 2000-talets kompetenser diskuteras just nu flitigt i Europa och andra delar av världen.

Men alla är inte positiva till de nya idéerna.

Många oroar sig för en återgång till ett ny slags flumskola där basämnena sakta glider iväg från dagordningen. Divina Frau-Meigs menar att det är att dra det hela för långt.

"Vissa klassiska ämnen är helt klart nödvändiga. Vi måste till exempel fortsätta att lära oss läsa och skriva på vårt modersmål. Nästa steg är kanske att öka de projektorienterade skolarbetena till 30-40 procent av helheten."

Flera skolor i Sverige är redan på väg åt det hållet.

"Vi har mycket av den inriktningen i den senaste läroplanen, både för grundskola och för gymnasium. Men vi har en bra bit kvar innan vi når ända fram", säger Ulrika Palmn på svenska Skolinspektionen.

Det ser likadant ut i övriga Europa. Det går trögt. Samtidigt hoppar allt fler elever av de traditionella skolorna. I Sverige handlar det ungefär om var fjärde gymnasieelev.

"I Frankrike kallar vi dem som lämnar i förtid för 'décrocheurs' (avhoppare). De lämnar av många olika anledningar - droger, socila problem och så vidare. Men normalt intelligenta ungdomar som lämnar skolan för att de är uttråkade blir allt vanliga. Förr brukade de stanna kvar och stå ut för att få sin examen. I dag sticker de i högre utsträckning. Det är oroande", säger Divina Frau-Meigs.


NYHETSBREV


Kalendarium

SENASTE VA