Fotograf: TT / Anders Wiklund

Stressforskningens fader: "Svenska företag tänker för kortsiktigt - och kör sina anställda in i väggen"

Sveriges första professor i stressmedicin berättar om vad som skapar stress på jobbet, vad som behöver förändras och varför din chef är farligare än en sabeltandad tiger.

Lennart Levi blev Sveriges förste professor i stressmedicin (psykosocial miljömedicin) 1978. Han har ägnat 60 år av sitt liv åt att forska inom området. Han ger nu en tillbakablick på hur stressproblematiken har utvecklats under årens lopp. ”Lite stress hör livet till. Om du inte alls är stressad är du död. Tänk dig en motor som ständigt körs på högvarv, eller står helt still. Konsten är att ha rätt varvtal för varje livssituation”, säger han.

Då jag ska tala i telefon med Lennart Levi blir han störd av allt ljud som finns i mitt öppna kontorslandskap och ber att jag ska förflytta mig till ett mer störningsfritt rum – även där frågar han var jag egentligen sitter eftersom han tycker sig höra tjo och tjim utanför.

Det störande bullret dör till slut bort, och Lennart Levi börjar berätta om sin karriär.  Han fick sin läkarlegitimation och sitt första underläkarjobb hösten 1959, men ägnade redan då all sin fritid åt att studera just stress. Allt började egentligen med att han som ung medicine kandidat 1954 sökte upp den tidens medicinska auktoritet, professor Nanna Svartz, som självaste kung Gustaf V vände sig till vid hälsoproblem. 

Nanna Svartz blev en stor inspirationskälla och hennes ståndpunkt, om att stress inte var någon större sak, stannade hos Lennart Levi. När han väl började som underläkare valde han att stanna kvar på kontoret efter att patienterna lämnat för att ägna resten av dagens timmar åt att studera stress. På dörren till sitt kontror satte han 1959 upp en liten plastskylt - ”Laboratoriet för klinisk stressforskning” gick att läsa. Resten är som man brukar säga historia.

LÄS ÄVEN: Stressad på jobbet? Drick kaffe!

Det var dock inte alltid enkelt att studera stress och dess skadliga konsekvenser. ”Jag fick i början ofta höra att lite jäkt och stress får man väl tåla. Det stämmer visserligen - men vad man faktiskt inte tål är långvarig och svår stress. Som att utsättas för ofta upprepat hot om uppsägning i tider av hög arbetslöshet - utan möjlighet till återhämtning”, säger Lennart Levi.

Han berättar vidare att en chef faktiskt kan vara farligare för en människa än vad en sabeltandad tiger var för dåtidens människor. Då urtidsmänniskan utsattes för fara slogs stress-systemet på för att aktivera på musklerna och förbereda kroppen för kamp eller flykt. När faran väl var över kunde urtidsmänniskan slappna av och låta varvtalet gå ner. Så enkelt är det inte för den moderna människan, stressen ligger kvar och varvtalet får aldrig gå ner.

”Du kan ha en chef som ständigt kräver mer än vad du är utbildad för eller har kapacitet att klara av. Men du kan ju inte slå ihjäl chefen eller fly från honom på samma sätt som med den sabeltandade tigern. Just det gör att en chef faktiskt kan vara farligare för oss än vad den sabeltandade tigern var för våra förfäder”, säger Lennart Levi.

Han berättar även om stressforskningens två grundläggande modeller: krav-kontroll-stöd- och ansträngning-belöning-modellen. De två modellerna påverkar oss på olika sätt, Lennart Levi exemplifierar genom att beskriva hur det kan se ut för en journalist.

I den första modellen kan det vara så att arbetsgivaren kräver ett orimligt antal artiklar per dag, chefredaktören lägger sig i allt som skrivs, och reportern får ingen belöning för en god insats. Allt detta kan leda till ett stort stresspåslag.

Den andra modellen kan handla om att personen ifråga anstränger sig så mycket det bara går, men belöningen uteblir. Artikeln kastas i papperskorgen. Då skapas också stress, berättar Lennart Levi.

LÄS ÄVEN: Jobbstress dödar 200 svenskar varje år

Men det finns hållbara lösningar. ”Om du får en anständig lön, goda möjligheter att avancera och en tillsvidareanställning - då tål du mer. Mycket av det stressförebyggande arbetet regleras numera i lagstiftning”, säger Lennart Levi.

Vi ser återigen eskalerande sjuktal som kan kopplas till stress. Varför blir det så här igen?
”Det beror på ett kortsiktigt tänk. Somliga företag räknar på sina resultat för nästa kvartal och bortser ofta från att en människa ska kunna arbeta livet ut. Det som lönar sig kortsiktigt kan straffa sig långsiktigt i form av försämrad produktivitet och ökad ohälsa”, säger Lennart Levi.

Han berättar också att det inte bara är talen för sjukfrånvaron som har stigit (så kallad absenteeism), utan även talen för presenteeism – det vill säga man befinner sig på arbetsplatsen, men presterar dåligt.

”Man måste också skilja på utmattningssyndrom och utmattningsdepression. Vid utmattningssyndrom ses kvarstående stresskänslighet, uttröttbarhet och minnesproblem, och en trötthet från vilken du inte kan vila ut dig. Då du är deprimerad är du så ledsen att ingenting längre spelar någon roll.”

Kan man få bestående skador av att gå in i väggen?
”I extremfallet tar ju människor sitt liv. Så nog kan det bli bestående skador”, säger Lennart Levi.

LÄS ÄVEN: Vår nya folksjukdom - att vara beroende av jobb och prestation

Hur ser du på dagens öppna kontorslandskap ur ett stressperspektiv? 
”Vissa företag ser på sådana frågor ur en synvinkel i taget, och dessutom väldigt kortsiktigt. Man gör bedömningen ur strikt ekonomiska perspektiv. Men besluten ska inte bygga på käcka idéer, utan måste vara evidensbaserade”, säger Lennart Levi och menar att öppna kontorslandskap kan fungera bra om arbetsuppgifterna inte kräver koncentration - men inte annars.

Men varför ser företagen på det så kortsiktigt då?
”Det har funnits företagsledare som hade det nödvändiga tänket redan för länge sedan. En sådan är tidigare Volvo-chefen Leif Johansson. Han tillämpade det i sitt arbete och låg också bakom en stor utredning, om 'Friska, Framgångsrika Företag', för Ingenjörsvetenskapsakademien. Sedan finns det andra företagsledare som använder den brända jordens taktik och bryr sig mer om kvartalsrapporter än om hållbar arbetshälsa. Mitt generella intryck är ändå att det svenska näringslivet numera har förstått den här frågan mycket bra”, säger Lennart Levi.

"Mitt enkla råd till alla berörda är: följ Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Men inte bara med läpparnas bekännelse. Tillämpa föreskrifterna i den praktiska vardagen! Och kom ihåg det gamla kinesiska talesättet 'words do not cook rice'.  Och det mer moderna: 'Remember - your work doesn´t love you back!'", säger Lennart Levi.

LÄS ÄVEN: Svensk rapport: Så förändras hjärnan när du bränner ut dig

Relaterade artiklar


NYHETSBREV


Kalendarium

SENASTE VA

VA Karriär