Fotograf: Hyundai

Bilarna som bara släpper ut vattenånga

Samtidigt som bilindustrin skakas av manipulerade utsläppssiffror kommer vätgasbilarna som bara släpper ut vattenånga. Sandviks teknik hjälper till att sänka priserna.

Tre exemplar av bilarna som världen väntat på sedan oljekrisen 1973 rullar på de skånska landsvägarna för Region Skånes och Malmö stads räkning. "Det är som att köra en elbil. Den är automatväxlad och väldigt tyst. Ur avgasröret kommer bara lite vatten", säger Anna Lindblad, projektledare på miljöförvaltningen i Malmö, som i början fick åka till Köpenhamn och tanka men i dag kör till vätgasmacken i Sege park i Malmö. 

Förra månaden invigdes Sveriges andra tankstation för vätgasbilar på Arlanda och om en vecka öppnar den tredje i Göteborg. "Det är positivt att vi nu har tankstationer på tre orter", säger Björn Aronsson, verksamhetsledare på branschorganisationen Vätgas Sverige. 

"Prisreduktionen på bilarna har också gått mycket fortare än jag vågat hoppas på. Och Toyotas Mirai har övertecknats globalt."

I dag är det bara Hyundai som har bilar till försäljning i Sverige. Hyundai ix35FCEV kostar från 629 000 kronor.

Malmö stad och Region Skåne fick betala 1 570 000 kronor för två och ett halvt år sedan. Då finansierades både bilarna och macken av ett EU-projekt som tog halva notan, regionen och staden delade på resten. 

LÄS ÄVEN: Oslo ska bli bilfritt - och halvera sina utsläpp på fyra år

Toyota ligger också i framkant. Och i den här frågan är konkurrenterna kolleger, hävdar Bengt Dalström, informationschef på Toyota. "Vi jobbar alla för att göra den här introduktionen så bra som möjligt", säger han och berättar att Toyota har släppt över femtusen patent för att fler ska kunna driva utvecklingen av bilar som går på vätgas genom bränsleceller och alltså endast släpper ut vattenånga. 

Sju fordonsjättar deltar i ambitionen: Hyundai/ Kia, Toyota, Daimler, GM, Ford, Honda, Renault/Nissan. I hemlandet Japan har Toyota haft bilar i drift ett bra tag, snart kommer även bränslecellsbussar.

Europalanseringen pågår samtidigt för fullt – de lanserar i Danmark, England, Belgien och Tyskland nu i oktober. Andra halvåret 2016 hoppas Bengt Dalström få bilen till Sverige.

Att Sverige ligger efter beror på infrastrukturen, det vill säga tillgången på tankstationer. ”Utvecklingen av tankstationer och antalet bilar på marknaden måste gå hand i hand, och infrastrukturen måste ligga ett halvt steg före. Har man köpt en bil måste man kunna tanka”, säger han.

När man nu kan tanka vätgas i Stockholm, Göteborg, Malmö börjar tiden bli mogen. Men vad är det man tankar? Vätgas görs av elektrifierat vatten. Förutom att det är ett extremt rent bränsle eftersom det enda utsläppet är vattenånga innebär tekniken en möjlighet att lagra energi.

Energi från vindkraft, solkraft, även kärnkraft, som egentligen inte kan sparas, kan alltså användas till att elektrifiera vatten som senare görs till vätgas. ”Det är ett nationellt bränsle, vi har allt vi behö­ ver för att framställa det”, säger Bengt Dalström. Fördel Sverige alltså.

En annan fördel denna banbrytande teknik har för svensk industri hittar vi på komponentmarknaden. Att priset på bilarna kommer ner så pass kan vi måhända tacka Sandvik för.

Bränslecellen, som ger el för att driva bilen, består av hundratals seriekopplade celler i en så kallad bränslecellsstack. För att skilja bränslecellerna åt och leda energin används en cirka 0,1 mm tunn bipolär stålfolie, belagd med kol eller kobolt.

Sandvik belägger stålband och levererar på stora rullar där kunderna själva stansar ut de storlekar och former de behöver. Till en bränslecellsdriven bil går det åt cirka 80 kvadratmeter belagt stålband formade som kvadratiska plattor på ungefär 30 eller 40 cm.

”Bränslecellsstacken i en normal bil innehåller 300–400 plattor”, säger Ulf Nilsson, chef för Surface Technology på Sandvik Materials Technology. ”Vi gör beläggningen på stålbanden i industriell skala, då blir det kostnadseffektivt för kunden.”

LÄS ÄVEN: Sportbilen du aldrig behöver tanka - kan köra för evigt på solenergi

Sandvik började fokusera på bränsleceller runt 2009. De ser tre områden: stora stationära anläggningar som kraftverk och elkraft till telekommas­ter, små portabla som mobil- och datorladdare, och fordonsindustrin.

”Den stora volymen finns i fordonsindustrin och tidsmässigt ligger den i en inkörningsfas nu”, säger Ulf Nilsson, entusiastisk över utvecklingen. ”Framtiden händer nu. Det är en kick varje dag.”

Även ledningen för bolaget har stora förhoppningar på bränslecellstekniken: ”Eftersom bränsleceller varit ett viktigt utvecklingsprojekt och material till bränsleceller i dag är en av våra strategiska tillväxtprodukter hoppas jag att det här området om tio år utgör en betydande andel av vår affär”, säger Petra Einarsson, vd för Sandviks Materials Technology

Relaterade artiklar


Med vårt NYHETSBREV missar du inget viktigt!

Kalendarium

MEST LÄST PÅ VA.SE

Senaste dygnet I veckan
  1. FN-rapport: Marknadskrafterna dödar planeten – dags för nytt ekonomiskt system
  2. Största kursrallyt på två decennier: Så kommenterar proffsen H&M:s uppvisning
  3. Coca-Colas nya recept för att få fart på försäljningen – cannabis
  4. Hennes uppdrag: Få fart på det gamla postorderföretaget – nu ökar de med 2 miljoner i veckan
  5. Topp 10: Aktierna med starkast köpsignaler just nu
  1. Topp 10: Aktierna med starkast köpsignaler just nu
  2. Rockström: Så halverar vi klimatutsläppen till 2030 – ”Digitala revolutionen är världsekonomins joker”
  3. Supertalangen vill ge tillbaka till samhället – nu ska hon hjälpa andra unga kvinnor ta kontroll över sina öden
  4. Imorgon håller Apple årets event – här är vad vi vet om de nya prylarna
  5. Rymdlegendar försvarar Elon Musks marijuana-rökning: Han är det bästa vi haft sedan Thomas Edison

För dig som prenumerant